Vid kreditansökningar hos banken sitter parterna på olika mycket mängd information, även kallat asymmetrisk information. I denna process är det viktigt för banken att ta del av den senaste informationen från kunden. De samlar in olika sorters information om kundens verksamhet, vilken senare ska användas som underlag för beslut. I denna situation är det många olika aspekter för banken att ta hänsyn till, där vissa har större betydelse än andra. Eftersom revisionsplikten är avskaffad för mindre företag i dagsläget kan detta skapa ett problem för banken, då vissa företag inte längre behöver ha en revisionsberättelse som kan lämnas över till banken. I detta läge minskas bankens intryck respektive förtroendet till företaget. Syftet med studien omfattar att skapa en förståelse angående en av dessa aspekter, det vill säga företagets revisionsberättelse. Undersökningsområdet för studien är om företagets revisionsberättelse har en avgörande betydelse för bankernas kreditbeslut. Problemet kommer att behandlas utifrån bankers och revisionsbyråers perspektiv för att framhäva en större och bredare bild av området, genom att granska hur de olika branscherna uppfattar revisionsberättelsen.Uppsatsen har skrivits som en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Intervjuer har utförts med både banker och revisionsbyråer enligt ett semistrukturerat upplägg. Denna metod har valts för att kunna få tillgång till en stor mängd information om ett mindre antal företag och att det samtidigt fanns större chans att få forskningsfrågan korrekt besvarad.Resultatet visar att det bankerna granskar och lägger störst vikt på är återbetalningsförmågan och relationen mellan parterna. Detta innebär att utan ett bra kassaflöde kommer företaget inte långt med sin verksamhet. Vår slutsats är att revisionsberättelsen inte har en avgörande roll för bankernas kreditgivningsbeslut. Revisionsberättelsen är en viktig del, men är enbart ett av flera kriterier i bankens undersökningsprocess och totalbedömning. Vi anser att den däremot är ett bra verktyg för att bedöma tilliten av företaget. Anledningen till att denna rapport inte har den största påverkan är för att den inte visar information gällande företagets fullständiga ekonomiska situation respektive framtida verksamhet. En ytterligare iakttagelse från studien är att bankerna granskar revisorns uttalanden angående företagets räkenskaper medan revisionsbyråerna ser till rapportens användningsområde. / Program: Civilekonomprogrammet

Pappret undersöker om det finns ett samband mellan kapitaltäckningsregler och att bankergenomför defensiva emissioner. För att förstå bankemissioner ytterligare, undersöks omlikviditet kan anses vara en predicerande faktor till att en bank genomför en emission samtom finanskrisen har ändrats bankers riskbeteende. Ämnet är aktuellt då flertalet bankerupplever finansiella svårigheter och emitterar defensivt kapital för att undvika konkurser.Resultatet av vår studie visar att det finns ett svagt positivt samband mellankapitaltäckningsregler och emissionsstorlek. Ett starkt positivt samband som framkom varmellan bankers riskbeteende efter finanskrisen, studien visar att amerikanska banker är merriskbenägna efter finanskrisen. Basel IV är under utveckling och innebär hårdarekapitaltäckningskrav, därav är det relevant att undersöka effekten hårdare regleringar har påbankernas emissionsbeteenden.

Tidigare finanskriser har resulterat i ett större fokus på bankers risktagande. Kriserna har påvisat hur bankers kris kan få förödande effekt på den globala marknaden vilket har föranlett olika konsekvenser (bland annat i form av nya regelverk) för att hantera bankers tendens mot ett för högt risktagande. Bankers inställning till risktagande kan förklaras utifrån dess ägarstruktur där ägarna kan ha olika riskpreferenser.   Forskningsstudier har påvisat att ett samband existerar mellan ägarkoncentration och bankers risk, dock utan någon konsensus om sambandets utseende. Syftet med studien är att undersöka hur ägarstruktur påverkar bankers konkursrisk, där banker inom EU-länder har undersökts. Vidare har karaktären på bankernas största aktieägare tagits i beaktning för att se om sambandet mellan ägarkoncentration och risk skiljer sig beroende på vilka ägare bankerna utgörs av. Därtill har sex hypoteser formulerats som syftar till att undersöka relationen mellan ägarstruktur, agentkostnader och konkursrisk utifrån agentteorin och teorier om bolagsstyrning. För studiens undersökning har  en kvantitativ metod använts tillsammans med en deduktiv ansats.   Undersökningen visar, likt andra studier, att det existerar ett samband mellan ägarstruktur och bankers risk. Mer specifikt visar vår studie att sambandet ser olika ut för olika ägartyper. För vissa ägartyper har vi identifierat ett positivt samband mellan ägarkoncentrationen och bankers konkursrisk medan för andra ägartyper har vi istället identifierat ett negativt samband. Avslutningsvis visar studien att agentkostnader föreligger i större grad när aktieägarna har mindre kontroll över ledningen. / Previous financial crises have resulted in a greater focus on bank’s risk taking. The crises have shown how the bank’s instability may create a devastating effect on the global market, which has given rise to several studies focus on bank’s risk. Bank’s attitude towards risk taking can be explained by its ownership structure where the owners may have different risk preferences.   Research studies have found a relationship between the concentration of ownership and bank risk, but without any consensus on the sign of the relationship. The purpose of this study is to investigate how ownership concentration affects bank’s default risk. The study has been performed on banks within the EU countries. Furthermore, the nature of the bank’s largest shareholders has been taken into consideration to distinguish whether they have an impact on the relationship between ownership concentration and risk. In addition, six hypotheses were formulated which aim to investigate the relationship between ownership concentration, agency costs and the default risk, based on the agency theory and theories on corporate governance. For this study’s survey a quantitative method has been used in conjunction with a deductive approach.   Our findings show that there exists a relationship between ownership concentration and bank risk. More specifically, our study shows that the relationship is different depending on the nature of the owner. For some types of owners, we have identified a positive relationship between ownership concentration and bank’s default risk, while for other types of owners we have instead identified a negative relationship. Finally, this study shows that agency costs are greater when shareholders perform a lower degree of monitoring of the management.