Sustainable investments have become the fastest growing investment trend that has been observed for several years. However, the opinions on whether a sustainable investment - in addition to being better in terms of sustainability - also generates higher returns or not, differs. In the light of this discussion this thesis intends to test the null hypothesis that the abnormal fund return is zero when a sustainability rating is launched and the funds in question receive a high rating, using historical data of returns from Swedish small company equity funds. The thesis will also test the null hypothesis that the abnormal fund return is zero when the news about the launch of the sustainability rating takes place, to see if the advertising has any effect on the fund returns. Any abnormal returns in conjunction with the news from February 2016 and the obtaining of the rating in August 2016 are examined for both the individual funds and for the funds together. Based on these two events, two event studies have been conducted with three different event windows each. The results for the news announcement show negative, but non-significant, abnormal returns for the individual funds across all event windows and significant negative abnormal returns for the funds together across all event windows. Thus, the null hypothesis can not be rejected at a 5% significance level for the individual funds, but it can be rejected for the funds together at a 5% significance level. The results from the actual launch of the sustainability rating, on the other hand, show positive but non-significant abnormal returns for the individual funds in all event windows and non-significant positive abnormal returns for the funds together in the two longer event windows. However, significant positive abnormal returns were shown for the shortest event window regarding the funds together. The null hypothesis for the individual funds and for the funds together in the two longer event windows can thus not be rejected at a significance level of 5%, while the null hypothesis for the funds together in the shortest event window can be rejected at a 5% significance level. / Hållbara investeringar har kommit att bli den snabbast växande investeringstrenden som har observerats på flera år. Det råder dock delade meningar om huruvida en hållbar investering, utöver att vara bättre i hållbarhetsaspekt, även genererar högre avkastning. Mot bakgrund av detta avser denna uppsats att, med hjälp av avkastningsdata från svenska småbolagsaktiefonder, testa nollhypotesen att den abnormala fondavkastningen är noll när ett hållbarhetsmått lanseras och fonderna i fråga erhåller ett högt hållbarhetsbetyg. Uppsatsen kommer även att testa nollhypotesen att den abnormala fondavkastningen är noll när nyheten om lanseringen av hållbarhetsmåttet sker för att se om annonseringen har någon påverkan på fondernas avkastning. Eventuell abnormal avkastning i samband med nyheten från februari 2016 samt i samband med erhållandet i augusti 2016 undersöks för såväl de enskilda fonderna som för fonderna tillsammans. Med utgångspunkt i dessa två händelser har två eventstudier genomförts med tre olika respektive eventfönster i fokus, från vilka resultaten för nyhetsannonseringen visar på negativa, men icke-signifikanta, abnormala avkastningar för de enskilda fonderna över alla eventfönster och signifikant negativa abnormala avkastningar för fonderna tillsammans över alla eventfönster. Nollhypotesen går således inte att förkasta på 5% signifikansnivå för de enskilda fonderna, men går att förkasta för fonderna tillsammans på 5% signifikansnivå. Resultaten från själva lanseringen av måttet visar i sin tur på positiva, men icke-signifikanta, abnormala avkastningar för de enskilda fonderna i samtliga eventfönster samt icke-signifikant positiva abnormala avkastningar för fonderna tillsammans i de två längre eventfönstren. Dock uppvisades signikfikant positiv abnormal avkastning för det kortaste eventfönstret avseende fonderna tillsammans. Nollhypotesen för de enskilda fonderna och för fonderna tillsammans i de två längre eventfönstren går således inte att förkasta på 5% signifikansnivå, medan nollhypotesen för fonderna tillsammans i det kortaste eventfönstret går att förkasta på 5% signifikansnivå.

Det finns både växande intresse och uppmuntran till att investera kapital ansvarsfullt för att bidra till hållbar utveckling. Morningstar är en av flertalet aktörer som erbjuder extern värdering av fonders hållbarhetsprestation i syfte att förse investerare med objektiv bedömning. Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur svenska investerare responderar till hållbarhetsverktyget. Målgruppen är begränsad till premiepensionssparare då systemet har hög täckningsgrad av den svenska befolkningen. Paneldatan omfattar 393 av Pensionsmyndighetens fonder i månadsfrekvens från januari 2016 till februari 2021, som resulterar i 24 366 observationer. Frågeställning besvaras genom att undersöka sambandet mellan fonders hållbarhetsbetyg och kapitalflöde eller marknadsvärde med hjälp av ekonometriska modellerna Pooled OLS och Fixed Effects. Målgruppen premiepensionssparare orsakar svåra mätproblem på grund av de dominerande passiva spararna med lång sparhorisont och låg handelsfrekvens. Det kräver mer förarbete i databearbetningen och metodtillämpning för att kunna dra slutsatser. Resultatet visar att hållbarhetsbetygen inte har någon signifikant effekt på kapitalflöde eller marknadsvärdet oavsett fond- eller/och tidsspecifika faktorer. Sambandets obefintlighet kan bero på premiepensionsspararnas demografi, långsiktiga sparhorisont, andra hållbarhetsstrategier och hållbarhetsbetyg samt hållbarhets dynamiskhet. / There are both growing interest and encouragement to invest your capital responsibly to contribute to a sustainable development. Morningstar is one of several players that offer external rating of mutual funds' sustainability performance in order to provide objective valuation to investors. Thus, this thesis paper wants to evaluate how Swedish investors respond to the Morningstar’s sustainability rating. The target group is limited to premiepensionssparare as the system has a high coverage of the Swedish population. The panel data comprises 393 of the Swedish Pensions Agency’s mutual funds in a monthly frequency from January 2016 to February 2021, resulting in 24 366 observations. The thesis question is answered by examining the relationship between mutual funds' sustainability ratings and their capital flow or market value by using the econometric models Pooled OLS and Fixed Effects. However, we are facing measurement difficulties due to the target group of premiepensionssparare being dominated by passive investors with long savings horizons and low trading frequency. This requires additional process of the data before applying the method and drawing conclusions. The results show that the sustainability ratings have no significant effect on capital flow or market value, whether we control for fund and/or time-specific factors. It means that premiepensionssparare do not respond to Morningstar's sustainability ratings. The non-existing relationship may depend on the pension savers’ demography, long-term savings horizon, other sustainable investment strategies and ratings as well as sustainability’s dynamism.

Hållbarhet har kommit att bli en av denna generations största utmaningar och som ett resultat av ett globalt växande klimatfokus har regeringar och mellanstatliga organisationer utformat allt mer omfattande regleringar och initiativ för att möta samhällets krav på en hållbar utveckling. Att företag ska engagera sig i hållbarhetsarbete och ta socialt ansvar anses allt mer som en självklarhet och följaktligen har hållbarhetsfrågor inte enbart fått större inslag inom företag och dess ledningsgrupper, utan även hos investerare. Denna studie har som syfte att analysera huruvida ESG påverkar den justerade avkastningen på fonder i Sverige och Norden. För att analysera detta förhållande fokuserar studien på fonders hållbarhetsbetyg grundade på hållbarhetsparametrarna miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG). I denna studie utforskar vi den övergripande frågan om konceptet ESG och för en diskussion kring dess inverkan på fondpriser. Metoden som används innefattar de finansiella kvoterna Sharpe, Sortino och Treynor samt Jensens Alfa, vars värden i sin tur jämfördes mot urvalet av fonder i studien som rangordnats efter Morningstars hållbarhetsbetyg. Studiens resultat leder till slutsatsen att det inte finns något tydligt positivt eller negativt samband mellan fonders riskjusterade avkastning och dess hållbarhetsbetyg. / Sustainability has become one of the biggest challenges for the current living generation and as a result of the increased focus on the climate issue, governments and intergovernmental organizations have designed increasingly comprehensive regulations and initiatives in order to meet society's demands for sustainable development. That companies should become more involved in sustainability work and take social responsibility is increasingly regarded as a matter of course, and consequently sustainability issues have not only gained greater importance within companies and its management groups, but also with investors. The purpose of this study is to analyse whether ESG affects the adjusted returns for funds in Sweden and the Nordics. In order to analyse this relationship the study focuses on the sustainability rating of mutual funds that are based on the sustainability parameters environmental, social and corporate governance, together referred to as ESG. In this study, we explore the overall concept of ESG and discuss its impact on fund prices. The method being used includes the financial quotas Sharpe, Sortino, Treynor and Jensen's Alpha, whose values in turn was compared against the selection of funds in the study ranked according to their respective Morningstar sustainability rating. The results of the study lead to the conclusion that there is no clear correlation, neither positive nor negative, between the funds risk-adjusted returns and its sustainability rating.

Seven out of ten Swedes save voluntarily in funds, and if premium pensions and pension savings are taken into account, almost all adults save. In recent years, there has been a growing interest in sustainable funds, with more than a third choosing a sustainable fund to invest in. There is a disagreement in the existing research as to whether sustainable funds are a better option than conventional ones.  The study examined whether sustainable funds underperformed conventional funds on the variables of return, standard deviation and Sharpe ratio. The study's measurement period covered 21 April 2019 to 21 April 2024, for Swedish-registered funds in the industrial sector. The study conducted a quantitative approach using t-tests and regression analyses to examine performance across categories. The study obtained secondary data from Morningstar and used the Morningstar Sustainability Rating to categorise the funds. Funds with a rating of 1-3 were defined as conventional and sustainable as those with a rating of 4-5.  From the data collected in the study, the authors concluded that the t-test between conventional and sustainable funds was significant based on the standard deviation variable, while the other variables were not significant. Like the t-test, the regression analysis between sustainability ratings and standard deviation was significant and the other regressions were not significant. The study does not find that sustainable funds are characterised by lower returns, higher risk or lower risk-adjusted returns compared to conventional funds. / Sju av tio svenskar sparar frivilligt i fonder och tar man hänsyn till premiepensionen och pensionssparande så sparar nästan alla vuxna. Under de senare åren har det växt fram ett intresse för hållbara fonder, där mer än en tredjedel har valt en hållbar fond att investera i. Det finns en oenighet i den befintliga forskningen huruvida hållbara fonder är ett bättre alternativ än konventionella.  Studien undersökte om hållbara fonder presterade sämre än konventionella fonder utifrån variablerna avkastning, standardavvikelse och Sharpekvot. Studiens mätperiod avsåg 2019-04-21 till 2024-04-21, för svenskregistrerade fonder inom industrisektorn. Studien genomförde en kvantitativ ansats med hjälp av t-tester och regressionsanalyser för att undersöka prestationen mellan kategorierna. Studien inhämtade sekundärdata från Morningstar och har använt Morningstar Sustainability Rating för att kategorisera fonderna. Fonder som innehar 1-3 i betyg definierades som konventionella och hållbara som innehar 4-5 i betyg.  Av studiens inhämtade data, konstaterade författarna att t-testet mellan konventionella och hållbara fonder var signifikant utifrån variabeln standardavvikelse medan de övriga variablerna inte var signifikanta. Likt t-testet var regressionsanalysen mellan hållbarhetsbetyg och standardavvikelse signifikant och de övriga regressionerna var ej signifikanta. Studien kan inte konstatera att hållbara fonder kännetecknas av en lägre avkastning, en högre risk eller en lägre riskjusterad avkastning gentemot konventionella fonder.

Sustainability has become a major societal trend and interest in sustainable investments has increased among investors. The purpose of this study is to investigate how sustainability affects Swedish funds' returns and risk. Since research on the impact of sustainability on funds focuses mostly on investments outside Sweden, this study has limited itself to Swedish funds to fill the gap in research. The study analyzes 67 Swedish funds during 2015-2019 using various models such as CAPM, Fama-French three-factor model and Sharpe ratio. Furthermore, the funds' sustainability is measured using Morningstar's sustainability rating. Results show no signs of linear regression between sustainability and results from different models and the results of the study are not statistically significant. Thus, the study concludes that it is not sustainability that affects risk and return among the Swedish funds, but there may be other factors that have not been taken into account in this study. However, previous research shows that sustainable funds perform better and are more stable during times of crisis. This study has not examined the Swedish funds during times of crisis, but this may be an interesting topic for future research. / Hållbarhet har blivit en stor samhällstrend och intresset för hållbara investeringar har ökat bland investerare. Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbarhet påverkar Sverigefonders avkastning och risk. Eftersom forskning kring hållbarhetens påverkan på fonder fokuserar mestadels på investeringar utanför Sverige har denna studie avgränsat sig till Sverigefonder för att fylla luckan i forskningen. Studien analyserar 67 Sverigefonder under 2015-2019 med hjälp av olika modeller såsom CAPM, Fama-French trefaktormodell och Sharpekvot. Vidare mäts fondernas hållbarhet med hjälp av Morningstar hållbarhetsbetyg. Resultat visar inga tecken på linjär regression mellan hållbarhet och resultat från olika modeller samt studiens resultat är inte statistiskt signifikanta. Därmed är studiens slutsats att det inte är hållbarhet som påverkar på risk och avkastning bland Sverigefonderna utan det kan vara andra faktorer som inte tagits hänsyn till i denna studie. Däremot visar tidigare forskning att hållbara fonder presterar bättre och är mer stabila under kristider. Denna studie har inte undersökt Sverigefonderna under kristider men detta kan vara ett intressant ämne för framtida forskning.