Skuldsättningsgraden hos svenska hushåll ökade stadigt från i mitten av 1990-talet fram till 2008. För att hejda denna utveckling införde finansinspektionen i oktober 2010 ett allmänt råd om begränsning av säkerhet i bostad vid upptagande av lån, det så kallade bolånetaket. Innebörden av detta är att 15 procent av bostadens marknadsvärde i kontanta medel krävs vid upptagande av bostadslån. För en förstagångsköpare som skall köpa bostad i Göteborg betyder det att en betydande summa pengar skall ha sparats ihop. Eller så blir alternativet att ta ett dyrare blancolån om inte kapitalet finns. För att undersöka hur förstagångsköpare i Göteborg har löst det ekonomiska genomfördes en enkätundersökning bland studenter på Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs Universitet och Högskolan Väst. Här undersöktes även hur de som har köpt före samt efter oktober 2010 har löst det ekonomiskt. Banktjänstemän och fastighetsmäklare intervjuades för att få en inblick i hur de ser på bolånetaket, samt hur de tror förstagångsköparna påverkats. Enkätundersökningen visade att majoriteten av de som skall köpa sin första bostad planerar att spara ihop till kontantinsatsen. Hälften av de tillfrågade förstagångsköparna beräknar att kunna spara ihop till kontantinsatsen på 1-3 år. De tillfrågade banktjänstemännen och fastighetsmäklarna ser samtliga att lösningen efter bolånetakets införande blev att föräldrar fick hjälpa till ekonomiskt. Detta genom att gå in som borgenär, pantsätta sitt boende som säkerhet eller hjälpa till med kapital. Förstagångsköparna har i större utsträckning behövt hjälp utifrån för att klara av de ekonomiska kraven från bankerna. I Göteborg där bostadsbristen är stor finns inte alltid något annat val än att köpa en bostad. Lösningen blir ekonomisk hjälp från föräldrar. Undersökningen tyder även på att andragångsköpare i Göteborg har det svårt att byta bostad till något större eller köpa bostad som dyrare än den bostad de äger. Möjligheten finns att det är en fördröjning på bolånetakets effekter, och att bosparandet inom de närmsta åren kommer att öka. Förhoppningsvis kommer förstagångsköpare inte behöva ekonomisk hjälp från föräldrar. / Indebtedness in the Swedish market had steadily increased from the mid-1990s until 2008. For this reason, the Swedish Financial Supervisory Authority (Finansinspektionen) in October 2010 introduced a general advice on the restriction in the pawn of your property when applying for a mortgage, the so-called mortgage ceiling. This means that the buyer requires 15 percent in capital for the admission of mortgage. For a first-time buyer to buy a property in Gothenburg, this means that a significant amount of capital should be accumulated beforehand. The alternative, if assets are absent, is to take an unsecured loan, which is more expensive. To examine how first-time buyers in Gothenburg have solved the economic situation, a survey among students at University of Chalmers, University of Gothenburg and University West was conducted. It also examined how those who bought their first property respectively before and after October 2010 found a financial solution. Bank employees and real estate agents were interviewed to obtain their opinion on the mortgage ceiling, and how they think the first-time buyers were affected. The survey showed that the majority of those who plan to buy their first property are planning to save up for down payment. Half of those surveyed first-time buyers expects to save up for the down payment in 1-3 years. Respondent bankers and estate agents have seen that the solution for introduction of the mortgage ceiling was that parents had to help financially. This was done by becoming a creditor, pledging their homes as security or helping with financial assets. First-time buyers have in greater extent needed help from outside to meet the financial demands of the banks. In Gothenburg, where the housing shortage is high, there is not always another choice but to buy a home. The solution is to get financial help from parents. The study also suggests that second-time buyers in Gothenburg find it difficult to buy something bigger, or buying a home that is more expensive than the home they live in. There might be a delay in the mortgage ceiling effects, and that savings will increase within the next few years. Hopefully first-time buyers in the future will be able to stand on their own without parental financial assistance.

The Swedish homeownership market has had its ups and downs over the years with rising and falling prices and supply. What has remained unchanged is the difficulty of entering the market and buying a home, especially as a young adult. Therefore, proposals for measures aimed at improving the challenges surrounding market entry have been put forward, but despite that, the situation has not improved. Thus, the aim of the study was to explore what measures and solutions have been developed in Sweden between the years of 2000 and 2024 that make it easier for young adults who are first-time homebuyers to enter the homeownership market. The consequences of the proposed measures were then clarified in order to determine their effects in the housing market if implemented. Based on this, the study identified potential gaps and suggested additional measures that are needed to better support market entry for this group. The existing literature highlights the increasing difficulty that young adults face when trying to enter the homeownership market, which is due to factors such as limited supply, high housing prices, low incomes, and stringent loan requirements. Prospect theory, housing economics, and moral hazard provided a framework for understanding the decision-making processes of first-time buyers and the potential risks associated with government interventions. The chosen method was semi-structured interviews, conducted with experts from relevant authorities and companies, as well as with first-time homebuyers. This approach allowed for an in-depth exploration of the participants' perspectives on the proposed measures, their effects, and the need for additional ones. The conclusions were that between 2000 and 2024 the proposed measures consisted of the start loan, raising the mortgage cap, adjusting the amortization requirements, co-ownership, acquisition guarantee, and subsidized housing savings. The findings suggested that measures aimed at easing loan requirements are likely to increase demand for housing, potentially leading to higher housing prices if there is no corresponding increase in supply. Also, measures that increase the accessibility to loans may lead to higher indebtedness and financial vulnerability, but at the same time may act as short-term solutions and enable first-time buyers to enter the market by reducing upfront costs. Hence, there is a need for policies that increase housing supply and, in turn, lower the housing prices and increase access to the market. There is also a demand for individualized amortization requirements and flexible credit assessments for first-time buyers, as well as long-term solutions like subsidized savings. / Den svenska bostadsmarknaden har haft sina upp- och nedgångar genom åren med stigande och fallande priser och utbud. Det som har förblivit oförändrat är svårigheten att komma in på marknaden och köpa sin första bostad, särskilt som ung vuxen. Därför har förslag på åtgärder som syftar till att förbättra utmaningarna kring marknadsinträde lagts fram, men trots detta har situationen inte förbättrats. Syftet med studien var därför att undersöka vilka åtgärder och lösningar som har tagits fram i Sverige mellan åren 2000 och 2024 som syftar till att göra det enklare för unga vuxna som är förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. Sedan klargjordes konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna för att kunna avgöra deras effekter på bostadsmarknaden om de implementeras. Baserat på detta identifierade studien potentiella luckor och föreslog ytterligare åtgärder som behövs för att bättre stödja marknadsinträde för denna grupp. Den befintliga litteraturen belyser den ökande svårigheten som unga vuxna möter när de försöker ta sig in på bostadsmarknaden, vilket beror på faktorer som begränsat utbud, höga bostadspriser, låga inkomster och strikta lånekrav. Prospektteori, bostadsekonomi och moralisk risk gav ett ramverk för att förstå förstagångsköparnas beslutsprocesser och de potentiella riskerna med statliga ingripanden. Den valda metoden var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med experter från relevanta myndigheter och företag, samt med förstagångsköpare. Detta tillvägagångssätt möjliggjorde en djupgående utforskning av deltagarnas perspektiv på de föreslagna åtgärderna, deras effekter och behovet av ytterligare åtgärder. Slutsatserna var att de föreslagna åtgärderna mellan 2000 och 2024 bestod av startlånet, höjning av bolånetaket, justering av amorteringskraven, samägande, förvärvsgarantin och subventionerat bosparande. Resultaten tyder på att åtgärder som syftar till att lätta på lånekraven sannolikt kommer att öka efterfrågan på bostäder, vilket potentiellt kan leda till högre bostadspriser om det inte sker en motsvarande ökning av utbudet. Åtgärder som ökar tillgängligheten till lån kan också leda till högre skuldsättning och finansiell sårbarhet, men kan samtidigt fungera som kortsiktiga lösningar och möjliggöra för förstagångsköpare att komma in på marknaden genom att sänka de initiala kostnaderna. Därav behövs en politik som ökar bostadsutbudet och i sin tur sänker bostadspriserna och ökar tillgången till marknaden. Det finns också efterfrågan för individbaserade amorteringskrav och flexibla kreditbedömningar för förstagångsköpare, samt långsiktiga lösningar som subventionerat sparande.

Unga vuxnas möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden i Sverige har länge varit enutmaning. Trots implementering av flera åtgärder fortsätter unga att möta hinder för attkomma in på den ägda bostadsmarknaden. Denna studie undersöker potentiella fördelar ochutmaningar med höjt bolånetak och incitament för bosparande för att underlättaförstagångsköpares tillträde till bostadsmarknaden. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, då denna ansågs bäst lämpad för att uppnåstudiens syfte genom att erhålla djupgående insikter. Fyra semistrukturerade intervjuergenomfördes med personer i betydande arbetsroller, inklusive en boendeekonom, enprivatekonom, en gruppledare i civilutskottet samt en privatrådgivare. Från det empiriskamaterialet framkommer att ett höjt bolånetak ses som en kortsiktig lösning för att ge ungatillgång till bostadsmarknaden utan stora kontantinsatser. Detta kan dock leda till ökadebostadspriser och skuldsättning på lång sikt. Incitament för bosparande, exempelvis enBSU-liknande modell, har potential att locka unga att spara till sin första bostad och främjaen sparande kultur. Trots detta kvarstår utmaningar i modellens utformning och den erbjuderingen omedelbar lösning utan snarare adresserar utmaningarna på lång sikt. Slutsatserna pekar på behovet av att integrera flera åtgärder för att adressera utmaningarna påbostadsmarknaden. En kombination av åtgärder krävs för att möjliggöra ungas tillträde på etthållbart sätt, samtidigt som både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser beaktas. Studienvisar att både höjt bolånetak och incitament för bosparande har för- och nackdelar för ungaförstagångsköpare. Höjt bolånetak kan ge kortfristig hjälp men leda till högre skuldsättning,medan bosparande kan främja en sparkultur men kräver noggrann utformning för att varaeffektiv. Det är viktigt att integrera finansiell kunskap och föräldrainflytande för att främjahållbart sparande. Kombinationen av flera åtgärder, inklusive bostadsbyggandeåtgärder, äravgörande för att adressera utmaningarna på bostadsmarknaden på ett hållbart sätt. / The opportunity for young adults to establish themselves in the housing market in Swedenhas long been a challenge. Despite the implementation of several measures, young peoplecontinue to face obstacles in accessing the owner-occupied housing market. This studyexamines the potential benefits and challenges of raised mortgage caps and incentives forhousing savings to facilitate first-time buyers' entry into the housing market. The study was conducted using a qualitative method, as this approach was deemed mostsuitable for achieving the study's objective through gaining in-depth insights. Foursemi-structured interviews were conducted with individuals in significant professional roles,including a housing economist, a personal finance advisor, a group leader in the CivilCommittee, and a personal advisor. From the empirical material, it emerged that raising themortgage cap is seen as a short-term solution to provide young people with access to thehousing market without requiring large down payments. However, this may lead to increasedhousing prices and indebtedness in the long run. Incentives for housing savings, such as aBSU-like model, have the potential to encourage young people to save for their first homeand promote a culture of saving. Nevertheless, challenges persist in the model's design, and itoffers no immediate solution but rather addresses challenges in the long term. The findings underscore the need to integrate multiple measures to address housing marketchallenges. A combination of measures is required to enable young people's access in asustainable manner, while considering both short-term and long-term consequences. Thestudy demonstrates that both raised mortgage caps and incentives for housing savings havepros and cons for young first-time buyers. Raised mortgage caps may provide short-termassistance but lead to increased indebtedness, whereas housing savings may promote aculture of saving but require careful design to be effective. It is crucial to integrate financialliteracy and parental influence to promote sustainable saving. The combination of severalmeasures, including housing construction initiatives, is critical to addressing housing marketchallenges sustainably.

This study aims to investigate how people's housing preferences changed during the Corona Pandemic. To achieve the purpose of the study, three questions have been formulated: Have housing preferences changed for people during the pandemic in Northeast Scania? How did real estate agents experience the housing market and their customers' housing preferences? Did the pandemic cause greater concern for young adults on the housing market? To answer these questions, a qualitative method has been used in the form of semi-structured interviews with both customers and real estate agents in Northeast Scania. The results of the study shows that people's housing preferences did change during the pandemic, where a larger living space was considered the most desirable. The real estate agents shared this view and saw a trend toward the interest of moving out of the city. Finally, the results of the study showed that young first-time buyers did not find it more difficult to enter the housing market than usual, but their feelings about working from home and involuntary isolation were affected to almost the same extent as ordinary people during the pandemic. / Denna studie syftar till att undersöka hur människors boendepreferenser förändrades under Corona-pandemin. För att uppnå syftet med studien har tre frågor formulerats: Har boendepreferenser förändrats för människor under pandemin i nordöstra Skåne? Hur upplevde fastighetsmäklare bostadsmarknaden och deras kunders bostadspreferenser? Har pandemin orsakat större bekymmer för unga vuxna på bostadsmarknaden? För att besvara dessa frågor har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med både kunder och fastighetsmäklare i nordöstra Skåne. Resultaten av studien visar att människors boendepreferenser förändrades under pandemin, där ett större bostadsutrymme ansågs vara det mest önskvärda. Fastighetsmäklarna delade denna uppfattning och såg en trend mot intresset att flytta ut ur staden. Slutligen visade studiens resultat att förstagångsköpare inte hade svårare att ta sig in på bostadsmarknaden än vanligt, men deras känslor kring att arbeta hemifrån och ofrivillig isolering påverkades i nästan samma utsträckning som gemene man under pandemin.

Access to homeownership is a major social and economic issue in many countries. Failure to maintain affordability has been discussed as the ultimate agglomeration diseconomy. This report sheds light on the thresholds for first-time buyers in Sweden and possible solutions through financial innovation. More specifically, an increased understanding of how alternative mortgage products and attributes of financial structure could fit into the Swedish market to make homeownership more accessible for first-time buyers. We can conclude that redistribution of risk in combination with a culture of bank financing might have explanatory power in why alternative mortgage products are not more common in Sweden. Due to relatively new changes, there was no demand until recently. In combination with the bank's low incentives, there has been no supply either. Furthermore, the rules and legalization have a role in the question where the main finding is a lack of exact definition of the concept of interest. This cause problem for some of these alternative mortgage products. The different attributes investigated through the viewpoint of the Swedish market and first-time buyers found no clear winner. The different attributes have positive and negative sides concerning first-time buyers. Some models probably need a correction of a few regulations and better structures for collateral change and debtor change. However, most of the products lower at least one of the thresholds for first-time buyers, which means that a lot comes down to the product's pricing. We welcome these innovations where we believe the products need to go from one-size-fits-all solutions to offering adapted solutions for individuals in different parts of their lives. As far as we know, this paper is the first of its kind in Sweden and contributes to the affordability discussion and alternative mortgage products. / Tillgång till bostadsägande är en stor social och ekonomisk fråga i många länder. Misslyckande med att upprätthålla överkomliga priser kans ses som en stor negativ effekt med agglomerations ekonomin. Denna rapport belyser trösklarna för förstagångsköpare i Sverige och möjliga lösningar genom finansiell innovation. Mer specifikt vill vi ge en ökad förståelse för hur alternativa bolåneprodukter och attribut för finansiella strukturer skulle kunna passa på den svenska marknaden för att göra bostadsägande mer tillgängligt för förstagångsköpare. Vi kan dra slutsatsen att en omfördelning av risk i kombination med en kultur av bankfinansiering kan ha en förklaringskraft till varför alternativa bolåneprodukter inte är vanligare i Sverige. På grund av relativt nya förändringar har det inte funnits någon efterfrågan förrän nyligen, i kombination med de låga incitamenten från banken har det inte heller funnits något utbud. Vidare spelar lagstiftning en roll i frågan där huvudfyndet är brist på exakt definition av begreppet ränta. Detta orsakar problem för vissa av dessa alternativa bolåneprodukter. De olika attributen har positiva och negativa sidor när det gäller förstagångsköpare. Sannolikt behövs korrigering av ett fåtal regelverk och bättre strukturer för säkerhetsbyte och gäldenärsbyte till för några av modellerna ska vara optimala. De flesta av produkterna sänker dock minst en av trösklarna för förstagångsköpare vilket gör att mycket handlar om prissättningen av produkten. Vi tror att produkterna behöver gå från en lösning som passar alla till att erbjuda olika anpassade lösningar för individer i olika delar av livet. Den här uppsatsen är så vitt vi vet den första i sitt slag i Sverige och bidrar till diskussion om bostadsmarknaden och den svenska strukturen samt alternativa bolåneprodukter.