Formativ bedömning är en av de arbetsmetoder som visat sig ha störst effekt på elevers inlärning. På grund av Folkhälsomyndighetens direktiv att under våren 2020 stänga ner gymnasieskolorna ochf örlägga all gymnasieutbildning på distans, krävdes en snabb omställning av gymnasielärarnas undervisning. Idrott och hälsa som ämne är, till skillnad från många andra ämnen, till stor del praktiskt lagd, något som kan skapa annorlunda förutsättningar i distansundervisning. Studien syftade därför till att undersöka lärares uppfattningar och erfarenheter av formativ bedömning under distansundervisning, inom ämnet idrott och hälsa. För att undersöka detta genomfördes sju stycken kvalitativa intervjuer med verksamma gymnasielärare i ämnet. I resultatet framkom att lektionsinnehållet övergick från en övervägande del motoriska utföranden till huvudsakligen teoretiska uppgifter på praktiska moment, vilket gjort att många lärare har ifrågasatt vad deras elever faktiskt lärt sig. Eftersom distansundervisningen bestod främst av fördröjd undervisning med individuella uppgifter, ökade det egna ansvaret. Majoriteten av lärare nämner att skillnaderna i inlärningen mellan de elever som klarade av det ökade ansvaret och de som inte klarade det, ökade under distansundervisningen. Några fördelar som uppdagades var att återkopplingen blev mer uppgiftsspecifik, att det frigjordes mer tid till planering samt att lärandemålen fick en större fokus i distansundervisningen.

The purpose of this study was to investigate teachers experience of distance education and how it´s conditions was enabling or limiting in their planning and implementation of PE. Also to which extent the areas of knowledge within the curriculum is possible to implement in distance education of PE. The method of this study was qualitative interviews with five upper secondary school teachers who had been conducting distance eduaction of PE during spring of 2020. The theoretical framwork used in this study was Dahlöfs and Lundgrens frame factor theory which is conceptualized with inspiration from Bernsteins concept of framing and classification. Frame factor theory can help to understand teachers experiences of what frames in distance education of PE are enabling or limiting for the planning and implementation of the subject. The results shows that teachers experienced limitation in communication and foremost their ability to give pupils direct feedback. Home enviroment provided pupils with security which enabled them to speak and perform without being judged by other pupils. Teachers also experienced limitation in their ability to plan for a variaty of activites and that the tasks given to the pupils had to be of individual character. The teachers also experienced pupils having larger influence of which activities to do during the lessons to complete the task given to them in distance education compared to traditional education.