The purpose of this paper is to examine and analyze past development of mutual funds in large and small mutual fund companies and see if there are any differences between these two segments. Limitations on the number of funds have been made by choosing Nordic mutual fund companies that invest in emerging markets over an 11-year period. The study is made on 66 mutual funds managed by 13 mutual fund companies in which the segment of small fund companies includes seven fund companies with assets under management less than 100 billion SEK and the segment of large mutual fund companies includes six fund companies with assets under management more than 400 billion SEK. In the comparison of the segments the Sharpe ratio has been used to calculate the risk-adjusted return. The study shows small differences of the risk-adjusted return between the segments. Results for the mutual fund companies in the minor segment indicate a more unequal risk-adjusted return compared to the major fund companies. Furthermore the results show that small fund companies alone can generate a higher return but that the larger fund companies' funds are a more stable investment in the longer run.

Purpose: The purpose of this study is to investigate how three banks country funds are performing relative to each other in regard to risk and return. And to find out if there is any underlying factor that may have affected the stock exchange in the different countries. Methodology: The study is based on secondary data and will apply the quantitative method, based on a deductive approach. The sample consists of three major Swedish banks and from them we have selected three country funds. The calculation formulas that have been applied are: Sharpe ratio, standard deviation and Arithmetic Average. Conclusion: The Writers concluded that Sweden funds had the highest yield to lowest risk in both periods in all three major banks. We have also concluded that the underlying factors affecting a country fund. And can see that there is a positive relationship between risk and return in both periods. The results are contrary to the efficient market hypothesis in the weak form, and thus can benefit from historical values in risk-adjusted returns for future investments.

No description available.

Problem: Den ekonomiska kris som präglat världsmarknaden under 2007 till 2010 har drabbat börser världen över till olika grad. Denna uppsats studerar hur krisen drabbat den svenska fondmarknaden och tillväxtmarknadsfonder ur perspektivet risk och avkastning. Detta är i denna studie belyst utifrån en svensk småsparares perspektiv. Problemlösning: Utifrån portföljteorin i form av Sharpekvoten och Modigliani-Modiglianis modell för riskjusterad avkastning har avkastning, till för de båda kategorierna gemensam risknivå, fastställts. Den placering med högst avkastning till likställd risk används som en indikator för val av placering. Slutsats: Skillnaden i avkastning givet gemensam risk är marginell under perioden och anses inte vara tillräckligt hög för att användas som indikator, gällande placeringsalternativen emellan, för en svensk småsparare.

Denna uppsats undersöker hur tillkännagivandet av ett byte av verkställande direktör påverkar bolagets aktiekurs samt vilka bakomliggande faktorer som har en påverkan på denna reaktion. Undersökningen har genomförts med hjälp av en eventstudie där den abnormala avkastningen till följd av 582 vd-byten som skett i aktiebolag  noterade på börsen Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2001 och 2015. Studien finner att vd-bytet inte påverkar aktiekursen i en specifik riktning, samt att variationen mellan de enskilda observationerna är hög. Däremot påvisas signifikanta negativa förändringar i  bolagets aktiekurs vd-byten i de fall där vd blir avskedad, och positiva sådana där vd avgår frivilligt. Investerarna reagerar även positivt på bytet om det finns en ersättare till vd:n vid tillkännagivandet av bytet. Reaktionen för vd-bytet sker oftast på tillkännagivelsedagen, vilket stöder den effektiva marknadshypotesens medelstarka form.

Bakgrund: Att placera pengar på värdepappersmarknaden via aktier och fonder är populärt hos den svenska befolkningen. Inom ett företag kan vissa personer erhålla insiderstatus. Detta innebär att dessa personer har tillgång till potentiell aktiekursdrivande information som inte ännu är offentlig. Tidigare forskning visar på att ett samband finns mellan dessa personers handel med egna företagets aktier och abnormala reaktioner på aktiekursen. Ur teoretisk synvinkel är detta samband problematiskt då det strider mot några av de mest etablerade ekonomiska teorierna. Betyder det att övriga investerare ser sambandet som problematiskt? Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka de kortsiktiga reaktionerna på aktiekursen vid insiderhandel samt att undersöka aktieägares (dvs. marknadens) inställning till insiderhandel generellt. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ forskningsstrategi med deduktiv ansats. Forskarna har genomfört en enkätstudie för att ta reda på marknadens syn på insiderhandel. Det har också gjorts en eventstudie för att göra beräkningar på aktiekursens utveckling i samband med insiderhandel. Resultat: Beräkningarna som har gjorts visar på att det finns ett samband mellan insiderhandel och abnormala reaktioner på aktien. Det är dock svårare att avläsa utifrån enkätundersökningen om marknaden uppfattar insiderhandel som något problematiskt eller inte.

Problematiken kring insiders och deras fördel genom sitt informationsövertag har varit ett flitigt diskuterat ämne sedan handeln med finansiella instrument påbörjades. Tidigare studier om insiders agerande och avkastning talar för att de uppnår en överavkastning i förhållande till sitt jämförelseindex. Studieobjekten i tidigare forskning inom ämnet har uteslutande behandlat de primära insynspersonerna, det vill säga ledningen och styrelsen i bolaget, alternativt samtliga insynsregistrerade personer i företaget. Denna studie ämnar däremot undersöka hur närstående till insiders, så kallade sekundära insiders, handlar och huruvida de överavkastar marknaden. Närståendekategorin delas in i fyra underkategorier: Barn, Make/Maka, Anhörig och Sambo. Utifrån problembakgrunden formulerades följande frågeställning:– Hur ser aktiehandeln ut hos närstående till insiders i det egna bolaget och vilken avkastning presterar de jämfört med marknadsindex?Studien utgår från teorier om marknadens beteende och dess effektivitet, samt hur och varför investerare väljer att köpa eller sälja en aktie. Exempel på dessa skäl kan vara skattemässiga, diversifieringsmässiga och personliga preferenser. Anledningarna till att investerare väljer att handla en viss aktie kan även appliceras på insiders och varför de köper och säljer aktier i insiderbolaget.Inom varje kategori slumpades 15 köp- respektive säljtransaktioner fram, utförda mellan 2006-04-01 och 2015-04-01, i bolag som för närvarande är noterade på Stockholmsbörsens Small-, Mid-, och Large Cap-listor. En kvantitativ forskningsmetod användes i form av en eventstudie. Med hjälp av en justerad marknadsmodell beräknades eventuell överavkastning i jämförelse med jämförelseindexet OMXSPI med en horisont på 20, 60 samt 240 handelsdagar. Vid en försäljning antas en noll-avkastning fram till respektive tidsperiod medan för köp beräknas eventuell överavkastning i skillnaden mellan aktien och jämförelseindexet. För att kunna dra slutsatser om observerad data genomfördes sedan statistiska test på respektive kategori och för gruppen närstående som helhet samt för köp respektive sälj var för sig.Resultatet från studien indikerar att köptransaktionerna genererar en överavkastning mot index medan sälj snarare tyder på en underavkastning. Indikationerna på överavkastningen kunde däremot inte säkerställas genom statistisk signifikans. Studiens slutsats blir således att det inte kan uteslutas att närstående till insynspersoner överavkastar marknaden genom sina köp, men att inga statistiskt fastställda slutsatser kan dras utifrån det studerade materialet.

<p>På bara några decennier har kravet på utbildning vuxit markant och därmed också antalet universitetsstuderande. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det lönar sig att vidareutbilda sig på universitetsnivå och i vilken utsträckning det finns skillnader för män respektive kvinnor inom en mans och en kvinnodominerad utbildning. Fyra regressioner har genomförts. Därefter har en jämförelse skett mellan de olika livsinkomsternas nuvärden. Livsinkomsten har räknats fram genom att subtrahera nuvärdet av alternativkostnaderna från nuvärdet av livsinkomsterna. Vi har funnit att man gör en avkastning på att utbilda sig samt att det finns påtagliga skillnader mellan män och kvinnor både inom den mans- och den kvinnodominerade utbildningen.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur resultatet skiljer sig åt mellan stora och små fondbolags Sverigefonder. Skillnaden försöker vi förklara med avseende på organisationsstruktur och förvaltningsstrategier.</p><p>Vi har valt ut tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre olika storbanker i Sverige, samt tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre mindre fondbolag. Vi har beräknat dessa fonders risk samt avkastning för att se vilka fonder som klarat sig bäst. De mått och modeller vi använt är standardavvikelse, beta, aktiv risk, CAPM, Alfa, Treynorkvoten och Sharpekvoten.</p><p>Vi har försökt ta reda på hur de olika fondbolagen arbetar genom intervjuer, information från hemsidor på Internet och annat skriftligt material.</p><p>Empirin består av presentationer av fondbolagen, fakta om de olika fonderna samt den information vi samlat in om förvaltningsarbete. Det sistnämnda innefattar hur många som arbetar med fonderna, hur de interagerar med varandra och hur det går till när de avgör vilka aktier som ska ingå i fonderna.</p><p>Efter att ha räknat ut alla riskmått och avkastningsmått stod det klart att bankerna har presterat betydligt sämre än de mindre fondbolagen. Alla tre bankfonderna har en sämre avkastning än vad som kan förväntas av dem enligt CAPM. Det stod också klart att de tar onödigt stora risker i förhållande till vad de presterar.</p><p>En genomgripande skillnad mellan fondbolagen är att bankerna har en större organisation där en förvaltare ofta förvaltar fler fonder på samma gång, och ibland är det även flera förvaltare på en fond. De mindre fondbolagen får med sina färre anställda ett mer dynamiskt informationsutbyte. En annan stor skillnad som vi har upptäckt är att bankerna har lägre aktiv risk vilket innebär att bankernas fonder ligger nära index i sina placeringar. Eftersom fonderna är belastade förvaltningsavgifter, blir det svårt att nå samma avkastning som index. Vi har i denna uppsats inte kunnat fastställa huruvida den ena förvaltningsstrategin är mer lönsam.</p>

Denna studie undersöker den svenska marknadens kortsiktiga reaktion på avknoppningar och företagens aktieutveckling efter att avknoppning skett. Studien undersöker även om specialiserande avknoppningar har större effekt än icke-specialiserande avknoppningar. Resultaten visar att avknoppningar genererar positiv kortsiktig abnormal avkastning, med större effekt för specialiserande avknoppningar. Vidare finner vi att moderbolag har sämre aktieutveckling året efter en avknoppning än under ett normalt år och att dotterbolag har en positiv aktieutveckling under det första året på börsen. Resultaten av den kortsiktiga avkastningen och dotterbolagens aktieutveckling är i enlighet med tidigare forskning medan resultaten gällande moderbolagens aktieutveckling efter en avknoppning går i motsatt riktning gentemot tidigare forskning. Vår slutsats är att den svenska marknaden reagerar likt internationella marknader på kort sikt, men på lång sikt är företagens utveckling efter avknoppning annorlunda jämfört med internationella marknader.