Inledning Deloitte gjorde 2013 en granskning av Jönköpings kommun som visade på att rutiner saknades avseende omprövning av nyttjandeperiod för materiella anläggningstillgångar. Detta skulle kunna innebära att det även finns brister i kommunala bolag, varför en jämförelse mellan kommunala och privata bolag görs. Syfte Syftet med studien är att förklara och analysera sambandet mellan ägaridentitet och omprövning av nyttjandeperiod för materiella anläggningstillgångar i svenska fastighetsbolag. Metod Studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsstrategi. En tvärsnittsdesign har gjorts där datan samlats in i form av sekundärdata genom granskning av årsredovisningar. Datan, som utgörs av ett slutgiltigt urval om 405 bolag, har kompletterats med kvalitativa intervjuer med fem revisorer. Slutsats Den statistiska analysen visar ingen signifikans för sambandet mellan omprövning av nyttjandeperiod och ägaridentitet. Det som dock verkar påverka benägenheten att ompröva nyttjandeperiod är vilken revisionsbyrå bolaget anlitar. Bolag som anlitar Deloitte eller en annan revisionsbyrå än Big 4 är mer benägna att ompröva nyttjandeperiod än bolag som anlitar övrigarevisionsbyråer. / Introduction An inspection of Jönköping’s municpality made by Deloitte in 2013 showed a lack of routines regarding reviewing of useful life for tangible fixed assets. This could imply a lack of routines in municipal corporations as well, and because of this a comparison is made between municipal and private corporations. Purpose The aim of this study is to explain and analyze the relationship between owner identity and reviewing of useful life for tangable fixed assets in Swedish real estate corporations. Method The following is a quantitative study based on a deductive approach and a cross-sectional design. Data has been collected as secondary data through examiniation of annual reports. The data, which consists of a final selection of 405 corporations, has been complemented through qualitative interviews with five auditors. Conclusion The statistical analysis shows no significant relationship between reviewing of useful life and owner identity. However, a factor that seems to affect the propensity to review useful life is depending on which audit firm the corporation uses. Corporations that use Deloitte or another audit firm than Big 4 tend to review useful life to a greater extent that those who use other audit firms.

Bakgrund Från och med räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2016 är det obligatoriskt för stora svenska aktiebolag att upprätta en hållbarhetsrapport. Lagstiftaren har dock inte krävt att hållbarhetsrapporten ska granskas av en revisor. Både publika och kommunala bolag omfattas av den nya lagstiftningen. Utifrån positiv redovisningsteori (PAT) och institutionell teori (IT) kan det tänkas att bolagens olika ägaridentiteter påverkar deras behov av hållbarhetsrevision. Syfte Syftet med studien är att förklara sambandet mellan ägaridentitet och hållbarhetsrevision i svenska aktiebolag. Vidare ska vi analysera vilka faktorer som påverkar kommunala aktiebolags beslut att antingen välja eller avstå från hållbarhetsrevision. Metod Denna kvantitativa studie har ett deduktivt angreppssätt. Utifrån PAT och IT har tre hypoteser formulerats. En tvärsnittsdesign har använts och sekundärdata i form av årsredovisningar från företagens hemsidor har analyserats med logistisk regression. Dessutom har en kompletterande analys i form av fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med representanter från kommunala aktiebolag. Slutsats Ägaridentitet var inte statistiskt signifikant, men resultatet bör beaktas med viss försiktighet, eftersom endast tre kommunala bolag valde hållbarhetsrevision. Resultaten från de semistrukturerade intervjuerna visar visst stöd för både PAT och IT. Slutligen visar studiens resultat ett signifikant samband mellan hållbarhetsrevision och kontrollvariablerna storlek och bransch. / Introduction Since the 31th of December 2016, sustainability reporting has been mandatory for big companies in Sweden. The legislation is based on soft regulation, which means that it is not mandatory for companies to apply sustainability reporting assurance (SRA). Both listed and municipal corporations are affected by the new legislation. Based on positive accounting theory (PAT) and institutional theory (IT), it is possible that their different ownership identities will affect their choice of applying SRA. Purpose The purpose this study is to explain the relationship between ownership identity and SRA for Swedish companies. In addition, we will analyse factors that influence municipal corporations’ choice to apply or not to apply SRA. Method This quantitative study is based on a deductive approach. Based on PAT and IT, three hypothesis have been developed. A cross-sectional design has been used together with secondary data from companies’ annual reports in a logistic regression. Finally, we have developed our results from the logistic regression through four semi-structured interviews with employees from municipal corporations that are affected by the new legislation. Conclusion Ownership identity was not statistically significant in the logistic regression. However, our results should be read with some caution, since only three municipal corporations chose SRA. The results from the semi-structured interviews gave us some support for both PAT and IT. Moreover, our findings show a positive relationship between SRA and the control variables firm size and industry belonging.

Tidigare finanskriser har resulterat i ett större fokus på bankers risktagande. Kriserna har påvisat hur bankers kris kan få förödande effekt på den globala marknaden vilket har föranlett olika konsekvenser (bland annat i form av nya regelverk) för att hantera bankers tendens mot ett för högt risktagande. Bankers inställning till risktagande kan förklaras utifrån dess ägarstruktur där ägarna kan ha olika riskpreferenser.   Forskningsstudier har påvisat att ett samband existerar mellan ägarkoncentration och bankers risk, dock utan någon konsensus om sambandets utseende. Syftet med studien är att undersöka hur ägarstruktur påverkar bankers konkursrisk, där banker inom EU-länder har undersökts. Vidare har karaktären på bankernas största aktieägare tagits i beaktning för att se om sambandet mellan ägarkoncentration och risk skiljer sig beroende på vilka ägare bankerna utgörs av. Därtill har sex hypoteser formulerats som syftar till att undersöka relationen mellan ägarstruktur, agentkostnader och konkursrisk utifrån agentteorin och teorier om bolagsstyrning. För studiens undersökning har  en kvantitativ metod använts tillsammans med en deduktiv ansats.   Undersökningen visar, likt andra studier, att det existerar ett samband mellan ägarstruktur och bankers risk. Mer specifikt visar vår studie att sambandet ser olika ut för olika ägartyper. För vissa ägartyper har vi identifierat ett positivt samband mellan ägarkoncentrationen och bankers konkursrisk medan för andra ägartyper har vi istället identifierat ett negativt samband. Avslutningsvis visar studien att agentkostnader föreligger i större grad när aktieägarna har mindre kontroll över ledningen. / Previous financial crises have resulted in a greater focus on bank’s risk taking. The crises have shown how the bank’s instability may create a devastating effect on the global market, which has given rise to several studies focus on bank’s risk. Bank’s attitude towards risk taking can be explained by its ownership structure where the owners may have different risk preferences.   Research studies have found a relationship between the concentration of ownership and bank risk, but without any consensus on the sign of the relationship. The purpose of this study is to investigate how ownership concentration affects bank’s default risk. The study has been performed on banks within the EU countries. Furthermore, the nature of the bank’s largest shareholders has been taken into consideration to distinguish whether they have an impact on the relationship between ownership concentration and risk. In addition, six hypotheses were formulated which aim to investigate the relationship between ownership concentration, agency costs and the default risk, based on the agency theory and theories on corporate governance. For this study’s survey a quantitative method has been used in conjunction with a deductive approach.   Our findings show that there exists a relationship between ownership concentration and bank risk. More specifically, our study shows that the relationship is different depending on the nature of the owner. For some types of owners, we have identified a positive relationship between ownership concentration and bank’s default risk, while for other types of owners we have instead identified a negative relationship. Finally, this study shows that agency costs are greater when shareholders perform a lower degree of monitoring of the management.