No description available.

No description available.

<p>Vi har i denna uppsats försökt belysa och diskutera problematiken med traditionskravet för industrin. Genom en rättsdogmatisk undersökning har vi sökt finna svar på frågorna: vilken effekt har traditionsprincipen för den tunga industrin i dagens samhälle, uppfyller traditionskravet fortfarande de bakomliggande syftena, vilka realistiska alternativ finns det till detta sakrättsliga moment och är det önskvärt att avskaffa traditionsprincipen till förmån för något annat sakrättsligt moment vid köp inom tung industri? Under rubriken</p><p>2. Borgenärsskydd genom separationsrätt görs en beskrivning av sakrättsmomenten tradition, avtal och registrering och vilka områden dessa reglerar idag. I 3. Typfall försöker vi genom fyra olika scenarion åskådliggöra och diskutera problemen traditionskravet för med sig för industrin. Till sist argumenterar vi för och emot de olika sakrättsmomenten under 4. Analys.</p><p>Vi kom fram till att traditionskravet inte är det mest lämpliga sakrättsmomentet vid omsättningsköp och säkerhetsöverlåtelse. Vid till exempel tillverkningsavtal är traditionskravet omöjligt att upprätthålla. Traditionsmomentet borde istället bli underordnat avtalet vid omsättningsköp och registreringsförfarandet vid säkerhetsöverlåtelser. Inom konsumentköp tillämpas redan avtalet som sakrättsmoment, detta till viss del på grund av den tidigare okunskapen hos konsumenter att tradition var det som gällde för skydd mot säljarens borgenärer. Denna okunskap verkar även finnas hos näringsidkare vilket starkt talar för en övergång till avtal som sakrättsmoment vid omsättningsköp. Registreringsförfarandet måste moderniseras då det nuvarande förfarandet är otidsenligt och innehåller många onödiga formkrav. Vi ger förslag i uppsatsen på hur en modernisering kan se ut, till exempel kan Internet begagnas. Ett modernt registreringsförfarande ger dessutom bra publicitet och borde således användas vid säkerhetsöverlåtelser då detta är eftersträvansvärt för dessa transaktioner.</p>

Vi har i denna uppsats försökt belysa och diskutera problematiken med traditionskravet för industrin. Genom en rättsdogmatisk undersökning har vi sökt finna svar på frågorna: vilken effekt har traditionsprincipen för den tunga industrin i dagens samhälle, uppfyller traditionskravet fortfarande de bakomliggande syftena, vilka realistiska alternativ finns det till detta sakrättsliga moment och är det önskvärt att avskaffa traditionsprincipen till förmån för något annat sakrättsligt moment vid köp inom tung industri? Under rubriken 2. Borgenärsskydd genom separationsrätt görs en beskrivning av sakrättsmomenten tradition, avtal och registrering och vilka områden dessa reglerar idag. I 3. Typfall försöker vi genom fyra olika scenarion åskådliggöra och diskutera problemen traditionskravet för med sig för industrin. Till sist argumenterar vi för och emot de olika sakrättsmomenten under 4. Analys. Vi kom fram till att traditionskravet inte är det mest lämpliga sakrättsmomentet vid omsättningsköp och säkerhetsöverlåtelse. Vid till exempel tillverkningsavtal är traditionskravet omöjligt att upprätthålla. Traditionsmomentet borde istället bli underordnat avtalet vid omsättningsköp och registreringsförfarandet vid säkerhetsöverlåtelser. Inom konsumentköp tillämpas redan avtalet som sakrättsmoment, detta till viss del på grund av den tidigare okunskapen hos konsumenter att tradition var det som gällde för skydd mot säljarens borgenärer. Denna okunskap verkar även finnas hos näringsidkare vilket starkt talar för en övergång till avtal som sakrättsmoment vid omsättningsköp. Registreringsförfarandet måste moderniseras då det nuvarande förfarandet är otidsenligt och innehåller många onödiga formkrav. Vi ger förslag i uppsatsen på hur en modernisering kan se ut, till exempel kan Internet begagnas. Ett modernt registreringsförfarande ger dessutom bra publicitet och borde således användas vid säkerhetsöverlåtelser då detta är eftersträvansvärt för dessa transaktioner.

<p>Vad är avkastning? Trots att de flesta är bekanta med ordet är det ett svårdefinierat begrepp.</p><p>Avkastning kan även definieras på olika sätt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjälp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieägarna till del på två sätt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i värde. Ett snävt synsätt på avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar värdeökningen.</p><p>Normalt tänker man sig att avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens ägare, och att denne är fri att förfoga över densamma. Fråga uppkommer dock om vem som har rätt till avkastningen i en rad olika situationer, såsom vid panträtt, köp, återtaganderätt. Rätten till avkastning i de olika fallen har behandlats på olika sätt av lagstiftaren. Denna uppsats behandlar hur rätten till avkastning från ett visst förmögenhetsobjekt har reglerats i svensk rätt, med utgångspunkt i en rad olika rättsförhållanden.</p><p>Inledningsvis behandlas begreppet avkastning med utgångspunkt i ekonomisk litteratur. För att avgöra vad som kan anses utgöra avkastning studerar, och diskuterar, författaren även vilka funktioner möjligheten till avkastning fyller. Därefter integreras det ekonomiska perspektivet med juridiska aspekter, i syfte att klargöra vilka inkomster som, i juridiskt hänseende, behandlas som avkastning. Författaren diskuterar härvid även samspelet mellan det ekonomiska livet och juridiken.</p><p>Efter begreppsdiskussionen behandlas hur rätten till avkastning regleras i de olika rättsförhållandena köp, panträtt, retentionsrätt samt återtaganderätt. Utifrån regleringens innehåll och de aspekter på avkastning som framkommit tidigare i uppsatsen, diskuterar författaren huruvida en enhetlig tanke står att finna bakom valet av reglering. Därefter utreds vilka intressen som bör beaktas vid bedömningen av rätten till avkastning, i de fall där lagstiftning saknas. Slutligen gör författaren en avvägning mellan dessa intressen i några rättsförhållanden för vilka lagstiftning angående rätten till avkastning saknas.</p>

The purpose of this thesis is to investigate if a transfer restriction in a conveyance of real property for consideration is legally binding. In doctrine the legal situation is described as unclear. It will also be investigated if the restriction is binding in relation to the acquirer´s creditors and in relation to a new owner of the property. A transfer restriction in a conveyance of real property for consideration is legally binding between the parties and in relation to a new owner of the property. Even though the restriction is binding between the parties and in relation to a new owner, it is not binding in relation to the acquirer´s creditors. The Supreme Court has stated that it is a general legal principle that a transfer restriction in a conveyance for consideration is not binding in relation to the acquirer´s creditors. In this thesis it will also be argued that the legal situation is inconsequent. The reason for the inconsistency is that a restriction which stipulates a pre-emption right in a conveyance of real property for consideration is not legally binding. A pre-emption right and a transfer restriction mean the same thing for the acquirer. Both conditions limit the acquirer´s right to transfer the property.

Skydd mot en överlåtares/pantsättares borgenärer kräver att ett sakrättsligt moment skall ha genomförts. Två av de vanligaste momenten är tradition och denuntiation. Trots att båda dessa moment har en lång historia och vidsträckt tillämpning, är deras innebörd inte helt klar. Det har, i såväl praxis som doktrin, länge varit oklart om det, för att momenten skall anses genomförda, skall ställas krav på att förvärvaren erhåller rådighet över den överlåtna/pantsatta egendomen eller om det räcker med att överlåtarens/pantsättarens rådighet avskärs. Frågan är viktig, eftersom parter som handlar med varandra måste veta vilka åtgärder de skall företa för att undgå att den förvärvade egendom tas i anspråk av överlåtarens/pantsättarens exekutionsborgenärer. Oavsett om kravet för sakrättsligt skydd är beroende av förvärvarens erhållna rådighet eller av överlåtarens/pantsättarens avskurna dito uppkommer problem i situationer, i vilka åtgärder för att uppfylla kraven är svåra att företa. Exempel på sådana situationer är rättshandlande mellan olika konstellationer av närstående parter. För att öka förståelsen för hur sakrättsligt skydd uppkommer är det av intresse att kartlägga vilka syften som föranlett utformningen av de befintliga sakrättsmomenten. Ett identifierat syfte kan ge ledning i frågan om vad som bör krävas för att sakrättsligt skydd skall uppstå. Åtgärderna som företas skall helt enkelt leda till ett uppfyllande av de bakomliggande syftena. I denna framställning har de nuvarande kraven på sakrättsligt moment, både vad gäller närståendetransaktioner och övriga transaktioner, sökts genom analys av praxis. Vilka syften som ligger bakom momenten har identifierats genom förarbeten, praxis och litteratur. En analys har genomförts av hur väl kraven, som ställs på momenten, svarar mot syftena bakom momenten och vissa förslag till förändringar har lagts fram för de situationer som vi anser föranleder problem. Slutsatserna av denna studie är att de krav som ställs på momenten på ett relativt bra sätt uppfyller de syften som vi identifierat som de bakomliggande till momenten. Kraven på rådighetsavskärande upprätthålls hårt även vid närståendetransaktioner, vilket leder till att sakrättsligt giltiga transaktioner kan vara nästintill omöjliga att uppnå i vissa situationer. Syftet bakom momenten har ansetts viktigare än möjligheten att i dessa fall företa sakrättsligt skyddade transaktioner.

Vad är avkastning? Trots att de flesta är bekanta med ordet är det ett svårdefinierat begrepp. Avkastning kan även definieras på olika sätt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjälp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieägarna till del på två sätt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i värde. Ett snävt synsätt på avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar värdeökningen. Normalt tänker man sig att avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens ägare, och att denne är fri att förfoga över densamma. Fråga uppkommer dock om vem som har rätt till avkastningen i en rad olika situationer, såsom vid panträtt, köp, återtaganderätt. Rätten till avkastning i de olika fallen har behandlats på olika sätt av lagstiftaren. Denna uppsats behandlar hur rätten till avkastning från ett visst förmögenhetsobjekt har reglerats i svensk rätt, med utgångspunkt i en rad olika rättsförhållanden. Inledningsvis behandlas begreppet avkastning med utgångspunkt i ekonomisk litteratur. För att avgöra vad som kan anses utgöra avkastning studerar, och diskuterar, författaren även vilka funktioner möjligheten till avkastning fyller. Därefter integreras det ekonomiska perspektivet med juridiska aspekter, i syfte att klargöra vilka inkomster som, i juridiskt hänseende, behandlas som avkastning. Författaren diskuterar härvid även samspelet mellan det ekonomiska livet och juridiken. Efter begreppsdiskussionen behandlas hur rätten till avkastning regleras i de olika rättsförhållandena köp, panträtt, retentionsrätt samt återtaganderätt. Utifrån regleringens innehåll och de aspekter på avkastning som framkommit tidigare i uppsatsen, diskuterar författaren huruvida en enhetlig tanke står att finna bakom valet av reglering. Därefter utreds vilka intressen som bör beaktas vid bedömningen av rätten till avkastning, i de fall där lagstiftning saknas. Slutligen gör författaren en avvägning mellan dessa intressen i några rättsförhållanden för vilka lagstiftning angående rätten till avkastning saknas.

The aim of my thesis is to introduce the legislation related to real estate tax in the Czech Republic, to offer its critical evaluation and suggestions for its modification in the future. The work is divided into two parts, a theoretical part, which includes four chapters and a practical part, consisting of six chapters. The general part is devoted to the process of recodification of private law in the Czech Republic. It describes recodification in a broader context, it identifies legal institutes connected to real property tax and summarizes selected changes in terminology. In the next chapter is summarizes general theoretical introduction of taxes, with an emphasis on property taxes and briefly described elements of the tax structure. Fifth chapter and the next ones deals specifically with the real estate tax. First, the tax is described in general terms, then the amended changes are summarized and the scheme of the Act is introduced. The sixth chapter provides a complete analysis of the land tax, seventh chapter the tax of buildings and units. In both chapters the thesis consistently addresses all elements of aforesaid taxes. The eighth chapter presents provisions of the Act that are common to both taxes and in the following chapter the issue of tax administration is addressed. The final chapter...

Förmögenhetsrättens allmänna del består av två delar, sakrätten och obligationsrätten. Denna allmänna del hanterar problem som är gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstår berör ofta både krav på betalning och krav på egendom varför det är av vikt att se till både obligationsrätten och sakrätten. Den typ av avtal som utreds i uppsatsen är depositionsavtal, vilka är föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, där deponering delvis är reglerat, kan upplevas som svårförståelig för gemene man eftersom texten inte förändrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan på den tiden och på grund av det är lagtexten fortfarande fullt tillämpningsbar. I en deponeringssituation deponerar deponenten godset hos depositarien, som har till uppgift att förvara och vårda godset enligt avtal parterna emellan. Deponenten är fortfarande ägare av godset och kan därmed när som helst tillämpa sin vindikationsrätt, det vill säga hämta ut godset. Enligt lag har dock depositarien retentionsrätt i godset, vilket innebär en rätt att hålla inne godset till dess att betalning erhållits för depositariens nödvändiga kostnader. Lämnar depositarien godset vidare till tredje man uppstår en kontraktskedja i vilken parterna har olika anspråk och skyldigheter mot varandra. Lämnar depositarien ifrån sig godset utan deponentens vetskap föreligger det ett kontraktsbrott. Tredje man besitter då deponentens gods trots att det inte föreligger något avtal parterna emellan. Deponenten har en möjlighet att tillämpa vindikationsrätten direkt mot tredje man. Tredje man har dock haft utlägg för nödiga kostnader och har därmed en fordran på depositarien. Fordran leder till att tredje man har retentionsrätt i godset. Retentionsrätten, en obligationsrättslig rättighet, är i scenariot starkare än den sakrättsliga vindikationsrätten. Följden blir att deponenten inte kan få ut godset förrän tredje man ersatts för nödvändiga kostnader.       Problematiken har utökats då lagen avtalas bort och standardavtal istället tillämpas. I standardavtalet NSAB 2000 regleras det att tredje man har panträtt istället för retentionsrätt i godset. Panträtt är en mycket starkare säkerhetsrätt än retentionsrätt eftersom panträtt ger realisationsrätt. Rätt att hålla inne annans gods har därmed övergått till en rätt att sälja annans gods. Problem som uppstår i kontraktskedjor, där rättigheter ställs mot varandra och det föreligger anspråk och skyldigheter mot olika parter, behöver utredas. Ett annat problem är att handelsbalken, vilken reglerar området, är ålderdomlig och svår att tillämpa. Handelsbalken har fått en sekundär betydelse då den avtalas bort och området istället regleras genom standardavtal.