Involuntary celibates, or “incels”, have receieved increased attention in the public discourse in the recent years. This is partly due to the news media reporting on cases where the incel culture has been linked to acts of mass violence. Here, incels are often framed as misogynic and as a new terrorist threat. In this study we wanted to take a deeper look at this due to the power that media has in influencing how society views incels. Therefore, the purpose of this study was to identify how incels were framed in the Swedish news media discourse during autumn 2021. This study answers: 1. Which frames of incels existed in Swedish news articles autumn 2021? and 2. How can these frames be analyzed using theory of media discourse? To answer these questions the thesis uses framing theory and news discourse as a theoretical framework. A framing analysis was performed of 15 Swedish newspaper articles from the selected time frame. The results reveal that incels are framed as both dangerous perpetrators and as an outcast group of society. The first frame was more prominent and was often accompanied with varied negative and hostile comments directed toward the group. We argue that these frames reveal a one-sided image of incels and that the comments reproduce traditional norms of masculinity. Moreover, we briefly discuss the development of the journalistic profession in how it hinders the consideration of specific ethical ideals, which could have a negative effect on incels.

Background & Aim: The main focus of this thesis was on the education for children with special needs in western Värmland's region during the period 1946 - 1951. Reports by the school inspector describing the organisation, and the work by different disciplines in the school were studied. The aim of the investigation was to simplify and clarify the picture of the complex activities regarding work on establishing ways to handle these children, described as having lower educational ability, within the school system. Methods: The underlying theory used the concepts of classification and framing to examine the conditions that the school system established for students with special needs. A qualitative research methodology has been leading the work with the source material.  Results & Conclusions: The most important finding in the reports by the school inspector is that we can clearly distinguish how the presence of students described as having low educational ability was considered a serious problem, both for themselves but mainly for the other children. The idea that students with "low educational ability" were considered a hindrance originates from the 1932 seminary experts’ advice and references, where several common positions are possible to make visible in the school inspector's annual reports and the experts' texts. However, I would argue that a more inclusive approach is taken through the later 1940 school investigation and the 1946 school commission, which explicitly show the advantages of a unitary school.  I believe this is reflected in the inspectors later reports and recommendations. The study’s results show that the work with special education is developed to be less strongly classified with a strong framework of control.

The purpose of this study was to investigate teachers experience of distance education and how it´s conditions was enabling or limiting in their planning and implementation of PE. Also to which extent the areas of knowledge within the curriculum is possible to implement in distance education of PE. The method of this study was qualitative interviews with five upper secondary school teachers who had been conducting distance eduaction of PE during spring of 2020. The theoretical framwork used in this study was Dahlöfs and Lundgrens frame factor theory which is conceptualized with inspiration from Bernsteins concept of framing and classification. Frame factor theory can help to understand teachers experiences of what frames in distance education of PE are enabling or limiting for the planning and implementation of the subject. The results shows that teachers experienced limitation in communication and foremost their ability to give pupils direct feedback. Home enviroment provided pupils with security which enabled them to speak and perform without being judged by other pupils. Teachers also experienced limitation in their ability to plan for a variaty of activites and that the tasks given to the pupils had to be of individual character. The teachers also experienced pupils having larger influence of which activities to do during the lessons to complete the task given to them in distance education compared to traditional education.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka svensklärares arbete med hemmasittare. Detta görs genom att söka svara på följande frågeställningar:  Vad fokuserar svensklärare på och vilka avvägningar gör de i arbetet med hemmasittare?  Vilka framgångsfaktorer finns det när man jobbar med hemmasittares kunskaper i svenska? Undersökningens relevans motiveras med den betydelse både svenskämnet och fungerande skolgång har för elevers framtida utveckling. Det är därför intressant att se hur lärare  arbetar med att tillgodose kunskaper hos elever som är hemma större delen av sin skoltid. Metoden är en empirisk kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer med fem svensklärare verksamma på mellan- och högstadiet. Intervjuerna analyseras utifrån ett antal teoretiska perspektiv, däribland Bernsteins teori om klassifikation och inramning. Även distansundervisning, bedömning och samtal diskuteras ur ett teoretiskt perspektiv.  Resultatet  av intervjuerna visar att de avvägningarna som svensklärarna gör, när de utformar uppgifter för hemmasittare, är att de väljer bort uppgifter som handlar om samtal och muntliga redovisningar, ofta på bekostnad av en formativ bedömning. Fokus ligger istället på att eleverna ska få grundläggande kunskaper i svenska. De framgångsfaktorer som lärarna uppger är struktur, tydlighet, resurser och flexibilitet. Två av  lärarna i undersökningen har kunnat ge sina elever godkänt betyg i svenska. Det rör sig om tre elever som samtliga går på högstadiet. I två av dessa fall har det  funnits stöttning av assistent eller specialpedagog.

Att vara ombytt i idrott och hälsa är en självklarhet för många medan andra gör allt i sin makt för att inte använda något annat än sina vardagskläder på lektionerna. Lärare i ämnet har olika metoder för att få sina elever att delta ombytta på lektionerna, men de saknar stöd i styrdokumenten för att kunna kräva ombyte. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur gymnasielärare i idrott och hälsa resonerar om och förhåller sig till elever som inte byter om i anslutning till lektioner i idrott och hälsa. I studien har nio lärare i idrott och hälsa deltagit och svarat på frågor om hur de resonerar kring sina elevers ombyte, varför de tror att eleverna inte byter om, hur de arbetar för att få eleverna att byta om, och på vilka sätt elever utan ombyte får delta på lektioner. Metoden som användes i denna studie var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att deltagarna anser att det är positivt och viktigt att deras elever byter om inför lektioner i idrott och hälsa och att lämpliga skor är det viktigaste att ha då det höjer säkerheten och förbättrar rörelsekompetensen bland eleverna. Vidare menar lärarna att de saknar riktlinjer från styrdokumenten om hur de ska förhålla sig till sina elevers ombyte samt att det finns en mängd faktorer som gör att elever inte byter om och att dessa faktorer är svåra att komma underfund med. Sammanfattningsvis visar denna studie att det är problematiskt med elever som inte byter om i anslutning till idrott och hälsa och att det finns en mängd faktorer som måste åtgärdas för att underlätta för elevers ombyte.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett material som produceras kan tänkas speglas i upplevelsen av den bakomliggande filmklippningsprocessens rytm och arbetsmiljön inom vilket den tar form. Materialet som studeras utgörs av dokumentärfilmerna Almost There (2016), The Raft (2018) och Corona Film Club (2021), inom vilka den isolerade individen, det isolerade kollektivet, samt vad som kan ses som en kombination, skildras. Filmernas användning av visuella grepp studeras i en formanalys, där fokus riktas mot den varierande rytmen och den fysiska inramningen i bildkompositionen. Vidare utfördes kvalitativa intervjuer med filmernas upphovsmän och klippare, där tankar kring visuella grepp och rytmskapande behandlades. I uppsatsens narrativa analys sammankopplades upplevelserna av processerna och belyste orsakssamband. Den forskning som lyfts fram i studien redogör för den skildrade isoleringens visuella grepp samt klipparens kognitiva och perceptiva funktioner där användningen av kinestetisk empati diskuteras som grundläggande för dennes intuitiva förmåga att formge rytm. Sammantaget landar studien i att klippningsprocessernas klipprum och rutiner till stor del liknat varandra men att en rytmisk spegling i stället går att se i hur filmerna formgivits i en beständig eller föränderlig arbetsmiljö, där de bearbetats av en och samma klippare eller samklippts av fler.

Denna studie handlar om tematiskt arbetssätt i förskolan. Syftet med studien är att synliggöra förskollärares förhållningssätt till barns inflytande och delaktighet i tematiskt arbete. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur förhåller sig förskollärare till barns delaktighet och inflytande i det tematiska arbetet? Vad är det som styr förskolans tematiska arbete?  Genom att använda en kvalitativ metod kan vi undersöka förskollärares förhållningssätt till barns delaktighet och inflytande från flera förskollärare, i flera förskolor och på två geografiskt olika platser. Genom enskilda strukturerade intervjuer samt en digital enkät har vi undersökt de faktorer som kan påverka förskollärares förhållningssätt till barns delaktighet och inflytande i det tematiska arbetet i förskolan. Samt vilka samband som går att urskilja mellan olika faktorer, attityder och viljan att möjliggöra delaktighet och inflytande i det tematiska arbetet. Bernsteins teori om klassificering och inramning utgör ramverket för vår studie. I undersökningen framkom det att förskollärarna arbetar mycket med barns intressen, att de medvetet försöker skapa undervisning som utgår från barnens nivå och behov och att de grundar sin undervisning på styrdokumenten. Det framgår i resultatet att förskollärarna utgår i största mån från ett barnperspektiv likväl visar resultatet flertalet gånger att det är de vuxna som fattar det slutgilitga beslutet. Slutsatserna som dragits är att förskollärarna strävar efter att möjliggöra för barns delaktighet och inflytande i det tematiska arbetet men att barns delaktighet glöms bort i vissa delar av det tematiska arbetet, specifikt i planeringen om vilka läroplansmål som ska ingå.

Digital undervisning har blivit alltmer vanligt i skolans värld vilket har många fördelar. Tillgängligt undervisningsmaterial, öppet för alla att ta del av, består bland annat av videor på YouTube. Däremot finns det inte mycket forskning kring lärare och undervisningsmaterial på sociala medier som YouTube då dessa tillvägagångsätt fortfarande är väldigt nya, med tanke på teknologins snabba utveckling. Denna studie ämnar ta reda på hur lärare framställer undervisningsinnehåll om EU, närmare bestämt om EU-undervisningen ges en inrikespolitisk eller utrikespolitisk inramning. Studien syftar även till att ta reda på hur EU integreras i undervisning om nationell politik. Materialet består av ett flertal videor uppladdade av tre olika lärare på YouTube vars undervisningsinnehåll analyseras. Undersökningen kommer fram till att lärare tar upp olika ämnesinnehåll kring EU och därför inramas det också på olika sätt när det kommer till inrikespolitiska och utrikespolitiska kännetecken. Denna studie kan bidra till att hjälpa lärare förstå hur de kan lägga upp undervisningen om EU med hjälp av YouTube som ett digitalt verktyg. Studien kan även ge blivande och erfarna lärare verktyg att ge undervisningen en inrikespolitisk inramning med rätt förutsättningar att främja en politisk deltagarkompetens på EU-nivå hos eleverna.

År 2007 uppmärksammades de oegentligheter som förekom i produktionen av de varor som landstingen köpte in till den svenska sjukvården vilket medförde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Då CSR främst kopplas ihop med företag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie undersöka hur CSR som idé har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om för att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell översättningsteori samt teorin om inramning. Undersökningen visar att det tidigare var svårt att veta vilka sociala krav man som enskild förvaltning kunde ställa i upphandlingar och att när CSR som idé togs emot av aktörer i landstingen startade dessa ett samarbete där idén aktivt gjordes om för att passa i offentlig sektor. Det innebar att idén materialiserades i en uppförandekod som tog hänsyn till det unika med den nya kontexten, vilket främst var lagen om offentlig upphandling. Studien visar att CSR inte har förlorat sin innebörd i översättningen, utan den har enbart anpassats till de nya förutsättningarna.