Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya läroplanen Lgr 11.På uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga läroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger på huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna på varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer än hälften av kommunerna i ett svenskt län ställde upp på intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte på problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad.

I denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjänstemannamässiga organisation under de sista 20 åren. Jag ville ta reda på varför man förändrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angående varför man har förändrat sin organisation var att man ansåg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansåg att dagens samhälle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som äger rum inom skolorganisationen är att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning. Samt att det skiljer sig utifrån vem man frågar i organisationen.  En del anser att förändringen inte spelade någon som helst roll medan andra anser att det hade stor relevans. Utifrån undersökningen kan man urskilja att det finns ett tydligt glapp inom skolorganisationen. Då det  visar sig att aktörerna ser förändringen av skolorganisationen på olika sätt.

No description available.

Huvudsyftet med uppsatsen är att jämföra de allmänna delarna från läroplanerna Lgr80 och Lgr11 för att undersöka om och hur andraspråkselever synliggörs i styrdokumenten. Delsyftet är att undersöka om och hur kursplanerna i svenska som främmande språk från Lgr80 och svenska som andraspråk i Lgr11 skiljer sig från varandra i avseende till kunskapskrav.   Frågeställningarna som undersöks är följande: Skiljer sig de allmänna delarna i läroplanerna Lgr80 och Lgr11 i synen på andraspråkselever? I så fall, hur? Finns det skillnader och likheter mellan kursplanerna i svenska som främmande språk i Lgr80 och svenska som andraspråk i Lgr11? Om så är fallet, hur ser dessa skillnader och likheter ut? Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys som kompletteras med ett diskursanalytiskt perspektiv och ett konstruktivistiskt perspektiv. Materialet som analyseras är utöver de allmänna delarna av läroplanerna även kursplanerna med speciellt fokus på innehåll som rör årskurs F-3. Uppsatsen utgår från ett läroplansteoretiskt perspektiv där begrepp som läroplanskoder och formuleringsarena är centrala.   Resultatet visar att mångkulturella identiteter så som andraspråkselever inte finns framskrivna i framförallt Lgr11, medan Lgr80 har framskrivna andraspråkselever som kan tolkas som endimensionella och saknar komplexitet. Resultat som rör Lgr11 ligger i linje med tidigare forskning som utförts. Kursplanerna som jämförs har både likheter och skillnader, den främsta likheten är kopplad till den rationella läroplanskoden som innebär att läroplanen bör utgå från individen och individens lärande (Lundgren, 1989, s. 84). Den största skillnaden är att kursplanen i svenska som främmande språk ses som ett komplement till den reguljära svenskundervisningen, medan svenska som andraspråk är en egen kursplan som täcker hela grundskolan upp till åk 9. I diskussionen jämförs resultatet med tidigare forskning, metoden samt teoretiska utgångspunkter. Även pedagogiska konsekvenser diskuteras i slutet av uppsatsen.   Nyckelord: formuleringsarena, läroplanskoder, läroplansteori, andraspråkselever.

Vår studie syftar till att ur ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka hur skolverkets påbjudna uppdrag med förskolans kvalitetsarbete kan utvecklas genom pedagogisk dokumentation, vilket är den metod som Uppsala kommun förordar. Studien är ett försök till att klarlägga hur begreppet pedagogisk dokumentation uppfattas av realiseringsarenan som formuleringsarenan påbjuder utifrån den reviderade Läroplanen Lpfö98 (2010). Pedagogisk dokumentation har sina rötter i Reggio Emilia pedagogiken som Loris Malaguzzi är upphovsman av och innebär ett gemensamt reflektionsarbete mellan pedagogerna, barnen, de anhöriga runt barnen och närsamhället. Att dokumentera och diskutera är grunden i den pedagogiska dokumentationen. Studiens huvudsakliga resultat visar inte någon märkbar skillnad mellan stora och små förskolor av de svar vi fått in då det gäller antal barn per pedagog i arbetet med pedagogisk dokumentation. Överlag kan vi se att begreppet pedagogisk dokumentation uppfattas på skilda sätt. En bidragande orsak kan vara att förskolorna har kommit olika långt i utbildningen av pedagogisk dokumentation. Studien visar även att det existerar brister i tydlighet från formuleringsarenan vad det gäller pedagogisk dokumentation av de svar vi har tagit del av. Undersökning av förskolors hemsidor visar att begreppet pedagogisk dokumentation inte har någon framträdande roll hos stora eller små förskolor i Uppsala län. Vi har även analyserat de svarande förskolornas hemsidor med informanternas svar och sett att det i vissa avseende skiljer sig åt. Vi har valt att dela upp arbetet mellan oss genom att Helena har analyserat stora förskolor och Susanne små förskolor.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Denna studie belyser barns språkutveckling och hur läroplanen implementeras i verksamheten. Syftet med studien är att belysa hur några förskollärare beskriver vad språkutveckling är för dem samt hur de säger att de implementerar läroplanen i verksamheten. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver förskollärarna vad språkutveckling är? och Hur beskriver förskollärarna processen att implementera läroplanen i sin verksamhet? Utifrån studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ studie genomförts med semistrukturerade intervjuer av sex förskollärare. Pedagogerna beskriver språkutveckling som barnens förmåga till ”kommunikation” och ”benämning” och att detta sker genom att utveckla ett ordförråd. ”Dialog” beskrivs som både ett medel och ett mål för språkutveckling. Flera pedagoger ser språkutveckling som en naturlig, konstant pågående process i förskolans vardag som sker under hela dagen: den är ”allt”. Implementering av läroplanen beskrivs främst som en fråga om planering av verksamhetens innehåll; vissa arbetar med den som ett ”levande dokument” att tolka medan andra förlitar sig till sitt minne av den då de planerar aktiviteter utifrån läroplanens mål. Resultatet visar att pedagoger arbetar utifrån en pliktkänsla eller önskan att använda läroplanen vid planeringen av språkutvecklande aktiviteter, även då de ser språkutveckling som naturligt pågående i alla aktiviteter.

<p>Idag ska alla skolor använda sig av individuella utvecklingsplaner för att hjälpa elever att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och kursplaner. Detta beslutades av politikerna och lades till i grundskoleförordningen 2005. Syftet med vår uppsats har varit att ta reda på hur lärarna uppfattar IUP och hur dessa uppfattningar förhåller sig till beslutsfattarnas avsikt med införandet av IUP. Som teoretisk utgångspunkt har vi haft ramfaktorteorin och då framför allt de centrala begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan. I bakgrunden visar vi på vad som historiskt föregått ett införande av individuella utvecklingsplaner samt summerar tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner och närliggande ämnesområden. Därefter redovisar vi resultaten av vår undersökning som baseras på enkäter till ett antal lärare samt invervjuer av fyra lärare. Resultatet av vår analys visar att det övergripande syftet är detsamma för lärarna som för politikerna, att fler elever ska nå målen Däremot så avviker lärarnas uppfattningar om flera underliggande syften, som vad IUP:n ska innehålla och hur den bidrar till att stärka föräldrarnas intresse och delaktighet. Dessutom används inte IUP:n kontinuerligt i verksamheten på det sätt som är syftet - enligt vår mening. I diskussionen belyser vi hur det kan komma sig att dessa skillnader uppstår och hur de kan förklaras med att beslutet fattas på en nivå och sedan ska genomföras på en annan nivå. Dessutom är formuleringsarenan tudelad i sina uppfattningar i något fall, vilket gör att syftet blir svårdefinierbart för lärarna.</p>

Idag ska alla skolor använda sig av individuella utvecklingsplaner för att hjälpa elever att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och kursplaner. Detta beslutades av politikerna och lades till i grundskoleförordningen 2005. Syftet med vår uppsats har varit att ta reda på hur lärarna uppfattar IUP och hur dessa uppfattningar förhåller sig till beslutsfattarnas avsikt med införandet av IUP. Som teoretisk utgångspunkt har vi haft ramfaktorteorin och då framför allt de centrala begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan. I bakgrunden visar vi på vad som historiskt föregått ett införande av individuella utvecklingsplaner samt summerar tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner och närliggande ämnesområden. Därefter redovisar vi resultaten av vår undersökning som baseras på enkäter till ett antal lärare samt invervjuer av fyra lärare. Resultatet av vår analys visar att det övergripande syftet är detsamma för lärarna som för politikerna, att fler elever ska nå målen Däremot så avviker lärarnas uppfattningar om flera underliggande syften, som vad IUP:n ska innehålla och hur den bidrar till att stärka föräldrarnas intresse och delaktighet. Dessutom används inte IUP:n kontinuerligt i verksamheten på det sätt som är syftet - enligt vår mening. I diskussionen belyser vi hur det kan komma sig att dessa skillnader uppstår och hur de kan förklaras med att beslutet fattas på en nivå och sedan ska genomföras på en annan nivå. Dessutom är formuleringsarenan tudelad i sina uppfattningar i något fall, vilket gör att syftet blir svårdefinierbart för lärarna.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur personalen som arbetar på fritidshemmet uppfattar sina möjligheter att erbjuda eleverna en meningsfull fritid utifrån läroplanens mål och syfte för verksamheten. I strävan att komma fram till detta har vi valt att ta stöd av läroplansteoretiska begrepp såsom formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Vi valde en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning ställd till fyra olika skolor, varav två kommunala och två privata i Mellansverige. Enkäten innehöll även tre öppna frågor vilket innebär att vår undersökning också har inslag av en kvalitativ metod. Svaren på enkätundersökningarna har vi valt att redovisa i form av diagram samt att tematisera i följande kategorier: resurser, kvalitetsarbete, samverkan och övrigt.   I resultatet och av vår analys framkommer det att personalen som arbetar på fritidshemmet anser att de har den kunskap som krävs för att erbjuda eleverna en meningsfull fritid men att ramfaktorer som tid, budget, lokaler, personal samt storlek på barngrupper försvårar processen med att realisera läroplanens mål och syften. Vår studie lyfter fram glappet mellan de mål och syften för fritidshemmets verksamhet som formuleras på en nationell nivå och det som uppfattas vara möjligt att genomföra på lokal nivå.