Uppsatsens syfte är att analysera den nominella växelkursens påverkan på utrikeshandel och göra en jämförande studie mellan ett EU-land (Sverige) och ett EMU-land (Tyskland). Fokus för denna undersökning kommer att ligga på vad som skedde med utrikeshandeln under de två ekonomiska kriserna på 2000-talet, men även ge en generell bild för utrikeshandeln under hela perioden 2000-2010. Uppsatsen avser att besvara om det finns några skillnader i hur ländernas handel påverkades under kriserna med avseende på växelkursen, samt om handelssammansättningen av handelspartners förändrats. Detta kommer undersökas för att se hur Sveriges utrikeshandel påverkats av att stå utanför EMU. Resultaten visar på att den nominella växelkursen inte haft stor betydelse för utrikeshandeln under den undersökta tidsperioden. Både export och import har ökat under perioden, men det går inte att finna någon direkt koppling till växelkursförändringar. Under de båda kriserna har både import och export tenderat att förändras mer än växelkursen. Vidare har Sveriges handelspartners inte ändrats nämnvärt. Därför kan vi anta att Sveriges utrikeshandel inte påverkats av att stå utanför EMU med avseende på den nominella växelkursen.

Denna c-uppsats syftar till att undersöka huruvida Sverige har haft en stabilare utveckling på grund av att vi stått utanför EMU. För detta syfte genomför vi en komparativ jämförelse med Finland, där olika ekonomiska variabler presenteras för Sverige och Finland för att kunna urskilja hur utvecklingen har varit perioden 1990-2019. Vidare konstrueras även en indexserie för att kunna urskilja hur en svensk utveckling hade kunnat se ut ifall Sverige varit medlem i EMU från dess etablering. Med indexserien och en modell som isolerar växelkursens inverkan på BNP undersöks hur stor påverkan växelkursen har på BNP. Detta genererar en möjlighet till att skapa ett kontrafaktiskt scenario där det kan jämföras hur Sverige hade kunnat ha en annorlunda BNP-utveckling om Sverige infört euron som valuta i januari år 1999. Resultatet visar att Sverige har haft en stabilare utveckling utanför EMU, huvudsakligen till följd av att den svenska kronan bidrog till att stabilisera BNP under den globala finanskrisen år 2009.

Den 24 februari invaderade Ryssland grannlandet Ukraina, vad som många trodde skulle bli en snabb övertagning av landet visar sig vara ett kostsamt och långdraget krig. Detta har skapat en oro världen över och inte bara för invånarna av Ukarina utan också den ekonomiska sidan av konflikten. Efter Rysslands invasion har EU antagit 10 olika sanktionspaket mot Ryssland, fyra av dessa undersöks i studien. I uppsatsen undersöks om sanktionerna mot Ryssland har haft negativa effekter på 16 olika OECD länders växelkurs, samt om dessa effekter varit mer negativa när länderna har varit mer exponerade jämfört med länder som har mindre exponering. Resultatet har varierat för olika sanktionspaket, dock de signifikanta resultaten att växelkursen reagerar mer negativt när landet är mer exponerat.

Vår studie undersöker de ekonomiska konsekvenserna av Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen, Brexit, på Storbritanniens import- och exportportfölj samtidigt som vi kontrollerar för osäkerhet. Studien kontrollerar dessutom för växelkursförändringar mellan GBP/EUR, för att separera den specifika effekten av Brexit. Osäkerheten i Storbritannien mäts genom Economic Policy Uncertainty-indexet och växelkursförändringar erhålls via Refinitiv Eikon. Genom att samla in månatliga handelsdata för åren 2011 till 2021 samt data om osäkerhet och växelkurs, genomför vi en OLS-regression för att analysera sambandet mellan Brexit och förändringar i import- och exportportföljen. Resultaten visar att Brexit har haft en negativ påverkan på både den övergripande importen och exporten, inklusive handeln med EU, samt på importen och exporten av både viktiga och mindre viktiga varugrupper. Vi finner även att exporten till EU minskar mindre, relativt den till världen, medan importen från EU minskar mer relativt den från världen. Vidare indikerar våra resultat att både osäkerheten och växelkursförändringar GBP/EUR har en separat, negativ effekt på samtliga aspekter ovan. Slutsatsen är att Brexit har haft en negativ påverkan på Storbritanniens import- och exportportfölj. Vi anser även att osäkerheten kring Brexit har haft en negativ påverkan på handeln, till exempel fanns det inte något nytt avtalat handelsavtal mellan Storbritannien och EU respektive länder utanför EU vid utträdet, vilket kan ha resulterat i att företag upplever en högre risknivå och därför avvaktar med att handla med Storbritannien tills de vet hur det nya handelsavtalen ser ut. Studien bidrar till kunskap om förhållandet mellan osäkerhet och handel samt de specifika effekterna av Brexit på Storbritanniens import- och exportportfölj. Vi rekommenderar att framtida forskning studerar förändringarna i import- och exportportföljen på en högre aggregerad nivå baserat på handelskoden, för att mer noga kunna undersöka effekterna av Brexit på Storbritanniens handel. Det vore dessutom intressant att undersöka om Storbritanniens handel har ökat i antalet nya produkter eller ifall landet har ökat sin handel med nya handelspartners, för att studera hur den extensiva handelsmarginalen kan ha förändrats sedan Brexit. / Our study examines the economic impact of the United Kingdom's exit from the European Union, Brexit, on the UK's import and export portfolio while controlling for uncertainty. The study also controls for changes in the GBP/EUR exchange rate to separate the specific impact of Brexit. Uncertainty in the UK is measured through the Economic Policy Uncertainty index and exchange rate changes are obtained through the Refinitiv Eikon. By collecting monthly trade data for the years 2011 to 2021 as well as uncertainty and exchange rate data, we conduct an OLS regression to analyze the relationship between Brexit and changes in the import and export portfolio. The results show that Brexit has had a negative impact on both overall imports and exports, including trade with the EU, and on imports and exports of both major and minor commodity groups. We also find that exports to the EU decrease less, relative to the world, while imports from the EU decrease more relative to the world. Furthermore, our results indicate that both uncertainty and changes in the GBP/EUR exchange rate have a separate, negative effect on all aspects above. Our conclusion is that Brexit has had a negative impact on the UK's import and export portfolio. We also believe that the uncertainty surrounding Brexit has had a negative impact on trade. For example, there was no new agreed trade agreement between the UK and the EU or non-EU countries at the time of the referendum, which may have resulted in companies perceiving a higher level of risk and therefore waiting to trade with the UK until they know what the new trade agreement looks like. The study contributes to knowledge about the relationship between uncertainty and trade and the specific effects of Brexit on the UK's import and export portfolio. We recommend that future research studies the changes in the import and export portfolio at a higher aggregate level based on the trade code, in order to more closely examine the effects of Brexit on UK trade. It would also be interesting to investigate whether the UK's trade has increased in the number of new products or whether it has increased its trade with new trading partners, to study how the extensive trade margin may have changed since Brexit.

<p>Enligt den effektiva marknadshypotesen (EMH), utvecklad av Fama på 1960-talet, skall priset på en finansiell tillgång reflektera all tillgänglig information på marknaden. Effektiviteten kan delas in i svag, mellansvag och stark form. Syftet med vår uppsats är att analysera huruvida ett antal växelkurser är effektiva i svag form, det vill säga att priset på en växelkurs reflekterar all historisk prisinformation. Vår studie omfattar tio länder, samtliga med rörliga växelkursregimer. Vi använder oss av kointegrationstest samt test för förväntningsriktighet för att kunna verifiera EMH. Resultaten i undersökningen stödjer EMH i mer än hälften av fallen.</p>

Enligt den effektiva marknadshypotesen (EMH), utvecklad av Fama på 1960-talet, skall priset på en finansiell tillgång reflektera all tillgänglig information på marknaden. Effektiviteten kan delas in i svag, mellansvag och stark form. Syftet med vår uppsats är att analysera huruvida ett antal växelkurser är effektiva i svag form, det vill säga att priset på en växelkurs reflekterar all historisk prisinformation. Vår studie omfattar tio länder, samtliga med rörliga växelkursregimer. Vi använder oss av kointegrationstest samt test för förväntningsriktighet för att kunna verifiera EMH. Resultaten i undersökningen stödjer EMH i mer än hälften av fallen.

Den här studien ämnar studera sambanden mellan makrovariabler och aktieavkastning på densvenska marknaden. Studien fokuserar på den svenska aktiemarknaden de senaste elva årenoch makrovariablerna är inflation, ränta, arbetslöshet och växelkursen EUR/SEK. För att mätapåverkan från de makrovariablerna variablerna undersöks indexet OMXS30 och en multipelregressionsanalys utförs. Det finns sedan tidigare flertalet forskningsstudier inom områdetmed olika variabler vilka har gett resultat som både motsäger och styrker Fisher-hypotesenoch diskuteras i resultaten av denna studie. Majoriteten av de tidigare studierna är utförda påandra än den svenska marknaden och kommer således att fungera som en grund för dennastudie. Utifrån resultaten kan en påverkan från makrovariablerna inflation och växelkursuppmätas på den beroende variabeln aktieavkastning för de elva åren.

Under 2020 har den svenska kronans växelkurs mot euron förändrats kraftigt med en appreciering på knappt 7 procent. Detta har skett samtidigt som den globala pandemin har slagit till med hög smittspridning och nedstängningar som följd. Uppsatsen har undersökt om nyheter om pandemin mellan mars och december har påverkat den svenska kronans värde mot euron. Nyheterna ska ha handlat om olika typer av restriktioner som införts eller lättnader av dessa, samt om antalet individer som avlidit eller vårdats för intensivvård. För att undersöka detta har två tillvägagångssätt använts: dels har en eventstudie genomförts angående nyheter om restriktioner och lättnader, dels har regressionsanalys gjorts med data från de presskonferenser som hållits av Folkhälsomyndigheten. Resultatet visade att restriktioner och lättnader inte har någon signifikant effekt på växelkursen. Nyheter om antalet avlidna hade en ekonomisk förväntad och signifikant effekt på växelkursen. Dock hade nyheter om antalet intensivvårdade patienter en motsatt förväntad effekt på växelkursen.

Under de senaste åren har det frekvent rapporterats i media om den svenska gängkriminaliteten i Sverige och internationellt. I denna uppsats undersöker vi hur växelkursen för den svenska kronan förändras gentemot ett annat lands valuta när media i dessa länder rapporterar om gängkriminaliteten i Sverige. Perioden som undersöks är 2022-01-03 till 2024-04-12. Uppsatsen studerar Storbritannien och det brittiska pundet samt USA och den amerikanska dollarn och utnyttjar det faktum att länderna vid olika tillfällen rapporterat om ämnet. Genom att använda en difference-in-differences-metod, där länderna fungerar som kontroll- och behandlingsgrupper beroende på om rapportering skett vid en viss tidpunkt eller inte, kunde vi analysera effekterna. I studien finner vi ingen signifikant effekt på valutan orsakad av rapportering om svensk gängkriminalitet.

<p>Jag undersöker huruvida fundamentala faktorer såsom konsumtion, investeringar, statliga utgifter samt utländsk exportefterfrågan inverkat på fluktuationer i USAs reala växelkurs mellan 1970 och 2005. Ekonomin beskrivs av en Mundell-Fleming-modell. Utifrån denna konstrueras tillsammans med en dynamisk exportmodell av Gottfries (2002) ett uttryck för en hypotetisk real växelkurs, vars utveckling jämförs med den faktiska växelkursutvecklingen. Jag finner vid denna beräkning samt vid en statistik analys, båda grundande på kvartalsdata, att den faktiska växelkursutvecklingen föregår chocker i konsumtion, investeringar, statliga utgifter med tre-fyra års sikt, vilket jag tolkar som att marknadens aktörer förutser förändringar inom de fundamentala faktorerna och påverkar valutaflödena därefter. Detta resultat utmärker sig från rådande empirisk forskning, som överlag inte finner något samband mellan växelkurser och fundamentala faktorer.</p>