För att kommunicera med intressenter använder sig företag bland annat utav finansiella rapporter. Rådande lag reglerar stora delar av hur dessa rapporter ser ut, men samtidigt lämnas utrymme för företagen att själva avgöra hur omfattande rapporterna skall vara. Variationen i omfattningen av information i företagens rapporter väcker således intresset att undersöka varför företagen väljer att redovisa olika mycket information. En del forskare menar att det finns ett samband mellan mängden utgiven information och företagens kapitalkostnad. Beaktande av tidigare forskning blir syftet med studien att identifiera sambandet mellan avkastningskravet på eget kapital och upplysningsnivån i årsredovisningar samt delårsrapporter hos industriföretag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Vidare skall studien även ge en inblick i huruvida informationskällan påverkar sambandet, det vill säga om det finns eventuella skillnader mellan hur upplysningsnivåerna i årsredovisningar respektive delårsrapporter påverkar kapitalkostnaden. Studien avgränsas till perioden 1 januari 2015 till den 31 december 2015. Vidare avgränsas studien även till industriföretag noterade på OMX Nasdaq Stockholm. Studien omfattar 64 stycken företag, vilket inneburit att 128 stycken rapporter har använts. Samtliga rapporter har bedömts utifrån ett egenkonstruerat upplysningsindex. Vid de statistiska testerna för sambandet har variablerna Upplysningsnivå, Sidor samt Marknadsvärde testats gentemot Kapitalkostnad i korrelations- respektive regressionsanalyser. Ett negativt samband mellan upplysningsnivå och kapitalkostnad har uppvisats bland de utvalda företagen. Ett statistiskt signifikant samband mellan variablernas påverkan på kapitalkostnaden kunde inte fastslås. Det gick inte heller att se någon betydande skillnad mellan årsredovisningarnas påverkan på kapitalkostnaden jämfört med kvartalsrapporterna. / This paper examines if the level of voluntary disclosure in financial reports affects the cost of equity capital for industrial companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Furthermore, the paper aims to answer if there's a difference in how annual reports and more timely reports affect the cost of equity capital for the companies. We use a quantitative approach where we analyze the selected companies and their financial reports in correlation and regression tests. The study includes 64 companies whose reports are assessed by a self-constructed disclosure index. Our results indicate that voluntary disclosures in annual and more timely reports are associated with our proxy for companies cost of capital. Although our correlation tests show us that there is a negative association between the voluntary disclosures and our proxy for cost of capital, our regression models can’t identify any association. Furthermore, we can’t find a statistically significant difference in association between the voluntary disclosures in the annual reports or in the more timely reports and the proxy for cost of capital.The study is written in Swedish.

I Sverige pågår en strukturell omställning från att vara ett fossilberoende samhälle till att bli fossilfritt. Detta gör att trycket på klimatneutrala bränslen från exempelvis skogen ökat. Skogsbränslen i form av grot är ett bränsle som görs av de avverkningsrester som uppstår vid konventionell avverkning. Det går bra att ta bort groten från hygget om det utförs en så kallad askåterföring. Det betyder att askan förs tillbaka till skogen efter att den bildats vid värmeverk. Askåterföring görs på landskapsnivå för att återbörda de näringsämnen som var bundna i groten blivit aska. Askan innehåller alla näringsämnen utom kväve, och hjälper också till att höja pH värdet tack vare de baskatjoner som trädet bundit under levnadscyclen. Blekinge är ett av de län som tar ut mycket grot men där askåterföring sker i låg omfattning. Studien syftar till att undersöka inställningen bland skogsägarna är en enkätundersökning som skickats ut till hundra av Blekinges största skogsägare. Skogsägarnas svar på enkäten behandlas helt anonymt. De som svarade på enkäten ägde skogsfastigheter mellan 175-900 hektar. Denna undersökning tittar på vilka faktorer som styr eller begränsar utförandet av askåterföring i Blekinge. Undersökningen visar på att många skogsägare känner att de har fått otillräcklig information gällande askåterföring. Studien visar även att miljöfaktorer är de motivationsfaktorer som skogsägarna tycker är viktigaste skälet till askåterföring. Som faktorer vilka begränsar askåterföringen anger många skogsägare att de känner att de saknar tillräcklig kunskap men även att de känner oro kring askans innehåll, dessutom anger flera att de är rädda för körskador i skogen.

Several international standards-makers have emerged with different global standards and guidelines for how CSR-related issues should be presented and what should be included in sustainability reports. Several previous studies show that CSR reporting differs depending on which country the company is in, while information regarding one's activities and reporting differ. The purpose of the study is to investigate the application of international standards, specifically GRI Standards, and whether the application differs internationally by examining companies in Sweden and USA respectively. The study is also intended to investigate international differences regarding disclosure about the topic specific GRI aspects. The study uses a deductive approach and performs a quantitative content analysis to compare 60 sustainability reports prepared in accordance with GRI Standards. The study consists of companies from the US and Sweden and uses descriptive statistics, a t-test, and a z-test. The standardization efforts may have succeeded but this study provides information which indicates the continuity of international differences in sustainability reporting despite the use of international standards in the companies that were studied in Sweden and the US. This is a sign that there is still more to do to highlight the challenges against standardization efforts.