<p>Företagandet har blivit alltmer utsatt för konkurrens och mer komplext med tanke på den ökande internationaliseringen och ett ökat intresse för aktiehandel och investeringar i företag. Den externa redovisningen har blivit viktigare för företagen till följd av detta och sammanställandet av årsredovisningen riktar sig nu i större utsträckning till aktiemarknadens krav. När Sverige skulle gå med i EU uppstod ett behov av att anpassa den svenska årsredovisningslagen till EG:s reglering. När den nya årsredovisningslagen skulle träda ikraft hördes många kritiska röster. Den del av årsredovisningen som skulle komma att påverkas mest var notsystemet. Fotnoterna skulle bli betydligt fler vilket i sin tur skulle leda till ökad insyn i företagens redovisning.Den här studien av tre företag av olika storlek kartlägger och analyserar hur kravet på ökad insyn i företagens årsredovisning har upplevts av företagen och redovisningspraktiker. Studien visar på att de åsikter som fanns innan lagen trädde ikraft var överdrivna och att den nya lagen inte har lett till så stora anpassningar för företagen.</p>

<p>Koncernbidrag är en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jämna ut förluster och därmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlämnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultaträkningen eller direkt i balansräkningen. Från och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprätta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergången till redovisning enligt IASB:s regler har påverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har några uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hänföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingå i redovisningen överhuvudtaget?</p><p>Syftet var att kartlägga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgått, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhåller sig till svenska och internationella regler. Dessutom skulle ett försök till att framställa ny kunskap om hur koncernbidrag ska redovisas om det saknades en standard för detta.</p><p>Uppsatsens metod var en blandad kvalitativ utredning, där omfattande tolkning av sekundär data utgjorde den kvalitativa studien. Det empiriska materialet hade kvantitativa egenskaper eftersom det var en presentation av årsredovisningar av de bolag som är noterade på Stockholmsbörsen och finns på Large Cap-listan. Empirin syftade till att ge en bild över praxis och utgjorde inte en statistisk undersökning.</p><p>Slutsatsen var att koncernbidrag bör redovisas direkt mot eget kapital hos både givare och mottagare. Detta motiverades av att det rör sig om en transaktion mellan ett företag och dess ägare samt att det är svårt att definiera och därmed erkänna det som en intäkt eller kostnad i enlighet med fundamentala redovisningsteorier. Detta sätt att redovisa transaktionen strider varken mot IASB:s föreställningsramar eller mot svensk normgivning.</p> / <p>Group contributions are transactions with the aim to redistribute losses evenly within a corporate group by transferring profits and thereby decreasing the total amount of tax to be paid. In Sweden, accounting for group contributions is not directly regulated, but has been left to practice and recommendations, that in turn have proven to be in disagreement whether group contributions should be accounted for in the income statement or in the balance sheet. Since 2005, all listed companies, in accordance with European Union law, shall produce their consolidated financial statements according to the guidelines set forth by the International Accounting Standards Board. This study showed how the transition to accounting according to the rules of the IASB has affected the listed companies in their accounting of group contributions by examining if the IASB have any clear rules for how group contributions shall be accounted for, which category in the financial statements they can be assigned to, if there is no standard or if they according to the IASB should be left out of the financial statements altogether.</p><p>The purpose was to survey what historical development the regulation of accounting for group contributions have gone through, what practice there is and how it relates to Swedish and international rules. Furthermore, an attempt was made to produce more knowledge about how group contributions should be accounted for, if a standard was lacking.</p><p>The method of the study was a mixed methods research, where the qualitative study consisted of a comprehensive interpretation of secondary data. The empirical material had quantitative attributes, since it was a presentation of the financial statements by the companies from the Large Cap list of the Nasdaq OMX Nordic Stockholm market. The purpose of the empirical study was to present the practice and was therefore not a statistical study.</p><p>The conclusion was that group contributions should be accounted directly towards equity in the giving as well as the receiving company. This was motivated by the fact that it is a transaction between a company and its owners and that it is hard to define and thereby acknowledge it as a revenue or cost in accordance with fundamental theories of accounting. This way of accounting for the transaction is not in violation of either the conceptual framework of the IASB or Swedish norms.</p>

Företagandet har blivit alltmer utsatt för konkurrens och mer komplext med tanke på den ökande internationaliseringen och ett ökat intresse för aktiehandel och investeringar i företag. Den externa redovisningen har blivit viktigare för företagen till följd av detta och sammanställandet av årsredovisningen riktar sig nu i större utsträckning till aktiemarknadens krav. När Sverige skulle gå med i EU uppstod ett behov av att anpassa den svenska årsredovisningslagen till EG:s reglering. När den nya årsredovisningslagen skulle träda ikraft hördes många kritiska röster. Den del av årsredovisningen som skulle komma att påverkas mest var notsystemet. Fotnoterna skulle bli betydligt fler vilket i sin tur skulle leda till ökad insyn i företagens redovisning.Den här studien av tre företag av olika storlek kartlägger och analyserar hur kravet på ökad insyn i företagens årsredovisning har upplevts av företagen och redovisningspraktiker. Studien visar på att de åsikter som fanns innan lagen trädde ikraft var överdrivna och att den nya lagen inte har lett till så stora anpassningar för företagen.

Koncernbidrag är en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jämna ut förluster och därmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlämnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultaträkningen eller direkt i balansräkningen. Från och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprätta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergången till redovisning enligt IASB:s regler har påverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har några uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hänföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingå i redovisningen överhuvudtaget? Syftet var att kartlägga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgått, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhåller sig till svenska och internationella regler. Dessutom skulle ett försök till att framställa ny kunskap om hur koncernbidrag ska redovisas om det saknades en standard för detta. Uppsatsens metod var en blandad kvalitativ utredning, där omfattande tolkning av sekundär data utgjorde den kvalitativa studien. Det empiriska materialet hade kvantitativa egenskaper eftersom det var en presentation av årsredovisningar av de bolag som är noterade på Stockholmsbörsen och finns på Large Cap-listan. Empirin syftade till att ge en bild över praxis och utgjorde inte en statistisk undersökning. Slutsatsen var att koncernbidrag bör redovisas direkt mot eget kapital hos både givare och mottagare. Detta motiverades av att det rör sig om en transaktion mellan ett företag och dess ägare samt att det är svårt att definiera och därmed erkänna det som en intäkt eller kostnad i enlighet med fundamentala redovisningsteorier. Detta sätt att redovisa transaktionen strider varken mot IASB:s föreställningsramar eller mot svensk normgivning. / Group contributions are transactions with the aim to redistribute losses evenly within a corporate group by transferring profits and thereby decreasing the total amount of tax to be paid. In Sweden, accounting for group contributions is not directly regulated, but has been left to practice and recommendations, that in turn have proven to be in disagreement whether group contributions should be accounted for in the income statement or in the balance sheet. Since 2005, all listed companies, in accordance with European Union law, shall produce their consolidated financial statements according to the guidelines set forth by the International Accounting Standards Board. This study showed how the transition to accounting according to the rules of the IASB has affected the listed companies in their accounting of group contributions by examining if the IASB have any clear rules for how group contributions shall be accounted for, which category in the financial statements they can be assigned to, if there is no standard or if they according to the IASB should be left out of the financial statements altogether. The purpose was to survey what historical development the regulation of accounting for group contributions have gone through, what practice there is and how it relates to Swedish and international rules. Furthermore, an attempt was made to produce more knowledge about how group contributions should be accounted for, if a standard was lacking. The method of the study was a mixed methods research, where the qualitative study consisted of a comprehensive interpretation of secondary data. The empirical material had quantitative attributes, since it was a presentation of the financial statements by the companies from the Large Cap list of the Nasdaq OMX Nordic Stockholm market. The purpose of the empirical study was to present the practice and was therefore not a statistical study. The conclusion was that group contributions should be accounted directly towards equity in the giving as well as the receiving company. This was motivated by the fact that it is a transaction between a company and its owners and that it is hard to define and thereby acknowledge it as a revenue or cost in accordance with fundamental theories of accounting. This way of accounting for the transaction is not in violation of either the conceptual framework of the IASB or Swedish norms.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (Verkställande direktör, ekonomichef) kan påverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill. Metod: Studien tar en deduktiv ansats och grundas på en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt därefter accepterats eller förkastats. Teoretiskt perspektiv: Studiens grundläggande teoretiska perspektiv är agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien är bland annat teorin om verkligt värde och beteende teorin inom bolag. Empiri: Studien är kvantitativ och består av data som insamlats från årsredovisningar av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Slutsats: Datamaterialet kunde inte påvisa någon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras påverkan på goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill. / Purpose: The purpose of this paper is to explain how different individual factors at an executive level (CEO, CFO) has an effect on goodwill impairments and the accounted value of goodwill. Methodology: The paper has an deductive approach and is based upon a document study at firms listed at Nasdaq OMX Stockholm. Theoretical perspective: The essential theoretical perspective is positive accounting theory and the agency theory. Other theoretical perspectives in this paper are fair-value theory and the behavioral theory of the firm. Empiric foundation: The empirical foundation in this paper is quantitative and is based on data collected from annual reports from the firms that are listed at the Nasdaq OMX Stockholm. Conclusions: The collected data couldn’t find any significance between the behavior of the key persons and goodwill impairment and the accounted value of goodwill.

Bakgrund: Cirka 25 procent av Sveriges bostäder utgörs av bostadsrätter.  Förvaltningen sker av bostadsrättsföreningarnas styrelser som i många fall består av lekmän. Styrelserna förvaltar stora belopp. Medlemmarna ska ta ställning till hur förvaltningen har skötts samt fastställa årsredovisningens resultat- och balansräkning och fastställa styrelsen förslag till resultatdisposition. Utgångspunkten för studien är att medlemmar upplevs ha låg förståelse av årsredovisningen.   Syfte: Syftet är attbeskriva och förklara hur medlemmarna förstår innehållet i årsredovisningen och med utgångspunkt i resultaten diskutera hur man skulle kunna göra så att fler förstår årsredovisningen bättre.   Metod: Arbetet består av en kvantitativ studie i form av en enkät till alla medlemmar i två bostadsrättsföreningar, kompletterad med en kvalitativ studie i form av intervjuer med sakkunniga.   Resultat, slutsatser: Studiens resultat visar: -         att förståelsen för årsredovisningen är låg samt vilka begrepp i årsredovisningen                  som är svårare att förstå. -         att förvaltningsberättelsen, följd av resultaträkning och noterna är lättare att för-                 stå och att balansräkningen är svårast att förstå. -         att förståelsen ökar med engagemang samt ju längre tid medlemmen bott i för-                    eningen men även med deltagande i kursverksamhet för bostadsrättskunskap. -         att kön eller utbildningsnivå inte påverkar förståelsen. Med utgångspunkt i studiens resultat ges förslag på hur årsredovisningen kan bli en bättre informationsbärare på kort och lång sikt.

Forskningsproblem Sedan 2013 får svenska kommuner reservera medel i enresultatutjämningsreserv (RUR) för att utjämna skatteintäkteröver en konjunkturcykel. Behov finns att förklara efterlevnadenav denna nya, frivilliga redovisningsreglering. Syfte Syftet med studien är att beskriva och förklara tillämpning ochefterlevnad av RUR i svenska kommuner. Metod 16 hypoteser härleds utifrån befintlig redovisningsteori. Dessaprövas genom en dokumentstudie av 289 årsredovisningar.Dessutom intervjuas 2 ekonomichefer. Resultat 122 svenska kommuner (42 %) har reserverat medel till(tillämpar) RUR. Endast 5 kommuner (4 %) har korrektredovisning (efterlevnad) av RUR. Medelkommunen avviker 40% från lagstiftningen. Kunskapsbidrag De statistiska analyserna visar att finansiell styrka, politiskmajoritet och revisionsbyrå kan förklara tillämpning ochefterlevnad av RUR. Intervjustudien indikerar även att resurserinom kommunen, graden av engagemang hos tjänstemän samtandra kommuner påverkar RUR. / Problem Since 2013, Swedish municipalities have the opportunity toreserve funds to a municipal balancing reserve (MBR), inorder to equalize tax revenues during an economic cycle.There are needs to explain the compliance of this new,voluntary accounting regulation. Purpose The aim of this study is to describe and explain accountingchoice and compliance of MBR in Swedish municipalities. Method 16 hypothesis are derived from existent accounting theory.They are tested through a document study of 289 annualreports. Furthermore, 2 CFOs are interviewed. Results 122 Swedish municipalities (42 %) have reserved funds toMBR. Only 5 municipalities (4 %) have excellentcompliance. On average, municipalities deviate 40 % fromthe legal requirements. Contribution The statistical analyses show that financial strength, politicalmajority and audit firm can explain practice and complianceof MBR. The interviews also indicates that resources withinthe municipality, the level of commitment among theofficials and other municipalities influence MBR.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stått inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gäller för mindre företag, ska tillämpas i alla årsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid är rationella, utan att helt andra faktorer påverkar valen, därför uppkom intresset av att undersöka vad som påverkat företag i valet mellan K2 och K3. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vad som har påverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare är syftet att förstå på vilket sätt dessa faktorer har påverkat mindre aktiebolags val. Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt där positiv redovisningsteori och institutionell teori används för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkäter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer. Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och Revisionsbyrå kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3. Studien visar även att medvetenheten om vilket regelverk som följs, hos företag är väldigt låg. För att förklara redovisningsval behövs alltså argument från både positiv redovisningsteori och institutionell teori. / Background: 97 percent of all Swedish companies have faced the choice between the regulations K2 and K3. The new regulations, which apply to smaller companies, shall be applied in all financial statements after January 1, 2014. Previous studies in accounting choices show that companies are not always rational but completely different factors affects their choices, therefore arose the interest to investigate what has influenced companies in their choice between K2 and K3. Purpose: The aim of this study is to explain what has affected smaller companies in their choice between K2 and K3. The study further intends to create understanding on how these factors have affected smaller companies’ choices. Method: The study is based on a deductive approach, where Positive Accounting Theory and Institutional Theory are used to explain the choice between K2 and K3. The study starts with a quantitative database collection and telephone questionnaires, which is complemented by qualitative interviews. Conclusion: The study shows that variables such as Industry, Group affiliation and Auditing firm may explain smaller companies’ choice between K2 and K3. The study also shows that the companies’ awareness of what rules they follow is very low. To explain accounting choices this study needed arguments from both Positive Accounting Theory and Institutional Theory.

Datum: 2020-06-03 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST Mälardalens högskola Författare: Jakob Hörling                     Filip Othberg                      940801                               960316 Handledare: Aija Voitkane Nyckelord:Positiv redovisningsteori, politisk påverkan, bonussystem, skuldsättningsgrad, FoU, aktivering av utvecklingsutgifter läkemedelsbranschen. Titel: Mythbusting: Positiv redovisningsteorins förmåga att förklara aktivering av utvecklingsutgifter Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka hur aktivering av                                            utvecklingskostnader kan förklaras med hjälp av PAT. Metod: Studien antar en kvantitativ metod med hypotesprövning genom regressionsanalyser och Pearsons korrelationstest. Slutsats: Studiens resultat utifrån de statistiska modellerna finner endast svagt stöd för studiens tre hypoteser. Varken förklaringsgrader, signifikansnivåer eller andra statistiska mätetal var tillräckliga för att anse att någon av studiens hypoteser stämmer. En slutsats dras då sammantaget för samtliga hypoteser att aktivering av utvecklingsutgifter inte kan förklaras på noterade företag inom läkemedelsbranschen under perioden 2012–2018 genom PAT.

No description available.