Är det möjligt att överprestera aktiemarknaden genom investeringsstrategier eller bör den långsiktigeinvesteraren följa indexportföljen? I denna studie appliceras Joel Greenblatts investeringsstrategi ”TheMagic Formula” på den svenska aktiemarknaden under åren 2000-2020. Strategin bygger på systematiskvärdeinvestering där nyckeltalen Return On Invested Capital (ROIC) och Earnings Yield (EY)kombineras för att hitta undervärderade bolag med god resultateffektivitet. En fiktiv portfölj beståendeav 20 likaviktade bolag från NASDAQ Stockholm testas mot SIXRX under denna 20 år lång tidsperiodför att undersöka huruvida strategin överträffat marknadsportföljen på längre sikt. The Magic Formulaportföljen genererade en genomsnittlig avkastning på 13,5% per år i jämförelse med marknadsportföljenSIXRX som under samma period avkastat 6,6% per år. Störst överavkastning finner vi under turbulentabörsår där marknadsportföljen genererat negativ avkastning. I enlighet med tidigare studier på dennordiska marknaden finner vi ett signifikant alfa efter att ha justerat för småbolags- ochvärdebolagseffekten enligt Fama French trefaktormodell. Momentumeffekten tycks dock vara enförklarande faktor då vi ej finner signifikant alfa när månadsavkastning jämförs mot Carhartfyrfaktormodell som tar hänsyn till denna kända anomali.

Anomalier ligger till grund för investeringsstrategier som används för att förvalta biljontals dollar. Anomalier frångår vedertagen teori som implicerar att abnormal avkastning inte är möjlig över tid. En anomali som bevisats ge långsiktig abnormal avkastning är lågriskanomalin. Det råder brist på studier som undersökt om lågriskanomalin existerar på den svenska aktiemarknaden. En studie inom ämnet är av praktisk relevans då resultaten kan ligga till grund för investeringsstrategier som genererar abnormal avkastning. Denna studies syfte är att undersöka om en lågriskanomali existerar på den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 2008/01/07 - 2019/12/27. För studien används totalavkastningsdata för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Studien skapar hedgeportföljer och undersöker genom regression av prissättningsmodellen CAPM om lågriskportföljer ger högre signifikant abnormal avkastning än högriskportföljer. Studien finner inga statistiskt säkerställda resultat för en lågriskanomali. Det antyder att lågriskanomalin inte existerar på den svenska aktiemarknaden och därför saknar praktisk relevans som investeringsstrategi på nämnda marknad.

Tidigare forskning indikerar att positiv avvikelseavkastning kan erhållas genom en investeringsstrategi baserat på hållbara portföljer. Ett väletablerat mått för hållbarhet är ESG-betyg och bygger på ett företags arbete inom miljö (E), socialt ansvar (S) och företagsstyrning (G). Studien syftar till att undersöka om ett samband mellan hållbara investeringar och positiv avvikelseavkastning föreligger på den svenska aktiemarknaden. Studien konstruerar portföljer baserade på ESG-betyg samt de respektive grundpelarnas betyg och tillämpar en lång-kort strategi för att undersöka om hållbara portföljer genererar positiv avvikelseavkastning mellan januari 2010- december 2016. Studien tillämpar Carharts (1997) fyrfaktormodell och finner inget samband mellan ESG som sammansatt mått, socialt ansvar (S) respektive företagsstyrning (G) och positiv avvikelseavkastning, varför teorin om marknadens effektivitet i dess semistarka form konfirmeras. Studien finner dock stöd för att positiv avvikelseavkastning kan uppnås genom en investeringsstrategi som innebär att gå lång (kort) i portföljer baserade på höga (låga) betyg i grundpelaren miljö (E).

Syftet med denna studie är att undersöka marknadens reaktion vid offentliggörande av aktieåterköp. Vidare undersöks hur marknaden reagerar beroende av bakomliggande motiv som företagen anger i annonseringen. Det har använts en kvantitativ ansats. Urvalet består av börsnoterade företag Nasdaq OMX Stockholm från Small-Mid-Large Cap listor som köper tillbaka sina aktier från den öppna marknaden. Motivet till återköp har hämtas från företagens pressmeddelanden. Resultatet visar att marknaden reagerar positivt vid tillkännagivandet av aktieåterköp. Vidare återfanns att värdet på den positiva avkastningen är olika beroende på motiv till återköp.

Företagsförvärv kan vara en vital del i ett företags livscykel. Vilken finansieringsmetod företagen väljer vid förvärv utgör därför en betydande del av hur förvärvet utvecklas. Denna studie undersöker vilken påverkan valet av finansieringsmetod har på det förvärvande bolagets avkastning vid och runt dagen för företagsförvärv. Studien undersöker företagsförvärv genomförda på den svenska aktiemarknaden mellan åren 2010–2019. Utifrån en eventstudie baserad på 100 observationer beräknas den genomsnittliga abnormala avkastningen. Statistiska modeller i form av t-test och regressionsanalys används för att besvara studiens frågeställning. Resultatet indikerar att det finns en skillnad i den abnormala avkastning beroende på företagens finansieringsmetod. Aktiefinansierade förvärv har en högre men insignifikant avkastning jämfört med kontantfinansierade. Dock påvisar resultatet att val av finansieringsmetod inte har en signifikant påverkan på företagens abnormala avkastning under studiens eventfönster.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det är möjligt att generera högre avkastning genom fundamental analys med fokus på värdeinvestering och Joseph Piotroskis modell (2000) Fundamental Signal Score (F-SCORE). Modellen testas på den svenska aktiemarknaden under perioden 2007-2015. Genom att skapa 27 fiktiva portföljer, beräkna årlig avkastning och jämföra dem mot marknadsindexet SIXRX utvärderas modellens möjligheter att skapa marknadsjusterad avkastning på den svenska aktiemarknaden. Vidare undersöks modellens statistiska samband med avkastning samt kvoten mellan bokfört värde och marknadsvärde (B/M). Studien visar att H_F-portföljen bestående av företag med höga F-SCORES (7-9) gav upphov till bättre marknadsjusterad avkastning än både HBM-portföljen, bestående av företag med höga B/M-tal samt L_F-portföljen med F-SCORES mellan 0-3. Resultatet indikerar att det är möjligt att hitta undervärderade tillgångar och slå marknaden fem av nio gånger genom tillämpning av F-SCORE på den svenska aktiemarknaden. Detta innebär att den effektiva marknadshypotesen (EMH) inte är lika effektiv som teorin antyder. / The aim of this paper is to examine whether it is possible to generate higher returns through the use of fundamental analysis with focus on value investing and Joseph Piotroski’s (2000) model called Fundamental Signal Score (F-SCORE). The model is tested on the Swedish Stock Market during the period 2007-2015. By forming 27 fictive portfolios, calculating yearly returns and comparing them to the SIXRX benchmark, the model’s possibility to generate market-adjusted returns on the Swedish Stock Market is evaluated. Furthermore, the model’s correlation with the returns and book-to-market ratio (B/M) are tested statistically. The study shows that the H_F-portfolio consisting of companies with high F-SCORES (7-9) gave rise to better market-adjusted returns than both the HBM-portfolio, consisting of companies with high book-to-market ratios, and the L_F-portfolio with F-SCORES between 0-3. The results indicate that it is possible to find undervalued assets and beat the market five out of nine times by using the F-SCORE on the Swedish Stock Market. Therefore, the efficient market hypothesis (EMH) is not as efficient as the theory applies.

Inom aktiemarknaden finns det en mängd olika teorier som förklarar investeringsbeteendet hos individer. Grunden för beslutsfattande är inte alltid uppenbart. Beslutens påverkan på avkastningen är dock uppenbart och viktigt för investerare. Studier från den kinesiska aktiemarknaden påvisar att investerare med högst portföljvärde gynnas av aktiehandel på grund av informativa fördelar som investerarna besitter. Denna studie syftar därav till att studera investeringsbeteenden hos de högsta inkomsttagarna på svenska aktiemarknaden. Investerare med högst inkomst benämns som superinvesterare och befinner sig på och över den 99:e percentilen i populationen. Urvalsgruppen superinvesterare uppgår till, i genomsnitt, 20 413 individer. Datamaterialet för studien omfattar år 2014–2016 och kommer från Visby Research In Stock Ownership på Uppsala Universitet, Campus Gotland. De studerade variablerna består av inkomst, portföljvärde, antal aktier som innehas och Herfindahl-Hirschman index. På grund av restriktioner för behandling av data med känsliga personuppgifter presenteras data i genomsnittliga siffror för perioden, och delas även in i olika åldersgrupper. Studien tillämpar univariat analys och multivariat regressionsanalys där den statistiska signifikansen undersöks. Herfindahl-Hirschman index används som ett mått för att mäta koncentrationen (diversifieringen) i portföljen.     Studien utgår från teorier inom området behavioral finance, risk inom finansiell teori och portföljteorin. De utvalda teorierna inom området behavioral finance studerar investeringsbeteendet i förhållande till genusperspektiv, inkomstnivå och risktolerans samt investeringsbeteendet hos höginkomsttagare. Samtliga teorier valdes för att frambringa olika perspektiv inom området men även för att ge en grundläggande uppfattning och ökad förståelse för hur investerare agerar på aktiemarknaden. Studiens resultat visar att investerare på och över den 99:e percentilen, det vill säga superinvesterare, äger koncentrerade portföljer med höga portföljvärden. Det kan innebära att superinvesterare besitter informativa fördelar med tanke på att de i genomsnitt äger ett aktieinnehav. Resultatet visar även att portföljvärdet ökar i takt med åldern vilket stämmer i enlighet med teorier som förklarar de bakomliggande faktorerna till det ökade portföljvärdet. Utifrån genusperspektiv pekar resultatet på att män har högre värden än kvinnor i de studerade variablerna. Det är emellertid viktigt att ha i åtanke att andelen män är fler än kvinnor i den studerade percentilgruppen. / In this thesis, we will examine the investment behavior of the ’highest income earners’, also known as ’superinvestors.’ The highest income earners are defined as those that are at or above the 99th percentile in the Swedish stock market. Previous studies have provided evidence to suggest that investors with the highest portfolio value, benefit greatly from stock trading due to the associated informative benefits. We will critically analyse how investors in the Swedish stock market choose to allocate their shares in proportion to their portfolio value and income. The assigned hypotheses are designed to enable us to investigate and answer important questions in the area. The group of our selection of superinvestors amounts to an average of 20,413 individuals. The data retrieved from the study is from Visby Research In Stock Ownership at Uppsala University, Campus Gotland which covers the period between 2014 and 2016. The studied variables are income; portfolio value; number of shares held and the Herfindahl-Hirschman Index. The analysis is based on average figures due to restrictions on processing data with sensitive personal information. From our results, it is suggested that investment behaviour differs according to the individuals’ sex and age dispositions. On an average, women tend to invest more carefully and own less share capital than men. Women also earn, on average, significantly less income than men. In relation to age, younger individuals also owned less investment portfolios than their older counterparts. Superinvestors were also found to own concentrated portfolios of high value. In evidential reliance, there are several theories that provide explanations for such common patterns of investment behaviour.

The main objective of this thesis is to find information of how, or if, the selected macroeconomic variables consumer price index, interest rate, exchange rate, industrial production, oil price and money supply have affected the Swedish stock market (OMXafgx) during the time-period 1973-2017. Findings in this research proves that all variables are co-integrated with the Swedish stock market, but only one of the variables selected, industrial production, have a short- and a longrun relationship affecting the Swedish stock market. A negative long run relation is also identified for money supply. / Huvudsyftet med denna uppsats är att finna information om hur, eller om, de utvalda makroekonomiska variablerna konsumentpris index, ränta, växelkurs, industriproduktion, oljepris och penningmängd har någon påverkan på den svenska aktiemarknaden (OMXafgx) från 2973-2017. Resultaten från denna undersökning visar att alla variablerna är samintegrerade med den svenska aktiemarknaden. Dock är det endast industriproduktion som har en kort- och långsiktig relation som påverkar den svenska aktiemarknaden. En negativ långsiktig relation identifieras även för penningmängd.

This paper investigates the signaling effect of insider trading by analyzing the market reaction to 147 insider transactions executed within the period 2014-2016 on the Stockholm Stock Exchange. We present three major findings. First, we find significant market reactions for both insider purchases and insider sales, suggesting a signaling effect of insider trading. Second, we find the signaling effect to be similar for both insider purchases and insider sales. Third, we find that firm size has an influence on the signaling effect. Our findings indicate that the market values information about insider trading and that firm size has an effect on this informative value. / Denna studie undersöker signaleringseffekten av insynshandel genom att analysera marknadsreaktionen för 147 insynstransaktioner utförda under perioden 2014-2016 på Stockholmsbörsen. Vi presenterar tre huvudsakliga upptäckter. Den första är att vi finner en signifikant marknadsreaktion för både köptransaktioner och säljtransaktioner utförda av insynspersoner vilket indikerar att det finns en signaleringseffekt av insynshandel. För det andra finner vi att signaleringseffekten är lika stark för både köptransaktioner och säljtransaktioner. För det tredje finner vi att bolagsstorlek har en påverkan på signaleringseffekten. Dessa upptäckter visar på att marknaden ser ett värde i information om insynshandel och att bolagsstorlek påverkar detta informationsvärde.

Tidigare studier i USA har påvisat ett positivt samband mellan individuella investerare som köper lotter och deras benägenhet att köpa aktier med liknande karaktärsdrag. Enligt klassisk finansteori bör inte individuella investerare äga så kallade lotteriaktier då de tenderar att generera negativ avkastning – trots detta äger många individuella investerare lotteriaktier. I denna studie undersöker vi om detta samband kan förklaras med hjälp av socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, utbildningsnivå och spelutgifter på länsnivå. Studien behandlar uteslutande svenska data för socioekonomiska faktorer som utgörs av Sveriges befolkning, aktiedata som utgörs av dagliga stängningspriser för samtliga marknadsnoterade aktiebolag, och aktieägardata för samtliga marknadsnoterade aktiebolag som utgörs av svenska individuella investerare. Vidare är samtliga data insamlade från legitima datakällor för perioden 2012–2015. För att möjliggöra undersökandet av vilka individer som äger lotteriaktier väljer vi att definiera lotteriaktier i enlighet med tidigare studier, där lotteriaktier definieras som aktier med lågt pris, hög idiosynkratisk volatilitet och hög idiosynkratisk skevhet. Dessa egenskaper har visat sig attrahera riskbenägna investerare trots sin låga sannolikhet till hög vinst. Studien utgår från teorier inom behavioral finance där individers irrationella beslutsfattanden belyses. Teorier som prospect theory och cumulative prospect theory förklarar hur individer värderar vinster och förluster olika, samt hur individer tenderar att överskatta små sannolikheter och underskatta stora sannolikheter. Dessa teorier skapar ökad förståelse för varför individer agerar som de gör vid beslutsfattanden på finansiella marknader. Dessa teorier ställs i kontrast mot klassiska finansteorier som förutsätter att individer är rationella, kalkylerande och inte påverkas av irrationellt beteende eller känslor. Studiens resultat visar att i de län där antingen spelutgifter per capita är höga eller spelutgifter per nettoinkomst är höga är även andelen lotteriaktier hög, vilket överensstämmer med tidigare forskning i USA. Det visar sig även att antalet lotteriaktieägare och deras portföljexponering mot lotteriaktier ökar kraftigt under perioden, samtidigt som antal aktieägare i Sverige hålls relativt konstant under perioden, vilket indikerar ökande irrationalitet bland svenska individuella investerare på svenska finansiella marknader. / In this thesis, we examine individual investors preferences for lottery-type stocks between January 2012 and December 2015. Lottery-type stocks have shown to have similar characteristics to state lotteries through its low price, high idiosyncratic volatility and high idiosyncratic skewness in previous studies. These characteristics attract risk-seeking investors who aim for a small chance to win big. In detail, we analyze if there is a relationship between socioeconomic factors like unemployment rate, education, gambling expenditures per capita, gambling expenditures per net income and the propensity to hold lottery-type stocks in the individual stock portfolio in Sweden. The analysis is based on aggregated data of Swedish counties and the study is unique in regard to the Swedish stock market. Our results show that there is a positive significant relationship between gambling expenditures per capita, gambling expenditures per net income and a higher proportion of lottery-type stocks in the individuals stock portfolio within a county. These results show that socioeconomic factors that induce greater expenditures in lotteries are associated with greater investments in lottery-type stocks. Finally, our findings contradict the efficient market hypothesis and could thus be a contribution to the field of behavioral finance.