<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Denna studie undersöker vilka förändringar som har skett ute på förskolor efter revideringen av Läroplanen för förskolan år 2010. Undersökningen ger perspektiv från sex förskolor med olika förutsättningar och tre förskolechefer i en medelstor stad. Dokumentation som används på rätt sätt, är bra för att lyfta fram verksamheten. I Förskolan håller dokumentationen på att bli en naturlig del av planerings- och utvärderingsarbetet, där tanken är att man kontinuerligt ska använda dokumentation som medel för reflektion kring arbetet som görs samt att reflektionerna ska leda till ett utforskande arbetsätt. Detta har visat sig vara en stor utmaning för en del förskolor. Upplevelsen i tidigare skedet av revideringen har varit att dokumentationen tagit för stor plats i verksamheten och barnen blivit lidande på grund av tiden som gått åt dokumentationen. Detta läge har idag förändrats men än är man inte klar över hur det ska arbetas med dokumentationen. De flesta förskolor idag söker en modell för hur arbetet ska se ut. Dokumentationen har en tendens att ses som ett arbete utanför verksamheten snarare än en del av verksamheten. Tanken är att man genom tid och kompetensutveckling ska förändra arbetssättet ute i Sveriges förskolor. Vikten av reflektion är idag förskolans största verktyg till en gynnsam verksamhet för både barn och personal. Reflektion öppnar ögonen för saker som människan inte tidigare kunnat se och ger utmaningar i vardagen. Genom reflektionen är tanken att pedagogerna och barnen ska komma varandra närmre och det ska bli en bättre verksamhet för alla. Förskolorna i undersökningen ger svar på hur det idag, två år efter revideringen arbetas med dokumentation.

Föreliggande studies syfte var att undersöka hur kemi implementeras i förskolans verksamhet samt vilka effekter förskolans reviderade läroplan har haft på arbetet med kemi. Skolverkets intentioner med revideringen av läroplan för förskolan var att kemi, tillsammans med fysik, matematik och teknik skulle få större utrymme i förskolans pedagogiska verksamhet. Tidigare studier visar att dessa målområden inte varit lika högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet.   I denna studie bestående av intervjuer som kvalitativ metod har vikten lagts på respondenternas upplevelser av forskningsobjektet. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv. Fyra pedagoger, varav tre förskollärare och en barnskötare, på tre olika förskolor samt en förskolechef har deltagit i studien. Samtliga respondenter är yrkesverksamma i samma kommun.   Resultatet av studien visade att arbetet med kemi i förskolans verksamhet sker i olika stor utsträckning. Det som framkom i resultatet som vanliga aktiviteter som innefattar kemi var bakning, experimenterande där experiment med vatten och dess olika former var vanligt förekommande samt att blanda olika lösningar.   Resultatet påvisade också att revideringen av förskolans läroplan har haft positiv effekt på kemi och de övriga naturvetenskapliga områdena. Dock lyftes av samtliga respondenter att teknik och matematik varit högre prioriterade målområden sedan revideringen. / The aim of this study was to examine how chemistry is implemented in preschool. The aim was also to examine how the revision of the preschool curriculum has affected the work with chemistry. That chemistry among with physics, mathematics and technology should get more attention in the educational activities in preschool, was the intentions with the revision of the curriculum. Previous studies has illustrated that this targets are not highly prioritized in the educational activities.   This study consisted interviews with four educationalists and one preschool head. Three of the educationalists are preschool teachers and one is a child minder. All of the respondents work in the same municipality. The study was based on a socio-cultural perspective.   The results of the study showed that work with chemistry in preschool has different extent. To bake, do experimentations, experimentations with water and mix solutions, were showed in the results as ordinary activities.   The results also presented that the revision of the curriculum have had positive effects on work with chemistry in preschool. Although, all the respondents illuminated that mathematics and technique were more prioritized targets since the revision of the curriculum.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares inställning till kemi och fysik i förskolan. Som metod för studien användes kvalitativa intervjuer där förskollärare i olika åldrar, antal verksamma år och kommuner intervjuades. Tidigare genomförd studie visade att förskollärare arbetar i mindre utsträckning eller inte alls med fysik och kemi. Skolverket fastslog att ett förtydligande av läroplansmålen gällande naturvetenskap behövde genomföras. I revideringen av läroplansmålet ersattes begreppet naturvetenskapliga fenomen med begreppen enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Omformuleringen gav förhoppningar om att begreppens innebörd skulle konkretiseras för förskolläraren och på så vis underlätta förutsättningarna för att arbeta med naturvetenskap i förskolan. Resultatet visade att revideringen av begreppet naturvetenskapliga fenomen har inneburit ett förtydligande i att även kemi och fysik ingår och ska beröras i aktiviteter inom naturvetenskap. Vi uppmärksammade två övergripande mönster i respondenternas uttryck kring kemi och fysik under intervjuerna. Ämnena valdes antingen bort medvetet på grund av för lite ämneskunskap eller glömdes bort i förhållande till delen med natur och biologi. Förskollärarna insåg mestadels att de arbetat med kemi och fysik efter att aktiviteten genomförts. Om delen med kemiska processer och fysikaliska fenomen inte är ett medvetet centralt val att beröra innan aktiviteten påbörjats ställde vi oss frågan om målet kan uppnås när man inte varit aktivt medveten om ämnena under aktiviteten? Dock ansåg majoriteten av förskollärarna att de uppnådde målet men ifrågasätta under intervjun när de egentligen kan säga att ett mål är uppnått. Studien visar att det har blivit tydligare för förskollärarna att kemi och fysik ingår i begreppet naturvetenskap men ett nytt problem har uppstått, nämligen är att de inte anser sig förstå innebörden av de nya begreppen. Respondenterna uttryckte en önskan om förtydligande av begreppen samt kompetensutveckling inom området för att kunna arbeta med kemi och fysik i större utsträckning.

Svenska kommuner står inför den komplexa och omfattande uppgiften att skapa grundläggande informationssäkerhet för förvaltningsverksamhet. Denna uppgift förutsätter ett ledningssystem för informationssäkerhet, en betydande del av ledningssystemet är att upplåta en informationssäkerhetspolicy. Policydokumentet bör enligt tidigare forskning hållas levande genom revidering för att säkra kvaliteten inom informationssäkerhetsarbetet. Syftet med denna studie är att studera hur svenska kommuner bedriver arbetet med att hålla informationssäkerhetspolicyn levande, dvs. revidera denna. Studien genomförs med en kvalitativ datainsamlingsmetod där tre personer med en ledande befattning inom informationssäkerhetsarbete i utvalda kommuner intervjuas. Undersökningen beskriver hur kommunerna i studien bedriver arbetet med att revidera informationssäkerhetspolicyn. Slutsatsen är att svenska kommuner reviderar informationssäkerhetspolicyn, men inte på ett sådant sätt att policyn kan betraktas som ett levande styrdokument.

Vårt syfte med denna studie är att synliggöra föreställningar kring huruvida förskolans uppdrag kan komma att förändras med fokus på begreppet undervisning som införs i förslaget till den senaste reviderade läroplanen för förskolan.Vi har i det här arbetet valt att fokusera på att synliggöra föreställningar hos aktörer som innehar befattningar på styrnings- och ledningsnivåer inom förskolans organisation. För att inhämta empiri till vår studie valde vi att genomföra semistrukturerade intervjuer vilka gav utrymme för följdfrågor och intressanta resonemang. Resultatet av intervjuerna baseras på sex respondenters deltagande, verksamma i två olika kommuner och med olika yrkesroller inom förskolan.Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism vilken betonar att genom ett pågående thesocialt samspel mellan människor skapas en social verklighet som ständigt förändras utifrån människornas olika erfarenheter.Studiens resultat visar på att ett införande av begreppet undervisning i läroplanen skulle kunna innebära en förhöjd kvalitet i verksamheten tillsammans med större kompetens och en ökad status för yrkesrollen som förskollärare. I empirin framkommer även en variation som visar på att det finns tveksamheter till innebörden av undervisning i förskolan eftersom det kan tolkas som att undervisning redan förekommer i den nuvarande förskoleverksamheten.

Denna studie syftar till att undersöka hur några lärare, aktiva i årskurs 1–3, ger återkoppling på elevtexter samt undersöka hur, eller om, återkopplingen används vidare. Studiens teoretiska bakgrund vilar på det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen stöttning, mediering och den proximala utvecklingszonen. Studien är en kvalitativ undersökning där materialinsamlingen skett via elevtexter och semistrukturerade lärarintervjuer som i sin tur analyserats med hjälp av en textanalys och en tematisk analys. Studiens resultat visar att lärarna föredrar att använda muntlig återkoppling som ges i direkt anslutning till elevernas skrivande, även om det förekommer andra tillvägagångssätt. Resultatet visar dessutom att det i denna undersökning är främst språklig struktur som lärarna väljer att rikta sin återkoppling på samt att samtliga lärare tillåter eleverna revidera sina texter efter mottagen återkoppling.

<p><strong>Problem:  </strong>     Ekonomiska företagsskandaler runt om i världen har lett till att många länder har infört så kallade bolagskoder för bolagsstyrning för att få en bättre styrning i bolag och för att öka förtroendet till investerare. I Sverige har en bolagsstyrningskod funnits sen år 2005 och gällt för större börsnoterade bolag. Svensk Kod för Bolagsstyrning har nu reviderats och har börjat gälla för mindre börsnoterade bolag från och med 1 juli 2008. En studie har utförts för att ta reda på hur tre av dessa mindre börsnoterade bolag ser på införandet av bolagskoden och hur de tror att dem kommer påverkas av den.</p><p><p><strong>Syfte:</strong>            Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre mindre svenska börsnoterade bolag ser på införandet av den svenska bolagskoden och hur de tror att de kommer att påverkas av regelverket. Vi har också valt att belysa vad andra insatta personer i ämnet har att säga om bolagskoden för att få en helhetsbild av ämnet.</p></p><p><p><strong>  Metod:</strong>       Insamlingen av empirisk data har skett genom en kvalitativ metod där vi har intervjuat både insatta personer på området och de berörda företagen. Under intervjuerna har den så kallade semi- strukturerade metoden använts. Fördelen är att intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt och att intervjuaren inte behöver ställa frågorna i ordning som i intervjuguiden. En litteratursökning har även gjorts för att få fram en referensram på området. Genom sökningen har relevant information hittats inom ämnet.</p></p><p><p><strong>Slutsats:       </strong>Vi har kommit fram till att företagens bolagsstyrning inte kommer påverkas något av Svensk Kod för Bolagsstyrning. Däremot kommer deras arbetsbörda att öka eftersom regelverket kräver resurser, kunskap och dokumentation.</p></p>

Då ett index ändrar sin sammansättning kommunicerar leverantören information till marknaden om vilka bolag som väljs in och ut ur indexet. I ett senare skede verkställer leverantören förändringarna. I samband med annonseringen och revideringen har tidigare studier funnit att det förekommer priseffekter, på de bolag som omfattas av revideringen. Vissa studier menar att det är möjligt att generera abnormal avkastning genom att agera utefter de mönster som dessa priseffekter uppvisar. Syftet med denna studie är undersöka de kursrörelser som uppstår i samband med indexrevideringar och huruvida de kan utnyttjas av investerare för att generera abnormal avkastning. För att undersöka de kursrörelser som uppstår i samband med indexrevideringar genomförs en eventstudie. Studiens urval består av 160 bolag som ingår i 14 revideringar av OMX Stockholm Benchmark Index under perioden 2012 till 2018. Resultaten från denna studie tyder bland annat på att en investerare, till skillnad från andra studier på andra marknader, inte kan generera en abnormal avkastning under perioden mellan annonseringsdagen och bytesdagen. Dock finns tecken på att på att en investerare kan generera abnormal avkastning genom att agera i enlighet med mönster som uppkommer kring bytesdagen.

Problem:       Ekonomiska företagsskandaler runt om i världen har lett till att många länder har infört så kallade bolagskoder för bolagsstyrning för att få en bättre styrning i bolag och för att öka förtroendet till investerare. I Sverige har en bolagsstyrningskod funnits sen år 2005 och gällt för större börsnoterade bolag. Svensk Kod för Bolagsstyrning har nu reviderats och har börjat gälla för mindre börsnoterade bolag från och med 1 juli 2008. En studie har utförts för att ta reda på hur tre av dessa mindre börsnoterade bolag ser på införandet av bolagskoden och hur de tror att dem kommer påverkas av den. Syfte:            Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre mindre svenska börsnoterade bolag ser på införandet av den svenska bolagskoden och hur de tror att de kommer att påverkas av regelverket. Vi har också valt att belysa vad andra insatta personer i ämnet har att säga om bolagskoden för att få en helhetsbild av ämnet.   Metod:       Insamlingen av empirisk data har skett genom en kvalitativ metod där vi har intervjuat både insatta personer på området och de berörda företagen. Under intervjuerna har den så kallade semi- strukturerade metoden använts. Fördelen är att intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt och att intervjuaren inte behöver ställa frågorna i ordning som i intervjuguiden. En litteratursökning har även gjorts för att få fram en referensram på området. Genom sökningen har relevant information hittats inom ämnet. Slutsats:       Vi har kommit fram till att företagens bolagsstyrning inte kommer påverkas något av Svensk Kod för Bolagsstyrning. Däremot kommer deras arbetsbörda att öka eftersom regelverket kräver resurser, kunskap och dokumentation.