<p>För alla intressenter på aktiemarknaden är det av stor vikt att fastställa hur olika faktorer påverkar börskurserna. Styrräntan är en sådan tänkbar faktor och mycket forskning har skett angående dennes påverkan på aktiemarknaden, främst på den amerikanska marknaden. De tidigare amerikanska studierna av eventuella samband mellan förändringar av styrräntan och aktiemarknaden har kommit till slutsatsen att sambandet existerar samt att det är av negativ karaktär. När höjningar av styrräntan har utannonserats har man sett en sänkning av aktiekurserna och vise versa.</p><p>Denna uppsats undersöker genom en event studie om det finns något samband mellan reporänteförändringar och börskurser på den svenska marknaden. Fyra branschindex från Stockholmsbörsen har används och studien gäller samtliga reporänteförändringar mellan januari 2004 till oktober 2008</p>

För alla intressenter på aktiemarknaden är det av stor vikt att fastställa hur olika faktorer påverkar börskurserna. Styrräntan är en sådan tänkbar faktor och mycket forskning har skett angående dennes påverkan på aktiemarknaden, främst på den amerikanska marknaden. De tidigare amerikanska studierna av eventuella samband mellan förändringar av styrräntan och aktiemarknaden har kommit till slutsatsen att sambandet existerar samt att det är av negativ karaktär. När höjningar av styrräntan har utannonserats har man sett en sänkning av aktiekurserna och vise versa. Denna uppsats undersöker genom en event studie om det finns något samband mellan reporänteförändringar och börskurser på den svenska marknaden. Fyra branschindex från Stockholmsbörsen har används och studien gäller samtliga reporänteförändringar mellan januari 2004 till oktober 2008

This paper aims to examine the stock market reactions to the announcement of the change of a CEO for companies listed on the Swedish stock exchange and determine if the gender of the CEO makes the reactions any different. This study applies a quantitative study based on a positivistic paradigm with a deductive approach. An event study is used to determine if the announcement of a new CEO causes any abnormal returns on the day of the announcement and the days surrounding it. The findings of the event study shows that there is a significant positive reaction the day of the announcement of the new CEO. Further, when a comparison is made between a new male CEO and a new female CEO, the result shows that the market reacts more positive to a new male CEO than to his female counterpart. The results fill the research gap of the reactions of a CEO change on the Swedish Stockholm Stock Exchange and how the gender of the CEO affects the reactions. The study applies a strategy which investors can practically act on if a change of CEO can lead to abnormal returns or not. The results also contribute knowledge that complements the applicability of older and newer financial theories to reactions on the Stockholm Stock Exchange in the event of a change of CEO. To further build upon this paper, researchers can examine other stock markets to present differences and similarities to the Stockholm Stock Exchange. Another time intervals outside 2010-01-01 to 2022-03-25 can also be interesting to investigate. Another sample can also be applied to the Swedish Stockholm Stock Exchange, where market volume, companies’ sizes or industries can extract new results from the study. Research on the impact of gender on a change of CEO can also be applied to other stock markets.This paper aims to examine the stock market reactions to the announcement of the change of a CEO for companies listed on the Swedish stock exchange and determine if the gender of the CEO makes the reactions any different. This study applies a quantitative study based on a positivistic paradigm with a deductive approach. An event study is used to determine if the announcement of a new CEO causes any abnormal returns on the day of the announcement and the days surrounding it. The findings of the event study shows that there is a significant positive reaction the day of the announcement of the new CEO. Further, when a comparison is made between a new male CEO and a new female CEO, the result shows that the market reacts more positive to a new male CEO than to his female counterpart. The results fill the research gap of the reactions of a CEO change on the Swedish Stockholm Stock Exchange and how the gender of the CEO affects the reactions. The study applies a strategy which investors can practically act on if a change of CEO can lead to abnormal returns or not. The results also contribute knowledge that complements the applicability of older and newer financial theories to reactions on the Stockholm Stock Exchange in the event of a change of CEO. To further build upon this paper, researchers can examine other stock markets to present differences and similarities to the Stockholm Stock Exchange. Another time intervals outside 2010-01-01 to 2022-03-25 can also be interesting to investigate. Another sample can also be applied to the Swedish Stockholm Stock Exchange, where market volume, companies’ sizes or industries can extract new results from the study. Research on the impact of gender on a change of CEO can also be applied to other stock markets.

<p>I takt med att fotbollsklubbarna i Europa utvecklats och fått allt större ekonomier ökar även deras behov av kapital. Under den senaste femtonårsperioden har allt fler klubbar sökt sig till den publika aktiemarknaden för att skaffa kapital. Eftersom detta är en relativt ny företeelse finns det många outforskade delar att studera. Därför har vi valt att inrikta vår studie mot frågeställningen: Finns det ett samband mellan ett fotbollslags framgång och dess aktiekurs?</p><p>Genom vårt syfte har vi begränsat oss till att studera Europacupmatcher, vilket betyder att det är turneringarna Champions League och UEFA cupen som vi kommer undersöka. Dessa matcher är intressanta att undersöka genom att de genererar stora summor pengar genom biljettintäkter tv-pengar och prispengar, samt att de är de mest prestigefyllda matcherna som spelas inom fotbollen. För att undersöka vilken påverkan denna typ av händelse har på aktiepriset använder vi en väl vedertagen metod som kallas event studie. Det är en metod med fokus på en specifik händelse och dess påverkan på aktiens pris. I vårt fall utgörs händelsen av en match och dess utgång. Efter att ha noterat matchens utgång kan vi jämföra aktiekursens förändring från dagen innan match och dagen när handel kan ske på händelsen. Denna förändring jämförs sedan mot ett utvalt index för att se om det finns någon avvikande avkastning. Studien omfattar observationer från 204 matcher. Vi har för att ytterligare skapa förståelse kring aktieprisets rörelse tittat på hur förväntningarna påverkar aktiekursen. Som indikator för förväntningarna inför matchen använder vi matchodds. Vi tittar även på förväntningarna genom att se på utfallet i den första av de två matcherna i matchserien. De resultat vi ser är att det förekommer avvikande avkastning vid matcher i de Europeiska klubblagsturneringarna. Vi ser också att resultatet är kraftigast efter den andra matchen i matchserien vilket innebär att klubben antingen avancerar eller lämnar turneringen. Reaktionen är också starkare negativ vid negativ utgång av matchen eller matchserien än vad den är positiv vid vunnen match eller avancemang. Vi ser också att det existerar ett samband mellan matchodds och den avkastning som uppstår efter matchen. Större sannolikhet för vinst ger lägre avkastning vid vinst och lägre sannolikhet för vinst ger större avkastning. Motsatt samband gäller för förluster. Denna slutsats är ny, då tidigare forskning inte kunnat säkerställa sambandet.</p>

<p>I en pågående globalisering, skapas fler och fler unioner eller liknande handelsavtal, där syftet är att främja den egna regionen och dess markand. Möjligheterna är enorma för företagen inom dessa regioner, då alla barriärer är borta och landsgränserna utsuddade. Detta skapar även hårdare konkurrens och aktörer från andra delar av världen vill komma in på dessa marknader och ta del av vinsterna. Det snabbaste och enklaste sättet att ta sig in på marknaderna är genom förvärv, då befintliga etablerade företag köps upp. Frågan är huruvida dessa regioners marknader reagerar, då ett företag som kommer utifrån regionen köper upp ett företag inom regionen eller om förvärvet sker inom regionen.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon mätbar skillnad i den abnormala avkastningen vid gränsöverskridande förvärv, som kan härledas till uppköparens ursprung. Fokus ligger på skillnaden mellan företag från den Europeiska Unionen och företag utanför gemenskapen. Vidare skall denna uppsats undersöka lönsamhetsutvecklingen efter genomfört uppköp.</p><p>Den metoden som har valts för att studera problemet är en eventstudie, som anses vara det mest lämpade vid undersökning av den abnormala avkastningen. En intervju har även genomförts, för att få mer djup i undersökningen och en lönsamhetsundersökning, för att utläsa effekterna hos budföretaget efter förvärvet. I lönsamhetsundersökningen har tre nyckeltal undersökts avkastning på eget kapital, P/E-talet och avkastning på totala tillgångar.</p><p>Resultatet utav studien visade på att avkastningen hos målföretagen som hade köpare från ett land utanför den Europeiska Unionen var störst. Detta betyder även att de förväntas generera högre lönsamhet enligt den effektiva markandshypotesen. En anledning till att gruppen med icke-EU företag genererade en större överavkastning kan vara att de ”delar med sig” av de förväntade framtida vinsterna i större utsträckning varpå deras budpremie var högre. Vid gränsöverskridande företagsförvärv konkurrerar fler potentiella köpare om företaget vilket driver upp budpremien. Att Sverige inte ingår i eurosamarbetet kan vara en anledning till att färre företag inom unionen konkurrerar om att köpa svenska företag varpå premien och därmed överavkastningen i denna grupp är lägre.</p><p>Lönsamhetsundersökningen visade på att gruppen med företag från den Europeiska Unionen upplever en minskning av alla de tre nyckeltalen efter det genomförda förvärvet. Gruppen med företag från utanför unionen å andra sidan upplever en ökning av både avkastning på eget kapital och avkastning på totala tillgångar i perioderna efter förvärvet, vilket visar på att förvärvet varit mer lönsamt för dem. Resultatet från lönsamhetsundersökningen stödjer resultatet från evenstudien då gruppen med företag utanför unionen lyckats generera den största lönsamheten varpå den högre premien från dessa företag var berättigad.</p>

I takt med att fotbollsklubbarna i Europa utvecklats och fått allt större ekonomier ökar även deras behov av kapital. Under den senaste femtonårsperioden har allt fler klubbar sökt sig till den publika aktiemarknaden för att skaffa kapital. Eftersom detta är en relativt ny företeelse finns det många outforskade delar att studera. Därför har vi valt att inrikta vår studie mot frågeställningen: Finns det ett samband mellan ett fotbollslags framgång och dess aktiekurs? Genom vårt syfte har vi begränsat oss till att studera Europacupmatcher, vilket betyder att det är turneringarna Champions League och UEFA cupen som vi kommer undersöka. Dessa matcher är intressanta att undersöka genom att de genererar stora summor pengar genom biljettintäkter tv-pengar och prispengar, samt att de är de mest prestigefyllda matcherna som spelas inom fotbollen. För att undersöka vilken påverkan denna typ av händelse har på aktiepriset använder vi en väl vedertagen metod som kallas event studie. Det är en metod med fokus på en specifik händelse och dess påverkan på aktiens pris. I vårt fall utgörs händelsen av en match och dess utgång. Efter att ha noterat matchens utgång kan vi jämföra aktiekursens förändring från dagen innan match och dagen när handel kan ske på händelsen. Denna förändring jämförs sedan mot ett utvalt index för att se om det finns någon avvikande avkastning. Studien omfattar observationer från 204 matcher. Vi har för att ytterligare skapa förståelse kring aktieprisets rörelse tittat på hur förväntningarna påverkar aktiekursen. Som indikator för förväntningarna inför matchen använder vi matchodds. Vi tittar även på förväntningarna genom att se på utfallet i den första av de två matcherna i matchserien. De resultat vi ser är att det förekommer avvikande avkastning vid matcher i de Europeiska klubblagsturneringarna. Vi ser också att resultatet är kraftigast efter den andra matchen i matchserien vilket innebär att klubben antingen avancerar eller lämnar turneringen. Reaktionen är också starkare negativ vid negativ utgång av matchen eller matchserien än vad den är positiv vid vunnen match eller avancemang. Vi ser också att det existerar ett samband mellan matchodds och den avkastning som uppstår efter matchen. Större sannolikhet för vinst ger lägre avkastning vid vinst och lägre sannolikhet för vinst ger större avkastning. Motsatt samband gäller för förluster. Denna slutsats är ny, då tidigare forskning inte kunnat säkerställa sambandet.

Purpose: The main objective of this thesis is to study if acquiring companies’ shareholders on the Swedish market earn abnormal returns after an M&amp;A and further to examine possible differences in the abnormal return depending on whether the M&amp;A is announced during a period with high level of merger activity or low level of merger activity. Method: This thesis uses a quantitative research method and an event study to examine abnormal returns. The abnormal return is obtained by calculating the difference between the actual return and the normal return. Stock prices for the thirty companies in the sample have been collected; fifteen M&amp;As from periods characterized by high merger activity and fifteen M&amp;As from periods of low merger activity. The event window consists in total of eleven days, five days before the announcement day and five days after. Day minus six is used as an index. Finally, the results have been tested with t-statistics for further analyzing. Conclusion: Our findings regarding the Swedish market in this thesis is not consistent with most of the previous research. Earlier research claims negative abnormal returns for the acquiring companies’ shareholders. In our study we have found that the Swedish acquiring companies’ shareholders actually earn positive abnormal returns after an M&amp;A. Moreover, the abnormal returns are higher for M&amp;As announced during times with high level of merger activity on the market compared to the abnormal returns for M&amp;As announced when the level activity of merger is low. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om förvärvande företags aktieägare på den svenska marknaden uppnår onormal avkastning efter ett företagsförvärv. Studien undersöker även skillnader i onormal avkastning till det förvärvande företaget beroende på om förvärvet genomförts under en tidsperiod med hög respektive låg aktivitet av företagsförvärv på marknaden. Metod: Denna uppsats använder sig av en kvantitativ forskningsmetod samt en eventstudie för att undersöka onormal avkastning. Den onormala avkastningen erhålles genom att beräkna skillnaden mellan den faktiska avkastningen efter ett företagsförvärv med den normala avkastningen om förvärvet inte genomförts. Aktiepriset för de trettio företagen i urvalet har samlats in, hälften av urvalet är hämtat från en period med hög förvärvsaktivitet och resterande från en period med låg förvärvsaktivitet. Händelsefönstret består av elva dagar, fem dagar före och fem dagar efter tillkännagivandet av företagsförvärvet. Dag minus sex används som index. Slutligen har resultatens testats med t-test för vidare analys. Slutsats: Våra resultat gällande den svenska marknaden är inte samstämmiga med de flesta av de presenterade tidigare forskningarna. Enligt mycket tidigare forskning erhåller förvärvande företagens aktieägare negativ onormal avkastning medan vår studie av svenska företag visar positiv onormal avkastning till följd av ett företagsförvärv. Dessutom är den onormala avkastningen högre för företagsförvärv som genomförs i perioder med hög aktivitet av förvärv på marknaden jämfört med den onormala avkastningen för företagsförvärv som genomförs när aktivitetsnivån på förvärv är låg.

I en pågående globalisering, skapas fler och fler unioner eller liknande handelsavtal, där syftet är att främja den egna regionen och dess markand. Möjligheterna är enorma för företagen inom dessa regioner, då alla barriärer är borta och landsgränserna utsuddade. Detta skapar även hårdare konkurrens och aktörer från andra delar av världen vill komma in på dessa marknader och ta del av vinsterna. Det snabbaste och enklaste sättet att ta sig in på marknaderna är genom förvärv, då befintliga etablerade företag köps upp. Frågan är huruvida dessa regioners marknader reagerar, då ett företag som kommer utifrån regionen köper upp ett företag inom regionen eller om förvärvet sker inom regionen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon mätbar skillnad i den abnormala avkastningen vid gränsöverskridande förvärv, som kan härledas till uppköparens ursprung. Fokus ligger på skillnaden mellan företag från den Europeiska Unionen och företag utanför gemenskapen. Vidare skall denna uppsats undersöka lönsamhetsutvecklingen efter genomfört uppköp. Den metoden som har valts för att studera problemet är en eventstudie, som anses vara det mest lämpade vid undersökning av den abnormala avkastningen. En intervju har även genomförts, för att få mer djup i undersökningen och en lönsamhetsundersökning, för att utläsa effekterna hos budföretaget efter förvärvet. I lönsamhetsundersökningen har tre nyckeltal undersökts avkastning på eget kapital, P/E-talet och avkastning på totala tillgångar. Resultatet utav studien visade på att avkastningen hos målföretagen som hade köpare från ett land utanför den Europeiska Unionen var störst. Detta betyder även att de förväntas generera högre lönsamhet enligt den effektiva markandshypotesen. En anledning till att gruppen med icke-EU företag genererade en större överavkastning kan vara att de ”delar med sig” av de förväntade framtida vinsterna i större utsträckning varpå deras budpremie var högre. Vid gränsöverskridande företagsförvärv konkurrerar fler potentiella köpare om företaget vilket driver upp budpremien. Att Sverige inte ingår i eurosamarbetet kan vara en anledning till att färre företag inom unionen konkurrerar om att köpa svenska företag varpå premien och därmed överavkastningen i denna grupp är lägre. Lönsamhetsundersökningen visade på att gruppen med företag från den Europeiska Unionen upplever en minskning av alla de tre nyckeltalen efter det genomförda förvärvet. Gruppen med företag från utanför unionen å andra sidan upplever en ökning av både avkastning på eget kapital och avkastning på totala tillgångar i perioderna efter förvärvet, vilket visar på att förvärvet varit mer lönsamt för dem. Resultatet från lönsamhetsundersökningen stödjer resultatet från evenstudien då gruppen med företag utanför unionen lyckats generera den största lönsamheten varpå den högre premien från dessa företag var berättigad.

Syftet med denna studie är att undersöka hur informationsgivning innan införandet av nya redovisningstandarder förbereder investerare och påverkar aktieprisets reaktion vid standardens första implementerings tillfälle. Studien genomförs på 108 svenska bolag och behandlar ändringen till redovisningsstandarden IFRS 16, vilket förändrar sättet leasing redovisas. Även om redovisningsstandarder inte förändrar företagens ekonomi eller intjäningsförmåga menar Hamberg et al. (2011) att vinstmått och nyckeltal kan påverkas vilket i förlängningen även kan leda till kursreaktioner. Studiens hypotes baseras på tidigare forskning vilken till stor del talar för att mer informationsutgivning inför rapporter leder till mindre informationsassymmetri samt mindre överraskningar vid publiceringen. Kursreaktioner antas således bli mindre vid omfattande förberedande upplysningar. För att undersöka frågan skapas ett upplysningsindex för hur väl varje företag förbereder investerare vid årsredovisningen 2018. Därefter genomförs en eventstudie där eventdagen är publiceringen av Q1 2019, för vilken företagens onormala avkastningsvolatilitet fastställs. Sambandet mellan onormal avkastningsvolatilitet och tidigare informationsgivning undersöks sedan genom en regression där upplysningsindexet tillsammans med fyra kontrollvariabler utgör de oberoende variablerna. Sammanfattningsvis visar resultatet av studien inget signifikant samband mellan upplysningsindexet och onormal avkastningsvolatilitet.

This paper treats the question about how the internationally established company, Apple, is affected by intern or extern events when it comes to the trade market. The purpose of the study is to investigate if chosen events create abnormal return on Apples stock market. The chosen research area is Steve Jobs three sick-listings, It-bubble and the purchase of the search engine company Siri. The reason of writing about this is the big interest for the stock market and its function. This study methodological starting position is quantitative done by an event study, with qualitative feature done by an interview with an expertise within this area. When analyzing the empirics, we have used the efficient market theory that says that information should not affect the stock market in the degree that abnormal return creates. Beyond that theory, we have used former research "Stock prices and top management changes" written by Jerold B. Warner and Ross L. that got abnormal return when they did an event study about CEO changes, "CEO change and firm performance in large corporations: succession effects and manager effects", Randolph P. Beatty och Edward J. Zajac. that means that the stock prices affect is different depending on if the shareholders is more prepared to the information, "The stock market psychology" there Gyllenram refers to his theory about people projecting their thoughts and feelings to each other that creates big movements on the stock market and "Beyond Greed and Fear", Shefrin H. that while his study discovered a new theory that he called "the opposite strategy", meaning that a high positive volatility is comply with a negative volatility by the same value. Shefrin also note that new information makes overreaction and vice versa. The conclusion that we can make by this research is that new shocking information has led to overreaction, exactly like Shefrin points out. That means that older information makes less volatility, and we can see this by studying Steve Jobs three sick-listings. The efficient market theory was adaptable on these three events, because abnormal return did not occur. However, we got abnormal return on the other two events, Siri and the It -bubble. We could associate these answers to Shefrin´s theory about overreaction when new information gets public.