Hållbarhetsredovisning är vanligt förekommande hos många av de större företagen, vilket gör det väsentligt att försöka få en mer djupgående förståelse för varför företagen beslutar om att upprätta hållbarhetsredovisning. Studien syftar till att förklara vilka bakomliggande faktorer som påverkar företagens beslut att börja upprätta hållbarhetsredovisning. Teoridelen omfattar både redovisnings- och beslutsteorier vilket utgör den teoretiska grunden för att uppnå syftet. Metoden grundar sig i kvalitativa intervjuer med börsnoterade företag från olika branscher, samt ett konsultföretag inom hållbarhetsredovisning. Intervjuerna har genomförts på telefon men även genom personliga möten. Genom intervjuerna har det framkommit att det finns flera faktorer som påverkar företagens beslut att upprätta hållbarhetsredovisning. Dock har de bakomliggande anledningarna varierat mellan de olika företagen. I analysen knyts teori och empiri ihop för att uppnå syftet med uppsatsen. Det har framkommit att intressenterna har en stor påverkan på företagen vilket även gäller när det kommer till valet av att upprätta hållbarhetsredovisning. Intressenternas påverkan har delvis sin grund i företagens resursbehov. Andra företag tycks också ha en viss påverkan på beslutet, även när det kommer till omfattning och innehåll i hållbarhetsredovisning inspireras företagen av varandra. Vidare ses hållbarhetsredovisningen som ett effektivt verktyg för att kommunicera företagets hållbarhetsarbete vilket i sin tur kan resultera i en ökad trovärdighet. Studien har också visat att det finns ett samband mellan omvärldsfaktorer, resursbehov och företagens beslut gällande att hållbarhetsredovisa eller ej. Vidare har det även framkommit att hållbarhetsredovisning ses som det mest fördelaktiga alternativet och att det inte finns något självklart substitut till rapporteringen. Det finns flera förklaringar till varför företag fattar beslutet att hållbarhetsredovisa, men sammanfattningsvis går det att säga att hållbarhetsredovisning är ett fördelaktigt beslut för företagen. / Sustainability reporting is a common occurrence in many of the larger companies which make it essential to try to get a deeper understanding of why companies decide to begin with sustainability reporting. Hence, the study aims to explain the underlying factors that influence companies in the decision to begin with sustainability reports or not. The theoretical part includes relevant accounting and decision theories, and is the theoretical basis to fulfill the purpose. The method is based on qualitative interviews with listed companies from various industries, as well as a consultant within sustainability reporting. The interviews were conducted both by telephone and through personal meetings. Thanks to the interviews, the factors that affected the companies in the decision to start establish sustainability reports or not have occurred. The underlying factors have differed between the companies. In the analysis the theoretical and empirical parts have been tied together to fulfill the purpose of the thesis. It has occurred that the stakeholders have a big impact on the companies when it comes to the question whether to establish sustainability report or not. The stakeholders impact can be explained by the need for resources. Moreover, other companies seems to have a certain affect on the decision, and also when it comes to the extent and content of the report, companies are inspired by each other. Furthermore, sustainability reporting is regarded as an effective tool to communicate the companies work when it comes to sustainability which can result in an increased credibility. The study has also shown that there is a connection between impact from the society, need for resources and companies decision to establish sustainability reports or not. Additionally, the study has shown that sustainability reporting has been the most beneficial alternative and that there is no obvious substitute to the report. There are several different explanations to why companies decide to establish sustainability reports, but as a conclusion it is possible to say that sustainability reporting can be regarded as a positive decision to the companies.

<p>Positiv redovisningsteori är uppbyggd kring tre hypoteser som skall kunna förutse ledningens redovisningsval i olika situationer. Hypoteserna grundar sig på om den verkställande direktören och övrig ledning har bonusavtal, om företaget har en hög andel skulder från extern part och om företaget är utsatt för politisk påverkan. Finns bonusavtal och/eller företaget har </p><p>en hög andel skulder så säger dessa hypoteser att ledningen kommer välja redovisningsval </p><p>som ökar företagets vinst och det motsatta gäller om företaget är utsatt för politisk påverkan. </p><p>Det har gjorts många undersökningar om positiv redovisningsteori i USA men väldigt få i </p><p>Sverige eller Europa. </p><p> </p><p>Vi har i vår studie undersökt giltigheten av dessa hypoteser på 27 stycken noterade företag på </p><p>stockholmsbörsen inom hälsovårdsbranschen där hälsovårdsprodukter, medicin och bioteknik </p><p>ingår. Årsredovisningarna för dessa företag har genomgåtts grundligt för 2005 och 2006 där </p><p>vi registrerat redovisningsval och om kriterier för ovan angiva hypoteser är uppfyllda. </p><p>Observerad, av oss framräknad, nettoeffekt på resultatet har sedan ställts mot vad företagen </p><p>bör visa enligt dessa hypoteser. Prövning av hypoteserna har skett dels varje hypotes för sig </p><p>men även alla hypoteser tillsammans. </p><p> </p><p>Vår analys och slutsats visar på att vid prövning av hypoteserna enskilt så visar </p><p>bonushypotesen och hypotesen om politisk påverkan svag styrka medan hypotesen om andel </p><p>skulder och de tre hypoteserna tillsammans visar på ett starkare samband. Anledning till </p><p>skillnad i resultat mot tidigare studier kan bero på flertalet faktorer. En viktig orsak är att vår </p><p>undersökning är gjord i en annan kontext med andra lagar och normer vilket motiverar </p><p>studiens genomförande men också kan förklara skillnaden i resultat.</p>

Positiv redovisningsteori är uppbyggd kring tre hypoteser som skall kunna förutse ledningens redovisningsval i olika situationer. Hypoteserna grundar sig på om den verkställande direktören och övrig ledning har bonusavtal, om företaget har en hög andel skulder från extern part och om företaget är utsatt för politisk påverkan. Finns bonusavtal och/eller företaget har en hög andel skulder så säger dessa hypoteser att ledningen kommer välja redovisningsval som ökar företagets vinst och det motsatta gäller om företaget är utsatt för politisk påverkan. Det har gjorts många undersökningar om positiv redovisningsteori i USA men väldigt få i Sverige eller Europa. Vi har i vår studie undersökt giltigheten av dessa hypoteser på 27 stycken noterade företag på stockholmsbörsen inom hälsovårdsbranschen där hälsovårdsprodukter, medicin och bioteknik ingår. Årsredovisningarna för dessa företag har genomgåtts grundligt för 2005 och 2006 där vi registrerat redovisningsval och om kriterier för ovan angiva hypoteser är uppfyllda. Observerad, av oss framräknad, nettoeffekt på resultatet har sedan ställts mot vad företagen bör visa enligt dessa hypoteser. Prövning av hypoteserna har skett dels varje hypotes för sig men även alla hypoteser tillsammans. Vår analys och slutsats visar på att vid prövning av hypoteserna enskilt så visar bonushypotesen och hypotesen om politisk påverkan svag styrka medan hypotesen om andel skulder och de tre hypoteserna tillsammans visar på ett starkare samband. Anledning till skillnad i resultat mot tidigare studier kan bero på flertalet faktorer. En viktig orsak är att vår undersökning är gjord i en annan kontext med andra lagar och normer vilket motiverar studiens genomförande men också kan förklara skillnaden i resultat.

<p>I och med det ökade intresset för aktiemarknaden har bolagsstyrning kommit att växa i betydelse. Bolagsstyrningens aktualitet under de senaste åren har lett till att principer och regler vuxit fram inom området. </p><p>Den svenska koden för bolagsstyrning publicerades år 2005 i förhoppning om att förbättra det svenska näringslivet och göra det mer attraktivt för såväl nationella som internationella investerare. De regler som koden innehåller behöver dock inte alltid följas då det finns möjlighet att avvika genom en bra och konkret motivering. Avvikelserna som uppkommer ligger till grund för syftet i denna uppsats och målet är att ta reda på vilka företag det är som vanligen avviker och vad som kännetecknar dessa samt i vilken grad avvikelserna sker. Tidigare forskning som gjorts inom området har fokuserats på de fördelar som koden föranlett för de båda parterna samt vilka avvikelser som är vanligast förekommande. I denna uppsats kommer vi således att försöka finna samband som kan ge en förklaring till de avvikelser som sker genom att definiera olika kännetecken som utmärker de aktuella företagen. </p><p>I uppsatsen har en totalundersökning gjort av alla de berörda företagen på OMX Nordic Exchange Stockholm och NGM Equity. Insamlingen av data har enbart bestått av studier i form av sekundärdata då denna ansetts mest lämplig och trovärdig.</p><p>Genom analys har samband kunnat knytas mellan avvikelser och vissa av de förklarande variabler som analyserats. Genom analysen kunde vi sedan dra slutsatsen att spridningen bland aktieägarnas procentuella röstandel, val av revisionsbyrå, typ av ägande och bransch är signifikanta för huruvida avvikelse från den svenska koden för bolagsstyrning förekommer eller ej.</p>

I och med det ökade intresset för aktiemarknaden har bolagsstyrning kommit att växa i betydelse. Bolagsstyrningens aktualitet under de senaste åren har lett till att principer och regler vuxit fram inom området. Den svenska koden för bolagsstyrning publicerades år 2005 i förhoppning om att förbättra det svenska näringslivet och göra det mer attraktivt för såväl nationella som internationella investerare. De regler som koden innehåller behöver dock inte alltid följas då det finns möjlighet att avvika genom en bra och konkret motivering. Avvikelserna som uppkommer ligger till grund för syftet i denna uppsats och målet är att ta reda på vilka företag det är som vanligen avviker och vad som kännetecknar dessa samt i vilken grad avvikelserna sker. Tidigare forskning som gjorts inom området har fokuserats på de fördelar som koden föranlett för de båda parterna samt vilka avvikelser som är vanligast förekommande. I denna uppsats kommer vi således att försöka finna samband som kan ge en förklaring till de avvikelser som sker genom att definiera olika kännetecken som utmärker de aktuella företagen. I uppsatsen har en totalundersökning gjort av alla de berörda företagen på OMX Nordic Exchange Stockholm och NGM Equity. Insamlingen av data har enbart bestått av studier i form av sekundärdata då denna ansetts mest lämplig och trovärdig. Genom analys har samband kunnat knytas mellan avvikelser och vissa av de förklarande variabler som analyserats. Genom analysen kunde vi sedan dra slutsatsen att spridningen bland aktieägarnas procentuella röstandel, val av revisionsbyrå, typ av ägande och bransch är signifikanta för huruvida avvikelse från den svenska koden för bolagsstyrning förekommer eller ej.

Syfte: Syftet med studien är att analysera och förklara tre svenska skogsindustriföretags motiv till att miljöredovisa under perioden 2000 till 2009. Frågeställningar: För att uppfylla studiens syfte har två forskningsfrågor ställts upp, den första syftar till att ta reda på hur innehållet i miljöredovisningarna har förändrats medan den andra frågan utreder vad förändringarna kan bero på. Hur har de tre studerade företagens motiv till miljöredovisning förändrats under den studerade perioden? Hur går det att förklara förändringarna i företagens miljöredovisningar utifrån positiv redovisningsteori, legitimitetsteori och intressentteori?   Teori: Inom redovisningsteoriområdet ryms olika perspektiv som förklarar företags motiv att miljöredovisa. I uppsatsen används positiv redovisningsteori, legitimitetsteori samt intressentteori. Empiri: Empirin består av innehållsanalys av VD:ns ord ur miljöredovisningar från tre svenska skogsindustriföretag under åren 2000 till 2009. Resultat: Slutsatserna visar att motiven till miljöredovisning går att förklara med företagslednings och ägares självintresse, en vilja från företagen att legitimera sin verksamhet samt intressenternas roll i att skapa incitament för miljöredovisning. Intressenternas påverkan återfinns i samtliga teorier och utgör således en central roll för att skapa motiv till företagen att miljöredovisa. Intressentsfären utökas under åren från att främst bestå av aktieägare och kunder till att även omfatta lokala intressenter, miljöorganisationer och andra typer av intressenter som inte har en direkt relation till företagen.

Frågor kring frivillig redovisningsinformation har under senare år varit av växande intresse. Missnöjet med den obligatoriska redovisningen bland investerare och andra nyckelintressenter har bidragit till att kraven på företagen att förse dessa intressenter med mer information ökat. Företag uppmuntras därför att förbättra den ekonomiska rapporteringen. Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka faktorer som påverkar företag att lämna frivillig information i årsredovisningar. Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi då den syftar till att kvantifiera förekomsten av frivillig redovisningsinformation i årsredovisningar. Genom en innehållsanalys av 389 slumpmässigt utvalda aktiebolags årsredovisningar med hjälp av ett kodningsschema kvantifieras den frivilliga informationen. Denna kvantitativa information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna. Börsnotering är den faktor som har störst inverkan på mängden redovisad frivillig information och den teori som är mest tillämpbar för att förklara förekomsten av frivillig redovisning är legitimitetsteorin.

<p>Frågor kring frivillig redovisningsinformation har under senare år varit av växande intresse. Missnöjet med den obligatoriska redovisningen bland investerare och andra nyckelintressenter har bidragit till att kraven på företagen att förse dessa intressenter med mer information ökat. Företag uppmuntras därför att förbättra den ekonomiska rapporteringen.</p><p>Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka faktorer som påverkar företag att lämna frivillig information i årsredovisningar.</p><p>Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi då den syftar till att kvantifiera förekomsten av frivillig redovisningsinformation i årsredovisningar. Genom en innehållsanalys av 389 slumpmässigt utvalda aktiebolags årsredovisningar med hjälp av ett kodningsschema kvantifieras den frivilliga informationen. Denna kvantitativa information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna.</p><p>Börsnotering är den faktor som har störst inverkan på mängden redovisad frivillig information och den teori som är mest tillämpbar för att förklara förekomsten av frivillig redovisning är legitimitetsteorin.</p>

Syftet med denna studie är att förklara hur nedskrivning av goodwill påverkas utifrån de individuella och ekonomiska faktorerna samt hur nivån på styrelsekontroll påverkar dessa faktorers utfall. Studien kommer att utgå utifrån Agentteorin och Positiv redovisningsteori. Studiens hypoteser formas med hänsyn till de individuella och ekonomiska faktorerna samt styrelsekontroll. Studien är av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Insamling av data till berörda företag har skett med hjälp av företagets årsredovisningar och sedan har dessa sammanställts. Studiens analys har tillämpats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Statistiska tabeller som Pearsons bivariata korrelationstest och logistisk regressionsmodell har tillämpats för att hitta samband mellan beroende, oberoende samt modererande variablerna. Slutsatsen visar att en variabel är signifikant. Variabeln utbildning uppnår signifikans i förhållande till nedskrivning av goodwill. Slutsatser kring denna variabel kommer tas, dock kan det inte tas kring övriga variabler då de inte är signifikanta.

SAMMANFATTNING Datum:                    27 maj 2020, 2 juni 2020 Nivå:                        Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare:              Madeleine Kämpe                        Alice Winkler                                  2 juli 1993                                     15 augusti 1994 Titel:                        I hederlighetens namn - En kvantitativ studie kring                goodwillnedskrivningar ur ett positiv redovisningsteoretiskt perspektiv. Handledare:           Aija Voitkane Nyckelord:              Goodwillnedskrivningar, Goodwill, IFRS, positiv redovisningsteori,         resultatmanipulering Syfte:                       Syftet med denna studie är att undersöka hur nedskrivningar av goodwill kan förklaras genom det opportunistiska beteendet som beskrivs i positiv redovisningsteori. Metod:                     En kvantitativ dokumentstudie som baseras på svenska börsnoterade aktiebolags årsredovisningar för 2018. Urvalet begränsades till börslistorna Small Cap och Large Cap. Datan analyserades genom multipel regressionsanalys. Slutsats:                  Inga signifikanta samband kunde konstateras i studiens tre hypoteser. Studiens slutsats blir därmed att nedskrivningar av goodwill på den svenska börsen inte kan förklaras genom positiv redovisningsteori.