Pensionssystemet är uppbyggt på så vis att det är menat att arbetsgivaren ska betala in en del kapital till framtida pension, samtidigt som man själv ska spara en del kapital. Den allmänna pensionen, som utbetalas från Pensionsmyndigheten, motsvarar vanligtvis ca 50 % av den genomsnittliga bruttolönen som man haft under sin arbetskarriär. Arbetar man på en arbetsplats som inte är kollektivansluten, är arbetsgivaren inte tvingad till att betala in några pengar till pensionen. Som anställd är det upp till en själv att undersöka huruvida arbetsgivaren gör detta. Idag är det ca 2,5 miljoner personer som arbetar som privatanställda arbetare och är kollektivavtalsanslutna. För dessa personer betalas tjänstepensionen in från arbetsgivaren till valcentralen Fora. Pengarna placeras sedan hos AMF som förvaltar dom. Man kan som anställd även göra ett aktivt val och välja att pengarna placeras hos någon annan förvaltare. Pengar som är intjänade från 1 januari 2006 har den privata anställde rätt till att fritt flytta mellan de olika förvaltarna. Trots denna valmöjlighet är det ca 64 % av de anställda som genom passivitet har sina pengar hos AMF. Orsakerna kan vara många till varför man inte gör ett aktivt val för placering av dessa pengar då det kan påverka hur mycket pension man i slutändan kommer att få. Faktorer som skiljer dessa förvaltare åt, och som kan göra skillnad på pensionen, är avkastningen, risktagandet och avgifterna. I denna studie görs en jämförelse mellan de olika förvaltarna där avkastningen och risken är de två faktorer som behandlas. Med hjälp av aritmetiskt medelvärde har genomsnittliga kvartalsavkastningen för försäkringarna beräknats. Sedan har standardavvikelsen, Sharpekvoten och Modigliani-Modigliani-måttet används för att beräkna risknivån och den riskjusterade avkastningen. Resultatet visar att Folksam Liv är den mest lönsamma försäkringen att investera i med hänsyn till den riskjusterade avkastningen. / The pension system is structured in such a way that the employer will pay a part of the uture retirement capital, while one ought to save some capital. Public pension, which comes rom Pensionsmyndigheten, represents only about 50% of average gross income as one had during their working careers. f you work in a workplace that is not connected to a work union, the employer is not obliged o pay any money for retirement. As an employee, it is up to you to examine whether the mployer does this or not. Today, approximately 2.5 million people are private sector employees and in a union. For hese people the employer pays a certain amount into the occupational pension which goes o the administrationcentral Fora. The money is then placed at AMF that manages them. The mployee can however make an active choice and choose the money to be invested with ny other manager. The private employee has the right to freely move money that is earned rom January 1, 2006, between the different managers. Despite this option, it is about 64% of the employees who through inaction have their money t AMF. The reasons can be many for not making an active choice for the placement of this oney but it could affect the amount of pension one will ultimately get. Factors  that  distinguish  these  managers,  and  that  can  make  a  difference  for  one's etirement, are return, risk taking, and charges. In this study, a comparison is made between he different managers where the return and the risk are the two factors considered. Arithmetic average has been used to calculate the average quarterly return for assurances. Standard deviation, Sharpe ratio and Modigliani-Modigliani measure are used to calculate he level of risk, and risk-adjusted returns. Then a comparison has been made between the different assurances. The result shows that Folksam Liv is the most profitable investment considering the risk- djusted return.

Tjänstepensionen utgör en viktig del av en individs pension och prognoser visar att den kommerutgöra en allt större del av den totala pensionen. Trots den ökande betydelsen är kunskapsenkring tjänstepensionen låg. Varje tjänstepensionsavtal har ett ickevals-alternativ som spararesom inte gör ett eget val, soffliggarna, hamnar i. Denna uppsats undersöker vilka skillnader som finns mellan ickevals-alternativen i de fyra största tjänstepensionsavtalen: ITP, PA 16, AKAP-KL/KAP-KL och SAF-LO. Skillnaderna som studeras är värdeökning till följd av den årliga avkastningen under perioden 2008-2018,risk i form av standardavvikelse och känslighet för förändringar på marknaden (Beta),Sharpekvoten och Jensens alfa. Resultatet visar att det finns ekonomiskt sigfnikanta skillnader i alla av de prestationsmått som undersöks. Några statistiska skillnader i differensen i den genomsnittliga avkastningen eller differensen i Jensens alfa när beta är kontrollerat för finnes ej. / Occupational pension is an important part of an individual’s pension and projections showthat it will make up an increasingly larger part of the total pension. Despite its increasingimportance, the knowledge regarding occupational pension is low. Each occupational pensionagreement has a default alternative where the savings of the people who do not make a choiceof their own, the idlers, end up in. This thesis examines if and what differences exist between default alternatives in the four largest occupational pension agreements: ITP, PA 16, AKAP-KL/KAP-KL and SAF-LO. The examined differences are the yearly returns and the value increase it results in during theperiod 2008-2019, risk in terms of standard deviation and sensitivity to changes in the market(Beta), Sharpe ratio and Jensen’s alpha. The result shows that there is significant economical differences in all of the performance measures that are examined. Any statistical significant differences in the average return and differences in Jensen’s alpha when beta is controlled for was not found.

Tjänstepensionen spelar en viktig roll i frågan om hur livet kommer att se ut efter att vi slutat arbeta. Sedan finanskrisen 2007–2009 har en stor tillsyns- och regleringsreform lagts fram inom Europeiska unionen (EU) och nu har det implementerats en ny reglering för företag som bedriver tjänstepensionsverksamhet. Tidigare forskning har konstaterat att finansiell reglering är nödvändig och måste finnas i samhället för att kunna säkerställa ett stabilt finansiellt system. Dock leder ofta införandet av nya regleringar som innefattar högre krav också till oförutsedda utmaningar och oönskade effekter. Studien syftar till att beskriva och analysera hur reglering kan tas emot av företag som bedriver tjänstepensionsverksamhet och eventuella skillnader mellan regleringens avsikt och hur den sedan upplevs av företagen. Studien genomfördes med en kvantitativ del i form av en enkätundersökning riktad till företag med tjänstepensionsverksamhet samt en kvalitativ del i form av en dokumentstudie av regeringens konsekvensanalys avseende den nya tjänstepensionsregleringen. Metodkombinationen gjorde det möjligt att belysa och analysera företagsrepresentanternas upplevelser och syn på den nya regleringen samt att jämföra de med regeringens konsekvensanalys. Studiens resultat gav en insikt i att avsikten med nya regleringar inte alltid stämmer överens med hur företagen upplever det. Resultatet indikerade också att ingen av den nya tjänstepensionsregleringens delar ansågs särskilt utmanande för företagsrepresentanterna samt att det inte visades någon förväntan på att den nya tjänstepensionsregleringen kommer att leda till positiva långsiktiga effekter. Av studien kunde också ett positivt samband skönjas mellan utmaningar och långsiktiga effekter som indikerade att en mer utmanande implementeringsprocess ökade förtroendet för att regleringen ska leda till positiva långsiktiga effekter. / The occupational pension plays an important role for how our life will appear when we stop working. There has been a huge reformation of the regulation in the European Union (EU) since the financial crises 2007-2009. Now, a new regulation for companies with occupational pension also has been introduced. Previous research has determined that financial regulation is necessary and must be a part of the society to secure a steady financial system. However, new regulations with higher requirements often leads to unexpected challenges and unhoped affects. The study aims to describe and analyze how regulation can be received by companies that conduct occupational pension activities and any differences between the intention of the regulation and how it is then experienced by the companies. The research used both a quantitative approach through an online survey to collect data from companies with occupational pension and a qualitative approach through a study of the government’s consequence-analysis. This method combination gave an opportunity to clarify and analyze the company representatives’ thoughts about the new regulation and compare those with the government’s consequence-analysis. The result of the study provided an insight into the fact that the intention with new regulations does not always correspond to how companies experience it. The result also indicated that the representatives from the companies did not found the new regulation especially challenging and that they did not show any expectation for positive long-term effects from the regulation. The study also showed a positive relationship between challenges and long-term effects, which indicated that a more challenging implementation process increased confidence that the regulation would lead to positive long-term effects.

Due to employees’ reduced entitlements to the German statutory state pension on the one hand, and the challenge to employers of a skilled worker shortage on the other, employers’ contributions towards occupational pension schemes (OPS) might be an effective human-resources management tool. Thus, the overarching research question is: What is the relevance of OPS for the employment relationship in Germany? Five sub-research questions address the role of OPS in recruitment and retention management, organisational commitment, the potential differences between women and men and between young and old employees and the employees’ psychological contract. The empirical study is a single case study in the financial-services sector. Key findings: OPS are of more relevance for retaining employees than for recruiting them. Their role differs significantly between employees with different generations of the OPS and, therefore, different pension entitlements. Only minor differences can be found between women and men and between younger and older employees. Satisfaction with the occupational pension scheme has no significant impact on organisational commitment. The majority of employees perceived psychological contract fulfilment with respect to the OPS. The contribution to theory is the closure of five research gaps. As far as is known, this is the first study in Germany that analyses the role of OPS in a specified context and from multifaceted viewpoints (recruitment/retention, quantitative/qualitative, men/women, age groups). The contribution to practice comprises the provision of a transferable analysis blueprint of the role of OPS in the employment relationship and the provision of recommendations that relate, among others, to communication and information aspects, cost-benefit calculations and the usage of additional employer contributions as a possible selective reward element.

L’augmentation de l’espérance de vie affecte les régimes de retraites français, fondés sur la répartition et la solidarité intergénérationnelle. Pour soutenir ce premier pilier de retraite, composé, pour un salarié du secteur privé, des régimes de base de la Sécurité sociale et des régimes complémentaires rendus légalement obligatoires de l’ARRCO et de l’AGIRC (pour les seuls salariés cadres), le recours à un deuxième pilier de retraite s’avère nécessaire. Fondé sur une gestion par capitalisation, ce pilier prend vie dans le cadre de l’entreprise. L’employeur décide de la portée de l’engagement souscrit à l’égard de son salarié : le versement d’une cotisation définie au cours de sa carrière ou celui d’une prestation viagère pendant sa retraite dont le montant est déterminé à l’avance. Si la création de régimes de retraite professionnelle relève de la liberté des entreprises, le législateur oriente leur action à travers un régime social et fiscal de faveur. Enfin, les régimes de retraite professionnelle entrent dans le champ du droit de la concurrence en vue de créer, au niveau européen, un marché unique des retraites professionnelles. Les retraites professionnelles se situent au carrefour de nombreux droits. Normes travaillistes, assurantielles, fiscales, commerciales, trouvent à s’appliquer aux côtés des dispositions des Codes de la sécurité sociale et de la mutualité. De leur articulation naissent des conflits. Leur résolution est la condition nécessaire à la création d’un cadre juridique propice au développement des retraites professionnelles. / The increase in life expectancy affects the French pension schemes, founded on principles of distribution and solidarity between generations. In order to support this first pillar of the retirement system, consisting both in a core Social Security program for employees in the private sector and in the legally mandatory supplementary schemes of ARRCO and AGIRC (only for executive-level employees), it has become necessary to turn to a second pillar. Based on management by capitalization, it becomes effective in the business framework. The employer determines the scope of the undertaking signed in favor of his employee: either the payment of a levy defined during the employee’s career or the payment of a lifetime benefit during his retirement, whose amount is determined in advance. While the creation of occupational pension schemes is up to the businesses, the legislature orients their initiatives towards a favorable social and fiscal scheme. Finally, occupational pension schemes are subject to competition law in order to create, at the European level, a unique market for occupational pension schemes. These schemes are at the crossroads of numerous branches of law. Labor law, insurance law, taw law, and commercial law are applicable along with the French “Code de la sécurité sociale” and the French “Code de la mutualité”. Conflicts stem from the linkage between all of these laws. Their resolution is the sine qua non condition to create a legal framework enabling occupational pension schemes to evolve.

在老人絕對數量與相對比率逐漸增加、產業結構改變、扶養意識與能力低落之今日，老年經濟安全的問題日益顯得重要。睽諸已開發國家之經驗概況，皆以「確保老年經濟安全」此一保障制度列為其主要施政內容，其中大多採行世界銀行之多層年金保障制度，利用重分配、儲蓄和保險三項不完全相容之功能搭配運用，並依國情、經濟狀況與人口結構等因素取得最適之平衡模式，達成各種社會與經濟的目標。 我國目前亦實施多層老年保障年金制度，回顧過去行之多年之公、勞保制度，不難發現其給付水準普遍有偏低之情況，僅能提供老年基本之生活保障。而規劃中之國民年金亦將採取「業務分立、內涵整合」原則之社會保險方式辦理，強制25歲至64歲之國民一律參加，而無法依照不同身份、類別設計符合個別需求，故不易以提高繳納保費來提升老年生活保障程度。再者，依過去公共年金計畫之經驗，常有超出意料之外使財政負擔日益加重，進而產生世代間負債之移轉，導致年金制度之推行影響其他市場之運作。在在都顯示第二層職業年金之不可或缺性，因此惟有公、私年金之互相搭配方得建構完整之老年經濟安全保障體系。 我國勞動基準法中規範之退休金給付辦法，賦予企業給付退休金之義務，而此義務係屬之企業經營成本，在尚未制訂一套公認準則時，企業實務上多按所得稅法第33條為相關之退休金會計處理，係以當期提撥之退休金準備或提撥之退休基金作為當期退休金費用，導致財務報表無法公正允當的表達。證管會有鑑於此，乃委託中華民國會計研究發展基金會制訂第十八號公報「退休金會計處理準則」，明訂企業應於財務報表中充分揭露退休金之提撥狀況，避免企業藉由退休金提撥的手段而操縱損益。第十八號公報雖未規範企業應如何提撥退休基金，但已明訂相關退休金費用、退休金負債等項目應於財務報表上列示、揭露，故公報之實施勢必會影響企業之提撥策略，因此，本研究試圖瞭解公報實施前、後與勞基法賦予企業退休金給付義務間之關聯性，是否會因公報之實施而改變企業之退休金提撥策略。除此，對於不同性質之企業於決定退休金提撥水準是否有所差異？一般企業提撥退休金考慮之因素為何？及勞委會擬定之「勞工退休金條例草案」與現況制度比較等問題作一探討，相信本研究將有助於進一步架構我國完整之老年退休保障制度。

This study aims to investigate if taking individuals' chosen time of withdrawing occupational pension into account can be used to better predict the future mortality intensities which describes the probability of death in a given time interval. The main underlying hypothesis for why there would be a difference lies in the fact that some individuals could receive more pension benefits by choosing a withdrawal time based on his or her own expectation of remaining lifespan. In particular individuals that do not expect to live long after retirement could receive more benefits before death by choosing to withdraw his or her money as fast as possible. To explore if such a relationship exists and is significant enough data provided by Alecta is analyzed. This data provides among others the chosen withdrawal time and recorded deaths. Based on this dataset three models are created each with their own advantages and disadvantages.  The first model is a pure empirical model which simply shows the processed data after calculations have been made, showing the exact data in a more comprehensive form. The second model is a Makeham model which assumes that the mortality intensity is distributed according to the Makeham formula in the studied age range. This model allows random noise to be smoothed out and allows predictions of the mortality intensity in ages not studied. The third model is a Logistic regression model. This model considers two cases, death or no death and based on observed data the model predicts the probability that an individual will die given an age and withdrawal time. The logistic regression model is a robust model which allows stable predictions even where data is scarce. From the results of the three models it was concluded that for men there is a clear difference in mortality intensity between limited withdrawal times where shorter withdrawal times have higher mortality intensity and longer withdrawal times have lower mortality intensity. For women there were signs that the same is also true, however the evidence for this was weak.  The difference in mortality intensity was more pronounced in the first years after retirement and in particular longer withdrawal times had a very low mortality intensity. This was seen for both men and women.  When the mortality intensity was weighed based on the size of individuals' benefits the differences were much more pronounced for both men and women. Indicating that those with larger benefits to a greater extent chose their withdrawal time based on his or her own expectation of remaining lifespan. Almost all results agreed with what would be expected based on the underlying hypothesis with one exception, lifelong withdrawal. For lifelong withdrawal both men and women had a significantly higher mortality intensity that would be expected if individuals aim to maximize their received benefits. This was likely explained by lifelong serving as a default or safe option for many individuals which would lead to the option being dominated by these individuals rather than those aiming to maximize their received benefits. / Syftet med den här studien är att undersöka om vetskapen om individers val av tjänstepensionens utbetalningstid kan användas för att bättre förutsäga en grupps framtida dödlighetsintensitet. Den primära underliggande hypotesen för varför ett sådant samband skulle finnas beror på att det finns individer som skulle kunna få ut mer pengar från sin tjänstepension genom att välja en utbetalningstid baserat på deras egna kännedom om sin förväntade återstående livslängd. Ett tydligt exempel på detta är en individ som har starka skäl att tro att hen inte kommer att leva länge efter att ha gått i pension. Genom att välja en kort utbetalningstid skulle denna individ få större utbetalningar under de åren utbetalningstiden gäller.  För att utröna om ett sådant förhållande finns och är signifikant så analyseras data från Alecta. Denna data innehåller bland annat information om vald utbetalningstid och noterade dödsfall. Baserat på denna underliggande data skapas tre modeller, var och en med styrkor och svagheter.  Den första modellen är en ren empirisk modell som visar behandlad data efter att beräkningar gjorts på denna. Detta innebär att modellen visar den exakta datan i en annan för analysens skull mer användbar form. Den andra modellen är en Makeham modell vilken antar att dödlighetsintensiteten följer Makehams formel under de studerade åldrarna. Denna modell möjliggör utslätning av avvikelser orsakade av slump, dessutom möjliggör det förutsägelser där data saknas. Den tredje modellen är en logistisk regressionsmodell vilken beaktar två fall, dödsfall eller icke dödsfall. Baserat på tillgänglig data förutspår modellen sannolikheten att en individ kommer att dö vid en given ålder med given utbetalningstid. Detta är en robust modell som möjliggör stabila uppskattningar även där mängden data är begränsad. Baserat på de tre modellernas resultat kunde slutsatsen dras att det finns en tydlig skillnad i dödlighetsintensitet mellan olika utbetalningstider för män. Särskilt kunde det ses att kortare utbetalningstider hade högre dödlighetsintensitet och längre utbetalningstider hade lägre dödlighetsintensitet. För kvinnor fanns det tecken på att samma sak gäller, men resultaten hade i detta fall låg tillförlitlighet. När man istället vägde resultatet baserat på storleken av individernas totala tjänstepension blev skillnaden mycket större både för män och kvinnor. Detta indikerar att de individer som har stora förmåner i större utsträckning väljer en tjänstepension baserat på deras egna förväntningar på sin återstående livslängd. Resultaten stämmer i stor utsträckning överens med vad som förväntades baserat på den underliggande hypotesen med ett undantag, livslångt uttag. Av de män och kvinnor som valde livslångt uttag observerades en dödlighetsintensitet som var betydligt högre än förväntat utifrån vad som förväntades utifrån ett antagande om att individer försöker maximera hur mycket de får utbetalt. Sannolikt kan detta resultat förklaras med att många som hade livslångt uttag gjorde det antingen för att det var standard eller för att det är det säkra alternativet. Detta skulle innebära att alternativet domineras av dessa individer snarare än individer som försöker maximera hur mycket tjänstepension de får utbetalt.

摘要 傳統由家庭負責的老年經濟安全在老年人口日益增加，子女數目的減少及產業結構改變的衝擊下已漸漸的暴露出問題的嚴重性。其責任也漸漸地由家庭轉移到整體社會。世界各國政府多將如何確保老年經濟安全列為主要的施政內容，我國自然也不例外。證諸已開發國家的實際情況，大多以多層次的年金體系（multi－tier pension system）提供老年經濟安全完整的保障。近年來也有多位學者發表文章以探討如何利用這種多層次的年金架構達成各種社會及經濟目標。 就我國現行的狀況來看，即將開辦的國民年金由於給付水準偏低，只能對老年生活提供基本的保障，且由於計劃成員包含了全體國民，所規定的內容與給付的年金無法完全滿足個別成員的不同偏好，對採行確定給付制的公共計劃來說，由於給付與提撥之間並沒有明確關聯，若提撥率太高的話，對勞動誘因與產出將會有不利影響，再加上政府財政負擔與政治力干預的考量，在在都顯示出了職業退休金制度在老年生活保障上的不可或缺性。 相對於基礎年金計劃，政府對職業退休金計劃的介入程度通常較淺。政府通常藉著租稅優惠鼓勵企業提供，員工參與退休金計劃。此外，由於計劃中存在著訊息不對稱、外部性與獨占力等會造成市場失靈的因素，這使得政府有必要以管制者的身分對此失靈現象加以矯正。透過政府的管制尚可增進計劃的安全性與公平性。就目前多數OECD國家的管制經驗來看，管制的內容可以區分為資產、負債與其他方面三類。 我國目前雖然已經有完整的規範勞工退休的法令，但由於法規內容陳義過高，在實際情況下，有很多規定並無法落實，有很多規定則不合時宜。例如，我國法令並未強制企業以合理的方法對退休金進行提撥，以致普遍存在著提撥不足的現象。在計劃清償債務能力之保證、賦益權與可攜性與訊息揭露方面之管制現行法令往往不合時宜，甚至沒有規定。這使得大多數勞工退休後的生活無法獲得確實的保障，雇主也因為低估退休金成本而忽略退休金之潛在負擔，以致對將來的營運方針無法作整體的規劃。對於上述這些管制方面的問題，正在行政院審議中的「勞工退休金條例」草案已經為受勞基法規範行業的雇主與本國籍勞工規劃出一個可行的解決方案。但由於該條例尚未生效且適用的對象與範圍皆受限制，因此，並無法完全解決目前的難題。 由於上述的管制對員工退休金權益保障的落實有非常重要的影響，目前國內已有的研究很少且不夠完整，本文的主旨在以OECD選樣國家歷年來在勞工退休所得保障方面所遭遇的困難，及其在解決問題的對策方面所做的努力來作為改善我國勞工退休所得保障制度的借鏡。並透過對現行退休制度與「勞工退休金條例」草案的比較以檢視問題獲得改善的程度。 目錄 第一章 緒論------------------------------------------------------1 第一節 研究動機與研究目的---------------------------------------1 第二節 研究範圍與研究限制---------------------------------------3 第三節 研究大綱-------------------------------------------------4 第二章 職業退休（年）金計劃的必要性--------------------------6 第一節 老人福利需求與經濟安全保障的重要性-----------------------6 第二節 現階段老年經濟安全所面臨的威脅---------------------------7 第三節 老年年金的功能與性質------------------------------------12 第四節 職業退休（年）金制度應該扮演的角色----------------------14 第三章 職業退休（年）金計劃的歷史演進及種類----------------21 第一節 職業退休金的歷史演進與發展-------------------------------21 第二節 職業退休金計劃的種類-------------------------------------22 第三節 確定給付計劃與確定提撥計劃-------------------------------25 第四節 選樣OECD國家之職業退休金現況----------------------------39 第四章 政府對退休金計劃在資產方面的管制--------------------47 第一節 政府對退休金基金加以管制的必要性-------------------------47 第二節 政府在提撥基金方面的管制措施-----------------------------48 第三節 政府對賸餘資產所有權歸屬的管制---------------------------68 第四節 政府對投資組合的管制-------------------------------------70 第五章 政府對退休金計劃在負債及其他方面之管制-------------76 第一節 政府對計劃清償退休金債務的能力保險之管制-----------------76 第二節 政府對退休金計劃在賦益權及可攜性方面之管制---------------85 第三節 政府對退休金給付的指數化之管制---------------------------92 第四節 其他與政府管制有關的問題---------------------------------93 第六章 我國勞工退休（年）金管制問題之檢討-------------------103 第一節 我國勞工退休所得保障制度之沿格-------------------------103 第二節 我國現行勞工退休金制度所面臨之問題---------------------106 第三節 勞工退休金條例草案內容分析-----------------------------121 第七章 結論與建議---------------------------------------------125 參考文獻--------------------------------------------------------128 附表-----------------------------------------------------------------------133 圖表目錄 圖（1-1）本文架構圖------------------------------------------------------------------5 表（2-1）台灣地區人口結構與扶養比之變遷--------------------11 表（2-2）台灣地區勞動人口比例--------------------------------11 表（2-3）職業退休（年）金制度應該扮演的角色---------------20 表（3-1）確定給付計劃與確定提撥計劃之比較------------------36 表（3-2）選樣國家公共年金與職業年金之給付水準-------------39 表（4-1）選樣國家政府對退休金計劃在資產方面管制之比較----74 表（5-1）選樣國家政府對退休金計劃在負債方面管制之比較---100 表（6-1）民國73至87年間我國就業人口之轉業情形----------105 表（6-2）勞基法新增規定之內容-------------------------------105 表（6-3）我國現行退休金計劃的基金提撥方式-----------------107 表（6-4）近年來勞退基金各項用途及獲益情形-----------------117 表（6-5）民國七十六至民國八十四年各基金之績效評估表-----118 表（6-6）勞退基金與壽險業之投資限制比較-------------------118 表（6-7）勞退基金之資金運用比率表--------------------------118 表（6-8）台灣人壽保險資金運用比率表------------------------119 表（6-9）選樣國家與我國對退休金計劃管制之比較------------120 表（6-10）我國之退休金現制與退休金條例草案之比較---------124 附表一-----------------------------------------------------------133 附表二 每年薪資增加率---------------------------------------

L’allongement de la durée de la vie humaine et le déficit du rapport démographique constituent de véritables défis pour les systèmes sociaux des États membres. Pour y faire face, les législateurs doivent à la fois développer une politique de protection des plus jeunes dans le cadre des relations professionnelles, tout en revisitant les logiques des seuils d’âge notamment au regard de la fin de ces relations. Cette étude a vocation à s’interroger sur l’existence d’un concept de l’âge. Fort d’une histoire culturelle, confortée par une analyse du phénomène physiologique du vieillissement par le législateur, le critère de l’âge entretient des liens particuliers avec les principes généraux du droit de l’Union, tel que le principe de la dignité humaine et le principe de l’égalité de traitement. Malgré tout, le critère de l’âge conserve une ambivalence certaine, mise en exergue à travers le principe général du droit de l’Union de non-discrimination à raison de l’âge. Cette ambivalence se manifeste plus fortement encore à l’issue des relations professionnelles, posant ainsi la question de la place de l’âge à la fin de la vie active. Ce curseur au soutien du pacte intergénérationnel, conditionnant le bénéfice de la liquidation de la pension, connaît actuellement un renouveau, dépassant les frontières des États membres. Une convergence dans le traitement de la vieillesse se crée, tendant au développement de nouvelles solidarités dans le cadre de l’entreprise (régimes professionnels d’entreprise). Il s’agit en outre de favoriser la poursuite de l’activité à un âge élevé (relèvement de l’âge légal de la retraite, décote, surcote, encadrement des régimes dérogatoires, prohibition des ruptures de la relation de travail fondée sur l’âge…) et de repenser les rapports entre les relations de travail et l’âge (cumul emploi - retraite, retraite progressive…). Ce faisant, les législateurs promeuvent un traitement de l’âge qui s’inscrit dans la problématique générale de la longévité humaine en Europe / Dealing with longer life expectancy and demographic deficit is currently a huge challenge for the social system of European member states. To face this challenge, it is necessary for legislators to develop a dedicated protection policy for the young people in a business relationship context and, at the same time, to redefine age limits policy especially in business relationship termination situation.. The presented study focuses on the factuality of the « age » concept. Based on cultural history, confirmed by the legislator analysis of the physiological aging, « age » criterion is closely linked to general principles in E.U. legislation like, for example, the human dignity and the equal treatment. However, the « age » criterion still remains ambivalent which is underlined by the non-discrimination principle. This ambiguity is emphasized in business relationships which leads to the influence of the « age » in an ending working life situation. This intergenerational pact support, which influence the proceed of the pension liquidation, is currently experiencing a revival beyond E.U. member state boundaries. A converging point is achieved in old-age treatment which leads to new solidarity development schemes inside companies (like for example the company occupational scheme). An important objective is to promote the pursuance of a professional activity in order to retire later (increasing in the statutory retirement age, increment or reduce of the retirement pension, restriction of derogations, proscription of business relationship breaches if they are based on age, …) and to redefine the connection between age and business relationships (combined work and retirement, phased retirement, …). By this way, legislators promote a human longevity based age treatment in Europe