<p>Syftet med uppsatsen ar att undersöka hur svenska pensionsfonders riskjusterade avkastning påverkas av fondförmögenheten. Detta undersöks p.g.a. att det genomförs stora förflyttningar av pensionskapitalet just nu, tack vare att man nu får göra dessa förflyttningar av sin tjänstepension.</p><p>Studien har ett urval av 25 pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper hos respektive förvaltare undersöks; en aktiefond, en blandfond samt två olika räntefonder. Historisk data har tagits fram för att kunna mäta sambanden mellan riskjusterad avkastning och fondförmögenhet.</p><p>Resultatet som studien kom fram till är att det endast råder ett mycket svagt positivt samband mellan fondförmögenhet och prestation hos de utvalda fonderna. Detta visar att fondförmögenheten inte har så stor betydelse i sitt pensionsval. Slutsatsen man kan dra av detta är att fondförmögenheten har olika påverkan på fondernas prestation beroende på vilken fondtyp man är ute efter. Vill man placera i exempelvis aktiefonder vid sitt pensionsval kan man tänka på att de mindre fonderna i studien har presterat något bättre än de stora och vill man placera i blandfonder behöver man inte ta någon vidare hänsyn till fondförmögenheten.</p> / <p>The purpose of this paper is to investigate how Swedish pension funds' risk-adjusted returns are affected by fund assets. This is because it´s implements large movements of the pension capital right now, mostly because it´s legal to move your pension right now.</p><p>The survey contains a sample of 25 Swedish pension funds in seven of the major Swedish pension companies. Four fund types are used in the survey: An equity fund, a balanced fund, and two different interest funds. Historical data has been been developed to measure the relationship between risk-adjusted returns and fund assets.</p><p>The results of the study concluded that there is only a very weak positive correlation between fund assets and performance of the selected funds. This shows that the fund assets is not so great significance in your choice of the pension. The conclusion we can draw from this is that fund assets have different effects on funds performance depending on what type of fund you are looking for. If you want to invest in equity funds in your choice of pension, you can have in mind that the smaller funds in the study has performed slightly better than the large ones and if you want to invest in balanced funds you don’t have to take any further account of fund assets.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Mycket forskning har riktats mot att undersöka hur börskursen påverkas vid tillkännagivandet av företagsförvärv. Inga studier har dock undersökt om det finns någon skillnad mellan hög- och lågkonjunktur eller om det skiljer sig mellan olika branscher.</p><p><strong>Syfte: </strong>Studien syftar till att undersöka hur börskursen för det uppköpan-de företaget påverkas vid tillkännagivandet av ett företagsförvärv under två konjunkturscyklar. Vidare syftar studien till att under-söka om det föreligger skillnader i börskursens utveckling bero-ende på vilken bransch företagsförvärvet genomförts i.</p><p><strong>Genomförande: </strong>Sekundärdata om företagsförvärv har samlats in från en företags-förvärvsdatabasen Zephyr samt börskursverktygen Google Fi-nance och Yahoo Finance. Dessa data har sedan sammanställts och kategoriserats för att räkna ut den abnormala avkastning för högkonjunkturen (2007) och lågkonjunkturen (2008/2009). Dessa data har sedan använts för att undersöka om det föreligger några skillnader mellan konjunkturscyklerna och de olika branscherna.</p><p><strong>Resultat: </strong>Det fanns skillnader i hur marknaden reagerade vid tillkännagi-vandet av ett företagsförvärv under hög- och lågkonjunkturen. Marknaden reagerade även olika beroende på vilken bransch som företagsförvärvet tillkännagivits i.</p>

<p>Denna studie undersöker hur förvärvande företags långsiktiga aktieavkastning påverkas av att förvärva andra företag. Vilket betalningsmedel som används vid förvärvet och storleken på det förvärvande företaget är faktorer vars inverkan på avkastningen efter förvärv testas. I studiepopulationen ingår 20 förvärv som genomförts under åren 1999-2005. Genom en kvantitativ undersökningsmetod insamlas data för aktieavkastning för dessa 20 företag och förväntad avkastning skattas med hjälp av Fama-Frenchs trefaktormodell. Därefter genomförs statistiska hypotestest som jämför förväntad avkastning med faktisk avkastning för den månad som infaller två år efter att förvärvet genomförts. Resultaten tyder på att företagen ger en lägre genomsnittlig avkastning än den förväntade, men dessa resultat har inte kunnat beläggas med statistisk signifikans.</p> / <p>This study examines how stock returns of acquiring firms are affected by the acquiring of other firms. The means of payment and the size of the acquiring firm are elements whose impacts on stock returns are studied. Included in the study population are 20 mergers and acquisitions that took place during the years of 1999-2005. Using a quantitative research method, the author collects stock returns for the included firms and expected stock returns are estimated using the Fama-French Three Factor Model. Subsequently, statistical hypothesis tests are performed that compare expected returns to actual returns for the particular month occurring two years after each acquisition has been implemented. The results indicate that the firms on average generate lower actual returns than expected returns. However, these results have not been found statistically significant.</p>

<p>This paper tests the information signalling hypothesis on a sample of firms making open market stock repurchases. Using an earnings-based valuation model, we find that a majority of repurchasing firms are undervalued relative to their economic value. This result is consistent with previous academic studies, which claim that undervaluation is the prevalent factor explaining the observed abnormal return following the announcement of a repurchase program. We do not, however, find any evidence that the repurchase is consciously made by management to provide the market with new information.</p><p> </p>

<p>Uppsatsen syfte är att undersöka om fastighetsaktier är en säker investering eller inte samt kan det vara ett alternativt sparande, istället för statsobligationer när en säker långsiktig investering efterfrågas. För att avgöra om fastighetsaktierna är säkra aktier används marknadsportföljen som referens på vad som ska anses vara en säker aktie. Genom att använda CAPM ansatsen kunde tillgångarna jämföras åt. Resultaten från analysen tyder på att det inte går att säga att fastighetsaktierna är säkrare än marknadsportföljen samt att de inte tycks vara ett bättre alternativ än statsobligationer på långsikt.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en eventstudie undersöka om marknaden värderar horisontella och vertikala förvärv olika. Samtliga förvärv som ingår i studien har ägt rum på Stockholmsbörsen under perioden 1996 – 2004. Förvärven klassificeras som horisontella eller vertikala. Efter klassificeringen jämförs de båda gruppernas onormala avkastning relativt varandra samt gentemot Affärsvärldens generalindex. De två mått som har använts för att undersöka om det föreligger någon skillnad i hur marknaden har värderat horisontella och vertikala förvärv är daglig onormal avkastning och kumulativ onormal avkastning. Arbetet visar att marknaden inte har värderat horisontella och vertikala förvärv olika. Däremot finner jag vissa belägg för att ett generellt förvärv uppvisar en positiv onormal avkastning jämfört med marknadens avkastning.</p>

<p>Målet med en hedgefond är att i alla marknadslägen generera positiv avkastning vilket även brukar kallas absolut positiv avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder även kallade hedgestrategier som förvaltarna använder sig av för att uppnå detta mål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de olika investeringsstrategierna på den nordiska marknaden med fokus på överavkastning och riskjusterad avkastning. För att få perspektiv på hedgestrategiernas utveckling kommer de även jämföras med ett lämpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begränsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillräckligt mycket data för att kunna använda likaviktade avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bättre snittavkastning än marknadsindex under den sammanlagda perioden. Den hedgestrategi som presterade bäst både gällande snittavkastning samt riskjusterad avkastning var Equities. Fixed income var den hedgestrategi som presterade sämst och var den enda strategin som inte levde upp till hedgefonders mål om absolut positiv avkastning.</p>

<p>I Sverige genomfördes år 1999 lagen om obligatorisk budplikt för att stärka minoritetsägarnas ställning gentemot stora aktieägare i samband med blockförvärv. Konsekvenserna av implementeringen av denna lag undersöks närmare i denna uppsats. Undersökningen genomförs med hjälp av modifiering av eventstudiemetoden och vidare genom användning av den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen, CAR, som verktyg . Genom att undersöka CAR i samband med offentliggörandet av blockförvärv under tidsperioden 1985- 2005 kan sedermera slutsatser om lagens effekter dras. Resultaten visar att CAR under tidsperioden 1985-2005 genererat en positiv avkastning i samband med offentliggörandet av blockförvärv. Resultaten efter införandet av den obligatoriska budplikten är tvetydiga, vilket försvårar tolkningen av huruvida lagen medfört positiv, negativ eller ingen effekt. Därför är det svårt att utröna om minoritetsägarnas situation förändrats i samband med blockförvärv i Sverige.</p>

Aktier var utan tvekan 1900-talets bästa sparform. En stor del i detta hade dock de kraftiga uppgångarna på aktiemarknaden under 1980- och 1990-talen. Dessa decennier var i särklass de två bästa årtiondena på den svenska aktiemarknaden under 1900-talet. Utvecklingen på den reala sidan av ekonomin uppvisade inte alls samma imponerande utveckling som den på aktiemarknaden. Syftet med uppsatsen är att försöka förklara den kraftiga börsuppgången som ägde rum i Sverige under 1980- och 1990-talen. Uppsatsen har även i syfte att öka förståelsen för aktiemarknaden som annars allmänt sett brukar uppfattas som något svårbegriplig. Det finns flera olika orsaker till den enorma utvecklingen på den svenska aktiemarknaden under 1980- och 1990-talen. Den främsta orsaken var att intresset för svenska aktier ökade enormt under perioden, både från inhemska och utländska investerare och stora mängder kapital strömmade till börsen. Även kapitalandelen i BNP ökade under framför allt 1980-talet vilket för gynnsamt för kursutvecklingen. De svenska exportföretagen uppvisade en mycket hög lönsamhet under perioden vilket ytterligare drev upp aktiekurserna, framför allt på grund av den amerikanska ekonomins starka tillväxt. Även snedfördelningen av generalindex med ett fåtal företag i dominerande ställning bidrog till börsuppgången. Även vissa psykologiska faktorer inverkade positivt på utvecklingen på aktiemarknaden, framför allt i slutet av 1990-talet. Den höga värderingen i slutet av 1990-talet berodde på en kombination av lägre avkastningskrav och en tro om högre framtida vinsttillväxt.

Bakgrund: Mycket forskning har riktats mot att undersöka hur börskursen påverkas vid tillkännagivandet av företagsförvärv. Inga studier har dock undersökt om det finns någon skillnad mellan hög- och lågkonjunktur eller om det skiljer sig mellan olika branscher. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur börskursen för det uppköpan-de företaget påverkas vid tillkännagivandet av ett företagsförvärv under två konjunkturscyklar. Vidare syftar studien till att under-söka om det föreligger skillnader i börskursens utveckling bero-ende på vilken bransch företagsförvärvet genomförts i. Genomförande: Sekundärdata om företagsförvärv har samlats in från en företags-förvärvsdatabasen Zephyr samt börskursverktygen Google Fi-nance och Yahoo Finance. Dessa data har sedan sammanställts och kategoriserats för att räkna ut den abnormala avkastning för högkonjunkturen (2007) och lågkonjunkturen (2008/2009). Dessa data har sedan använts för att undersöka om det föreligger några skillnader mellan konjunkturscyklerna och de olika branscherna. Resultat: Det fanns skillnader i hur marknaden reagerade vid tillkännagi-vandet av ett företagsförvärv under hög- och lågkonjunkturen. Marknaden reagerade även olika beroende på vilken bransch som företagsförvärvet tillkännagivits i.