Every fourth Swede chooses to invest their capital in sustainable funds. There is consensus on the fact that the financial market has been affected by the increased awareness on sustainability which companies have embraced and now manage extensive CSR-work. The goal of this essay is to answer the question whether sustainable funds contributes larger to a portfolios risk adjusted return than conventional mutual funds and if there is a connection between that and passive or active fund management. The report compares 16 funds between the years of 2012 to 2018, whereas 8 funds are conventional and 8 are sustainable. Furthermore, half of each group is passively managed and half is actively managed. The ratios used to measure risk adjusted return in this essay is the Sharpe ratio and the Sortino Ratio. The results show that the conventional funds have a higher risk adjusted return than the sustainable funds. The result is further compared to previous research and discussed towards the hypotheses presented in the theory chapter.

This research examines whether Corporate Social Responsibility (CSR) initiatives impact fund financial performance of 46 Nordic mutual funds during the past five years (2016-2020). Previous studies have focused on which of the two alternatives generates a rewarding financial result. To complement previous research, this study focuses on the development of CSR - whether the gap formed between CSR initiatives and fund financial performance is moving closer towards each other based on the increased focus of ESG factors during the recent years. Two categories, strong and weak ESG performance, are juxtapositioned to find out at what stage the development is. Furthermore, analysis on which of the three categories: environmental, social or governance individually, is the driving factor of the development of CSR initiatives. Based on the matched pair methodology and hypothesis testing, funds with CSR initiatives have reached the point, in which they perform equally well to their peers without such motives. The underlying driver behind the development are examined.

På senare år har intresset för hållbarhet ökat i samhället. Allt fler vill bidra till samhället på ett positivt sätt genom att exempelvis källsortera, åka mindre bil eller minska på köttkonsumtionen. I och med det ökade intresset för hållbarhet, har även intresset för hållbara investeringsalternativ ökat. Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan graden av hållbarhet och prestation hos fonder på den svenska fondmarknaden. Detta är en kvantitativ studie där totalt 32 svenskregistrerade fonder undersöks. Fonderna valdes ut från Morningstars onlineregister och jämfördes utifrån de fem hållbarhetsbetygen, där betyg 1 anses vara minst hållbart och betyg 5 är mest hållbart. Perioden som analyserades var 2015-01-01 till 2019-12-31. För att få fram ett resultat som kan besvara studiens frågeställningar användes faktisk avkastning, CAPM, Sharpekvot, Jensens alfa och Treynorkvot. Studien visar inte på några signifikanta resultat i att fonder presterar sämre desto hållbarare de är. Detta leder till slutsatsen att det inte går att bevisa att hållbara fonder presterar bättre eller sämre än konventionella fonder. / In later years, the interest for sustainability has increased in society. More and more people want to contribute to society in a positive way by for example, sorting at source, driving less with cars or reducing meat consumption. With the increased interest in sustainability, the interest in sustainable investment alternatives has also increased. The purpose of the study is to investigate the relationship between the degree of sustainability and performance of funds in the Swedish fund market. This is a quantitative study in which a total of 32 Swedish-registrered funds are examined. The funds were selected from Morningstar’s online register and compared on the basis of the five sustainability ratings, where grade 1 is considered as the least sustainable and grade 5 is the most sustainable. The period that was analyzed was 2015-01-01 to 2019-12-31. In order to get a result that can answer the questions of this study, actual return, CAPM, Sharpe ratio, Jensen’s alpha and Treynor ratio are used. The study does not show any significant results regarding the degree of sustainability and the performance. The conclusion regarding whether sustainable funds perform better or worse than conventional funds cannot be established.

En global trend inom finansbranschen har varit ett ökat intresse för hållbara och ansvarsfulla investeringar från både privata investerare som vid fondbolagens komponering av fonder. I Sverige sparar majoriteten av befolkningen i fonder och en markant tillväxt bland hållbara fonder har skett. Det privata sparandet har flyttats från sparkonto till olika typer av värdepapper såsom fonder. Trots det ökade intresset föreligger ingen definition av hållbara investeringar. Syftet med studien var att förklara urvalsprocessen vid komponering av hållbara placeringsprodukter för att öka investerares kunskap om vilka premisser fondbolag inkluderar i Socially Responsible Investments fonder. I studien intervjuades tre hållbarhetsansvariga i svenska fondbolag samt en aktieanalytiker. Intervjufrågorna kretsade kring vilka premisser fondbolagen inkluderar i sina hållbara fonder samtidigt fick respondenten belysa sin framtidstro på hållbara fonder. Studiens resultat visade på att samtliga fondbolag använder samma urvalsmetoder och följde samma urvalskriterier vid komponering av sina hållbara placeringsprodukter. Legitimitet och ekonomiskt incitament är bidragande begrepp i föreliggande studie. Resultatet som framkom var att även ifall fondbolagen tagit beslut utifrån det ena incitament så finns det kopplingar till det andra underliggande incitamentet. / A global trend in the financial sector has been an increased interest in sustainable and responsible investments from both private investors and the fund companies' composition of funds. In Sweden, most of the population saves in funds and a significant growth among sustainable funds has taken place. Private savings have been transferred from savings accounts to various types of securities such as funds. Despite the increased interest, there is no definition of sustainable investment. The purpose of the study was to explain the selection process when composing sustainable investment products to increase investors' knowledge of the premises of fund companies in Socially Responsible Investment funds.The study interviewed three sustainability managers in Swedish fund companies and one equity analyst. The interview questions revolved around what premises the fund companies include in their sustainable funds at the same time the respondent had to shed light on his future belief in sustainable funds. The study's results showed that all fund companies use the same selection methods and followed the same selection criteria when composing their sustainable investment products. Legitimacy and financial incentive are contributing concepts in the present study. The result that emerged was that even if the fund companies made decisions based on one incentive, there are links to the other underlying incentive.

The European Union (EU) is attempting to steer capital towards environmentally friendly investments by implementing a new classification system for sustainable investments, the EU Taxonomy. However, the classification system may be ineffective in countries such as Sweden where similar systems already exist. This thesis attempts to understand the effects of the EU system in Sweden by investigating how the investment strategies of actively managed sustainable funds in the Swedish markets are affected. First, the EU Taxonomy was compared to a selection of existing systems for sustainable investments commonly used by sustainable funds in the Swedish markets. The comparison was conducted with respect to six aspects: environmental, social, governance, general, ethical and design. Second, fourteen semi-structured interviews were conducted with employees from various fund companies that manage the targeted funds. The comparison showed that the EU Taxonomy differs greatly from the existing systems. The most significant dissimilarities are that (1) the EU Taxonomy is more extensive in the environmental aspect and that (2) the EU system requires the fund companies to conduct more voluminous compliance work. The interview results displayed that (1) the fund companies are generally positive towards the implementation of the EU Taxonomy, (2) they might struggle to conduct the compliance work and (3) the demand from the funds' investors will be a crucial factor for the success of the classification system. The authors concluded that the new classification system has a substantial potential of being effective among actively managed sustainable funds in the Swedish markets. Yet, it is highly dependent on the demand from the funds' investors and on third-party data providers that can facilitate the compliance work. The expected effects are naturally that the funds adjust their investment strategies in line with six environmental objectives defined in the EU Taxonomy. / Europeiska Unionen (EU) planerar att styra kapital mot hållbara investeringar genom att implementera ett nytt klassificeringssystem för hållbara investeringar, EU Taxonomin. Klassificeringssystemet kan dock bli ineffektivt i länder som Sverige där liknande system redan finns. Denna avhandling försöker förstå effekterna av EU-systemet i Sverige genom att undersöka hur investeringsstrategierna för aktivt förvaltade hållbara fonder på de svenska marknaderna påverkas. Först jämfördes EU Taxonomin med ett urval av befintliga system för hållbara investeringar som används av många hållbara fonder på de svenska marknaderna. Jämförelsen genomfördes med avseende på sex aspekter: miljö, socialt, ägarstyrning, generellt, etik och design. Därefter genomfördes fjorton semistrukturerade intervjuer med representanter från olika fondbolag som förvaltar de avsedda hållbarhetsfonderna. Jämförelsen visade att EU Taxonomin skiljer sig mycket från de befintliga systemen. De mest betydande skillnaderna är att (1) EU Taxonomin inkluderar mer omfattande miljökriterier och att (2) EU-systemet kräver att fondbolagen utför ett mer omfattande efterlevnadsarbete. Resultaten från intervjuerna visade att (1) fondbolagen generellt sett är positiva till implementeringen av EU Taxonomin, (2) att det kan bli en stor utmaning att utföra efterlevnadsarbetet och att (3) efterfrågan från fondernas investerare kommer att vara en avgörande faktor för EU Taxonomins framgång. Slutsatsen är att det nya klassificeringssystemet har goda förutsättningar för att bli effektiv bland aktivt förvaltade hållbara fonder på de svenska marknaderna. Samtidigt är det starkt beroende av efterfrågan från fondernas investerare och av tredjepartsdataleverantörer som kan underlätta efterlevnadsarbetet. De förväntade effekterna är att fonderna anpassar sin investeringsstrategi i linje med de sex miljömål som har definierats i EU Taxonomin.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra hur svenska hållbara aktiefonder och svenska traditionella aktiefonder har presterat inom premiepensionssystemet under perioden 2015-2019. Detta görs eftersom att intresset för hållbara investeringar har ökat markant både hos privatpersoner och företag de senaste åren. Premiepensionssystemet väljs eftersom att varje privatperson som arbetar och betalar skatt i Sverige får en del av sin inkomst placerad i detta system, och sedan 2018/2019 läggs det otroligt mycket fokus på ökad transparens och medvetenhet hos Pensionsmyndigheten på fondplaceringar och att de kan erbjuda hållbara investeringar eftersom efterfrågan ökar. Författaren kan heller inte identifiera någon liknande studie som gjorts angående premiepension efter det att fondtorget gjorts om. Studien innehåller ett urval på totalt 5 hållbara fonder och 24 traditionella fonder. Studien har inriktat sig på den svenska marknaden, det vill säga fonder som placerar i svenska företag och som återfinns på den svenska marknaden samt uteslutande aktiefonder. Historisk data har insamlats från Pensionsmyndigheten och Morningstar för att sedan ligga till grund för beräkningar med hjälp av olika ekonomiska modeller och prestationsmått som Sharpekvot, Jensen’s alfa och Treynors kvot. Dessa mått mäter den riskjusterade avkastningen. Författaren väljer också att titta på faktisk avkastning, nettoavkastning för att se vad som presterat bäst för en privatperson som investerare. Därutöver görs statistiska beräkningar av statistiska mått i form av t-test för att beräkna p-värde och således kunna se om det finns någon statistisk signifikans för att antingen kunna acceptera eller förkasta en formulerad nollhypotes. Studiens resultat visar ingen större skillnad i prestation mellan hållbara och traditionella fonder, om än en marginell fördel för de traditionella i faktisk nettoavkastning. Studien erhåller heller ingen statistisk signifikans på 5-procentsnivån vilket indikerar på att vi inte kan förkasta nollhypotesen. / The purpose of the study is to investigate and compare how Swedish sustainable equity funds and Swedish traditional equity funds have performed within the premium pension system during the period 2015-2019. This is because the interest in sustainable investments has increased markedly among both individuals and companies in recent years. The premium pension system is chosen because every private person who works and pays tax in Sweden gets part of their income placed in this system, and since 2018/2019 there is an incredible amount of focus on increased transparency and awareness at the Swedish Pensions Agency on fund investments and that they can offer sustainable investments as demand increases. The author can also not identify any similar study that has been done regarding premium pensions after the fund market has been redesigned. The study contains a selection of a total of 5 sustainable funds and 24 traditional funds. The study has focused on the Swedish market, i.e. funds that invest in Swedish companies and that are found on the Swedish market, as well as exclusively equity funds. Historical data has been collected from the Swedish Pensions Agency and Morningstar to then form the basis for calculations using various economic models and performance measures such as Sharpe quota, Jensen's alpha and Treynor's quota and these measures measure the risk-adjusted return. The author also chooses to look at actual returns, net returns to see what has performed best for an individual as an investor. In addition, statistical calculations are made of statistical measures in the form of a t-test to calculate the p-value and thus be able to see if there is any statistical significance for either being able to accept or reject a formulated null hypothesis. The results of the t-statistics show that there is not significant differences in performance between sustainable and traditional funds, although a marginal advantage over the traditional ones in actual net returns. The study also receives no statistical significance at the 5% level, which indicates that we cannot reject the null hypothesis.