This paper tests the information signalling hypothesis on a sample of firms making open market stock repurchases. Using an earnings-based valuation model, we find that a majority of repurchasing firms are undervalued relative to their economic value. This result is consistent with previous academic studies, which claim that undervaluation is the prevalent factor explaining the observed abnormal return following the announcement of a repurchase program. We do not, however, find any evidence that the repurchase is consciously made by management to provide the market with new information.

Det stora allmänna intresset för att spara i fonder är stort i Sverige. Detta har bidragit till att mer pengar kommit in på marknaden och många fonder växt sig större. Tidningarna skriver att det gått bäst för små, oberoende fondförvaltare som gång på gång slagit storbankerna i undersökningar om vilka fonder som lyckats slå index och som ger bäst avkastning. Tidigare studier som gjorts om fondstorlekens betydelse för dess prestation visar en effektivitetsförlust på ett väldigt tidigt stadium då fonden växer sig större. Detta på grund av att små fonder kan vara mer flexibla än stora fonder. Syftet med uppsatsen är att jämföra aktiefonder med varandra och se om storleken på fonden har betydelse för dess prestation. En undersökning genomförs för att se om små fonder ger bättre avkastning än stora fonder. För undersökningen har data valts att insamlas från alla Sverigefonder på den svenska marknaden som funnits sedan 2002 fram till år 2006. En storleksindelning av fonderna har skett för att utgöra uppsatsens beräkningsunderlag. Uträkning av fondernas medelvärde och standardavvikelse har utförts för att få fram vilka fonder som ger bäst avkastning samt för att se hur avkastningen varierar. För att urskilja om samband finns mellan fondstorlek och avkastning har även korrelationskoefficienten beräknats. Tre intervjuer med olika fondbolag har genomförts för att komplettera resultatet av beräkningarna. Resultatet av undersökningen visar att stora fonder presterar bättre än små fonder. De stora fonderna har en positiv korrelation mellan avkastning och fondstorlek som kom att vara starkare ju större fonden blev. Undersökningen som genomfördes för att se om små fonder ger bättre avkastning än stora fonder visade det motsatta då flertalet av de fonder som gått sämst var små. Däremot kunde inget samband mellan fondstorlek och prestation styrkas då korrelationen var allt för låg. Storleken är viktig att ta hänsyn till i en fonds förvaltning men är inte avgörande för avkastningen. Det är inte fondstorleken i sig som har betydelse för fondens prestation utan den strategi som används.

Målet med en hedgefond är att i alla marknadslägen generera positiv avkastning vilket även brukar kallas absolut positiv avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder även kallade hedgestrategier som förvaltarna använder sig av för att uppnå detta mål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de olika investeringsstrategierna på den nordiska marknaden med fokus på överavkastning och riskjusterad avkastning. För att få perspektiv på hedgestrategiernas utveckling kommer de även jämföras med ett lämpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begränsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillräckligt mycket data för att kunna använda likaviktade avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bättre snittavkastning än marknadsindex under den sammanlagda perioden. Den hedgestrategi som presterade bäst både gällande snittavkastning samt riskjusterad avkastning var Equities. Fixed income var den hedgestrategi som presterade sämst och var den enda strategin som inte levde upp till hedgefonders mål om absolut positiv avkastning.

I Sverige genomfördes år 1999 lagen om obligatorisk budplikt för att stärka minoritetsägarnas ställning gentemot stora aktieägare i samband med blockförvärv. Konsekvenserna av implementeringen av denna lag undersöks närmare i denna uppsats. Undersökningen genomförs med hjälp av modifiering av eventstudiemetoden och vidare genom användning av den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen, CAR, som verktyg . Genom att undersöka CAR i samband med offentliggörandet av blockförvärv under tidsperioden 1985- 2005 kan sedermera slutsatser om lagens effekter dras. Resultaten visar att CAR under tidsperioden 1985-2005 genererat en positiv avkastning i samband med offentliggörandet av blockförvärv. Resultaten efter införandet av den obligatoriska budplikten är tvetydiga, vilket försvårar tolkningen av huruvida lagen medfört positiv, negativ eller ingen effekt. Därför är det svårt att utröna om minoritetsägarnas situation förändrats i samband med blockförvärv i Sverige.

Inledning Fondsparande är idag den vanligaste sparformen i Sverige. Den svenska fondförmögenheten uppgick fjärde kvartalet 2007 till ca 1 416 miljarder kr, och privatpersoner står för ca 80 procent av denna. Problemområde Fondförmögenheten är det totala värdet av fondens tillgångar och likvida medel. När fondförmögenheten ökar kan detta innebära att fondens tidigare investeringsstrategier inte längre fungerar på grund av prispåverkan på de aktier som köps och säljs. Detta kan ha negativ inverkan på fondens avkastning. Syfte Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka eventuella samband mellan fondstorlek och avkastning. Delsyftet var att undersöka hur stora och små fonder skiljer sig med avseende på förvaltningsavgift och risk. Metod Huvudsakligen har vi utgått ifrån en kvantitativ ansats i uppsatsarbetet. Sammanlagt har 30 fonder valts ut för studien. Fonddata har hämtats från Morningstars fondregister. Data har sedan bearbetats med hjälp av Excel och Minitab. Empiri och analys Resultatet visade att små fonder i genomsnitt har en högre avkastning än stora fonder. I genomsnitt var standardavvikelse och förvaltningsavgifter också högre för de små fonderna. Avkastningen visade sig ha ett signifikant negativt samband med fondförmögenheten inom gruppen med stora fonder, men inte i gruppen med små fonder. Vi fann även ett signifikant negativt samband mellan fondförmögenhet och standardavvikelse. Vid regressioner av riskjusterade avkastningar, i form av sharpekvot och alfa, fann vi inga signifikanta samband med fondförmögenhet.

Studien ämnar ge en beskrivande bild av hur hedgefonder använder futures och CFDs och till vilket syfte. Författarna avser även att genomföra en jämförelse mellan instrumenten för att ge en ökad förståelse för hur CFDs kan användas som instrument och vilka strategier som är mest lämpade beroende på mål och riskpreferenser. Studien är byggd på det deduktiva synsättet. För insamling av det empiriska materialet har en kvalitativ metod används varvid fyra telefonintervjuer genomfördes. Teorin har hämtats från flertalet källor där både artiklar, böcker och Internet har använts. De strategier som användes av hedgefonderna i studien var Förvaltade terminer, Global makro samt Marknadsneutral. Ingen av hedgefonderna använde sig av CFDs, detta berodde enligt hedgefonderna på lågt utbud av underliggande varor samt bristande likviditet. Anledningen till varför de använde futures var de låga transaktionskostnaderna, stora utbudet av underliggande varor samt den höga likviditeten.

Följande arbete undersöker den abnormala avvikelsen på olika företags aktiekurser i samband med respektive VD avgångar. Undersökningen utförs med syfte att hitta möjliga mönster för VD avgångars påverkan på aktiekurser, där dagen för ett pressmeddelande angående en VD avgång nämns som händelsedagen. Den normala avvikelsen utgörs av standardavvikelsen mellan aktiekurs utvecklingen för varje bolag och ett generellt branschindex under ett tio dagars händelsefönster. Den abnormala avvikelsen framförs i att forma av skillnaden mellan den normala avvikelsen och standard avvikelsen för samma variabler under händelsedagen. Undersökningen delar upp de observerade företagen i två kategorier i avgränsnings syfte, dessa två typer framförs som Typ av Avgång samt bransch. De två undersökta typerna utgör analysobjekt som författarna analyserar utifrån välkända markandsteorier, dessa är Den effektiva marknadshypotesen respektive Agentteorin. Dessutom används tidigare forskning som jämförelseobjekt. Undersökningens resultat visar inga tydliga mönster mellan olika branschers abnormala avvikelse med händelsedagen däremot nämner författarna intressanta aspekter gällande typ av avgång. I slutdiskussionen lyser författarna upp olika potentiella orsaker till resultatet samtidigt som den ger förslag för vidare forskning.

Det finns idag en mängd olika former utav sparande, från att förvara pengarna i madrassen till att använda sig av mer eller mindre avancerade derivatainstrument. Något som blivit mycket populärt de senaste tre årtionden är att spara i fonder, och står idag för nästan en tredjedel av det totala sparandet. Det vanligaste fondslaget är aktiefonder och består, som namnet antyder, utav aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Under 1990-talet växte det dock fram en annan typ av fonder, s.k. hedgefonder. Denna typ av fonder fick snabbt fotfäste i USA, men den första svenska hedgefonden i sitt slag introducerades inte förrän 1996 vilket blev startskottet på en blomstrande hedgefondmarknad. Statistik från fondspararnas förening visar att hedgefonder idag är det investeringsalternativ som ökar snabbast och intresset har tilltagit lavinartat de senaste åren. Då syftet med en hedgefond är att generera en god avkastning oavsett konjunktur eller börsklimat är det rimligt att förvänta sig att denna typ av fonder kommer fortsätta växa. Detta inte minst med tanke på den senaste tidens börsutveckling. Begreppet hedgefonder är något komplicerat. Det finns idag inga regleringar för vad en hedgefond skall innehålla utan begreppet inkluderar en rad olika investeringsstrategier. Det var just detta som vi ansåg vara intressant, vilket lade grund för vår problemformulering som lyder: ”Skiljer sig avkastningen mellan hedgefonder beroende på vilken investeringsstrategi som används och hur presterar hedgefonderna inom de olika strategierna i förhållande till marknadsindex?” Vårt syfte med studien är således att undersöka om det finns ett samband mellan olika svenska hedgefonders investeringsstrategier och dess avkastningsmönster. Vi har i vår uppsats valt att praktisera en kvantitativ undersökningsmetod med ett deduktivt angreppssätt; då vi kommer att ta ansats i inom teorin för att göra observationer, för att sedan analysera och relevanspröva dessa observationer. Vi har en positivistisk syn på kunskap där vi empiriskt vill bekräfta och verifiera. Den teoretiska referensramen består främst av en förklaring av de olika investeringsstrategierna, samt ett antal olika statistiska modeller som behövs för att undersöka trovärdigheten i urvalet. Databearbetningen av rådata har uteslutande skett i Excel samt SPSS, där rådatamaterialet tillhandahållits av MoneyMate. De slutsatser vi kommit fram till är att de marknadsberoende och opportunistiska hedgefonderna har samma typ av avkastningsmönster, dvs. det går ej att skilja dessa åt när det gäller avkastningsmönstret. Vi kan ej dra några egentliga slutsatser kring de marknadsoberoende hedgefonderna då urvalet var för litet.

SAMMANFATTNING Titel: Företagsförvärv Seminariedatum: 2009-07-03 Ämne/kurs: NEKK01, Kandidatuppsats i nationalekonomi, Makroekonomisk analys, Portföljvalsteori, 15 poäng, 15 ECTS Författare: Jesper Bäckmark Filipsson André Henryson Handledare: Bengt Kjellgren Fem nyckelord: Budpremie, Tobins q, effektiva marknadshypotesen, onormal avkastning, globalisering Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka variabler som kan påverka budpremien vid ett förvärv. Denna studie ska ses från en investerares sida som vill utnyttja den höga onormala avkastningen som genereras vid ett förvärv. Teori: Vi kommer att använda oss av teorier kring Tobins Q, den effektiva marknadshypotesen, motiv till företagsförvärv, onormal avkastning och teorier om dagens globalisering. Dessa ska hjälpa att förklara och ge stöd åt våra resultat. Metod: I denna studie används en kvantitativ metod där våra hypoteser testas genom dels genom en multipel regressions analys men även enklare statistiska prövningar. Där olika variablers samband med budpremien förklaras. Slutsats: Vid förvärv har vi kommit fram till att målföretagen är de stora vinnarna på kort sikt. De variabler som vi kunde hitta ett samband med bud premien var kumulativ onormal avkastning 30 dagar innan och fram till buddagen. Uppköpsföretagens q-värden såg vi också ett samband med likaså såg vi skillnad på inhemska och internationella förvärv. Men endast den första variabeln var signifikant skild från noll.

Tidigare forskning från USA fastslår att P/E-talet och direktavkastningen fungerar som indikatorer för framtida aktieutveckling. Denna forskning sträcker sig fram till år 2000. Tanken med detta arbete är att applicera föregående forskares tankar på den svenska marknaden för åren efter 2000. Tanken med uppsatsen är att utreda ifall historiska värden på direktavkastning och P/E-tal kan leda en investerare till ett bättre investeringsbeslut under perioden 2000- 2008. Arbetet består av två delar, en utförlig kvantitativ del och en något enklare kvalitativ del. I den kvantitativa delen genomförs tester på den datamängd som samlats in i form av regressionsanalyser. Den kvalitativa delen består främst av intervjuer av analytiker inom finansbranschen och är tänkt att fungera som ett stöd för den kvantitativa delen. Några av de intervjuade personerna har även fungerat som stöd under arbetets gång. För mätperioden har P/E-talet fungerat som en indikator och resultaten stämmer väl överens med rådande teorier. Att bevisa att direktavkastningen har fungerat som en indikator under samma period går däremot inte och resultatet stämmer inte med befintlig teori. Något att ha i åtanke är att mätperioden är starkt influerad av IT-bubblan och även att mätperioden kan anses vara för kort. / Earlier research from USA concludes that the P/E-ratio and the dividend yield works well as indicators of the expected stock price. This research goes from far beyond to the year 2000. The idea with this paper is to apply recent researchers’ thoughts on to the Swedish stock market for the years after 2000. The authors of this paper want to investigate whether historical values in dividend yield and P/E ratios could guide an investor to a better investment decision during the period 2000-2008. The paper consists of two parts, one extensive quantitative part and one more basic qualitative part. In the quantitative part, tests on the data collected are made with the help of regression analysis. The qualitative part consists mostly from interviews of analysts from financial companies; these are meant to work as a support to the quantitative part. Some of the analysts interviewed have also been a support during the writing of this paper. For the period investigated, the P/E-ratio has worked well as an indicator and the results from the tests are in line with existing theories. To show that the dividend yield also has worked well as an indicator during same period is not possible and the results is not in line with existing theory. Something to bare in mind is that the period measured is strongly influenced by the dot-com bubble and also that the period measured might be too short.