Sammanfattning Högfrekvenshandeln är ett mycket uppmärksammat och aktuellt fenomen. Många är skeptiska till högfrekvenshandeln vilket delvis kan bero på hur media har framställt det. Allmänheten känner en viss oro till högfrekvenshandelns och dess samband till marknadsmissbruk. Handeln sker på en fragmenterad marknad som gör det svårt med en hundraprocentig insyn på de svenska börserna. Därför vill författarna undersöka om regleringar bör introduceras för att skapa en säker och kontrollerad marknad i syfte av att undvika framtida krascher.Studiens primärdata har samlats in genom tre semi-strukturerade intervjuer med respondenter som är bekanta med högfrekvenshandel. Dessa intervjuer genererade värdefull information som sedan jämfördes med den insamlade referensramen.Författarna fann att högfrekvenshandel är en del av den tekniska utvecklingen och bidrar till en ökad likviditet och lägre volatilitet på marknaden. De fann att exempel på regleringar som kan införas är en ökning i tick–size och transparens i dark pools för att stabilisera ökningen av mängden marknadsdata.Författarna vill där med dra slutsatserna om att regleringar bör införas i de fall där det absolut är nödvändigt och aktuellt. I de fall där det råder osäkerhet om utvecklingen och konsekvenserna av högfrekvenshandeln bör Finansinspektionen och andra övervakare istället avvakta och hålla det under kontroll och uppsyn.   Nyckelord: Högfrekvenshandel, Krascher, Risker, Strategier och Regleringar.

<p>Att placera pengar på aktiemarknaden i syfte att få en god avkastning är för många väldigt attraktivt. De lite mer försiktiga väljer andra säkrare alternativ såsom bankkonto och räntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier än i räntepapper är förstås att det är högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare väljer att positionera sig för aktiemarknaden så är det av stort intresse att kunna värdera om börsen är sunt prissatt. Att placera pengar på en kraftigt övervärderad börs kan få olyckliga följder för den enskildes ekonomi. Det vet alla som agerade på aktiemarknaden under den finansiella IT-bubblan på slutet på 90-talet. Att bubblor tenderar att uppstå har oftast sin förklaring i att aktievärderingarna överstiger det fundamentalt rätta värdet på aktierna. Kort sagt råder för hög optimism bland investerarna. Denna uppsats behandlar olika faktorer som skulle kunna ha samband med en finansiell bubbla. De faktorer som uppsatsen behandlar är:</p><p>1. Kreditulåningsandel</p><p>2. Aktiebelåningsandel</p><p>3. Utdelningsandelen i förhållande till aktieindex</p><p>4. Kritiska nivåer på P/e talet</p><p>5. Omsättningsvolymen</p><p>6. Volatiliteten</p><p>Med dessa faktorer vill vi analysera om det finns variabler som kan signalera om samband med ett överhettat tillstånd på New York börsen. Totalt 9 bubblor som existerat mellan åren 1969 och 2007 har vi valt till närmare undersökning. I varje finansiell bubbla studerar vi de sex sista månaderna i en uppgångsfas innan bubblan börjat spricka. Efter en behandling av variablerna har det visat sig vara två av variablerna som hade starka signifikanta samband med en bubbla på New York börsen. Dessa variabler är kreditutlåningsandelen och aktiebelåningsandelen. Det som även kan sägas är att volatiliteten och omsättningsvolymen på börsen inte har något tydligt samband med finansiella bubblor. Av olika problem och anledningar så har variablerna P/E-tal och utdelningsandel i förhållande till aktieindex inte kunnat analyserats. Detta är naturligtvis en stor nackdel för studien.</p>

Att placera pengar på aktiemarknaden i syfte att få en god avkastning är för många väldigt attraktivt. De lite mer försiktiga väljer andra säkrare alternativ såsom bankkonto och räntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier än i räntepapper är förstås att det är högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare väljer att positionera sig för aktiemarknaden så är det av stort intresse att kunna värdera om börsen är sunt prissatt. Att placera pengar på en kraftigt övervärderad börs kan få olyckliga följder för den enskildes ekonomi. Det vet alla som agerade på aktiemarknaden under den finansiella IT-bubblan på slutet på 90-talet. Att bubblor tenderar att uppstå har oftast sin förklaring i att aktievärderingarna överstiger det fundamentalt rätta värdet på aktierna. Kort sagt råder för hög optimism bland investerarna. Denna uppsats behandlar olika faktorer som skulle kunna ha samband med en finansiell bubbla. De faktorer som uppsatsen behandlar är: 1. Kreditulåningsandel 2. Aktiebelåningsandel 3. Utdelningsandelen i förhållande till aktieindex 4. Kritiska nivåer på P/e talet 5. Omsättningsvolymen 6. Volatiliteten Med dessa faktorer vill vi analysera om det finns variabler som kan signalera om samband med ett överhettat tillstånd på New York börsen. Totalt 9 bubblor som existerat mellan åren 1969 och 2007 har vi valt till närmare undersökning. I varje finansiell bubbla studerar vi de sex sista månaderna i en uppgångsfas innan bubblan börjat spricka. Efter en behandling av variablerna har det visat sig vara två av variablerna som hade starka signifikanta samband med en bubbla på New York börsen. Dessa variabler är kreditutlåningsandelen och aktiebelåningsandelen. Det som även kan sägas är att volatiliteten och omsättningsvolymen på börsen inte har något tydligt samband med finansiella bubblor. Av olika problem och anledningar så har variablerna P/E-tal och utdelningsandel i förhållande till aktieindex inte kunnat analyserats. Detta är naturligtvis en stor nackdel för studien.

Titel:  Flash-krascher – ett allvarligt problem på Stockholmsbörsen? Författare:  Madelene Söderström &amp; Sebastian Roth Handledare: Bo Sjö Ämne:  Nationalekonomi – Kandidatuppsats inom finans Syfte:  Syftet med arbetet är att fördjupa förståelsen kring flash-krascher och vilken påverkan dessa har på handeln av värdepapper som sker på Stockholmsbörsen. Vi hoppas också att studien ger en klarare bild av hur flash-krascher påverkar olika aktörer med koppling till aktiehandeln i Sverige. Metod:  Uppsatsen är baserad på en kvalitativ studie utförd med intervjurespondenter med varierande koppling till Stockholmsbörsen och den svenska finansmarknaden. Teori:  Uppsatsen utgår främst från tidigare forskning inom ämnet bestående av studier baserade på händelser och data från USA. Annan ekonomisk teori som presenteras i studien är adverse selection. Empiri:  Uppsatsen är bestående av sju semistrukturerade intervjuer med aktörer på finansmarknaden. Intervjuerna jämförs med tidigare inträffade händelser i USA för att diskutera möjliga slutsatser om flash-krascher på Stockholmsbörsen. Slutsats:  Studien kommer fram till att det är osannolikt att flash-krascher av den magnituden som inträffat i USA 6 maj 2010 inträffar på Stockholmsbörsen idag. Vidare så verkar flash-krascher inte ha särskilt stor påverkan på aktörer på Stockholmsbörsen, däremot kan det finnas en viss oros- och förtroendeproblematik kopplad till flash-krascher som bör tas på allvar. I studien av tidigare forskning finner vi intressanta teorier för hur flash-krascher kan förutses. Vi kan däremot inte dra några slutsatser kring dessa teorier kopplat till Stockholmsbörsen. / Title:  Flash crashes – a severe problem at Nasdaq OMX Stockholm? Authors:  Madelene Söderström &amp; Sebastian Roth Advisor:  Bo Sjö Subject:  Bachelor thesis in finance Purpose:  The purpose of this study is to understand and critically examine the impact flash crashes might have on the market for securities at Nasdaq OMX Stockholm. Our goal is to provide a clearer view on how flash crashes affect the trade and the market participants. Method:  This thesis is a qualitative study based on interviews with respondents with different approach to both Nasdaq OMX Stockholm and the financial market in Sweden. Theory:  The thesis is based on earlier studies within the subject made from data and events from United States of America. Other economic theories that the thesis involve is adverse selection. Empirics:  The study is predicated around seven semi structured interviews with participants on the financial market in Sweden. The interviews are compared with the earlier events from USA to make for conclusions about flash crashes on Nasdaq OMX Stockholm. Conclusion:  We find that it is unlikely that a flash crash of the same magnitude as the May 6, 2010 flash crash will occur on the Nasdaq OMX Stockholm exchange today. Furthermore, flash crashes appear to have little impact on the market participants at Nasdaq OMX Stockholm, though there may be concerns about trust issues following flash crashes that should be considered. While studying some of the earlier research we find interesting theories about ways to predict flash crashes before they have occurred, we can’t make any conclusions about these theories connected to Nasdaq OMX Stockholm though.