The purpose of the paper is to give a detailed description to provide a better understanding of what strategies women use when online dating and in real life. The purpose of the paper is to identify how women create a sense of security for themselves, to make the leap from online communication to meeting an unknown male in the real world. For those two unknown people to take the step to meet each other face to face, there should be a kind of trust between them, how it is created, and what factors it is that determines that a meeting in real life will take place. In this essay, it has applied a qualitative method along with six thematically open interviews in which the informants have been women aged 20-30 years. In order to analyze the empirical approach, Sztompkas and Giddens's theory of trust and security have been used together along side Goffmans concept of front and backstage and other concepts are included as well. An analysis of the empirical material was found, the results showing that women often use fairly common strategies to create security in itself. These were as such, selecting a meeting place that is public and collecting information about the person they are meeting in advance using other channels of social media such as Facebook,Tinder, etc. This indicates that there is a general underlying concern about who the person really is on the other side of the computer screen/mobile screen. It also shows that the women are consciously or subconsciously using strategies to build up a sense of security among themselves before meeting with an unknown male. Keywords: Back stage, front stage, online dating, offline, online, role, security, social interaction, Tinder och trust. / Syftet med undersökningen är att bidra med en ökad förståelse för vilka strategier unga kvinnor använder sig av vid nätdejting, online kontra offline. Syftet med uppsatsen ligger i att identifiera hur kvinnor skapar en trygghet för sig själva för att ta steget från online till att träffa en okänd man i verkligheten. För att två okända människor ska våga träffa varandra ansikte mot ansikte bör det finnas en slags trygghet mellan dem, hur skapas den och vilka faktorer är det som avgör att ett möte i verkligheten sker? I den här uppsatsen har det tillämpats en kvalitativ metod tillsammans med sex tematiskt öppna intervjuer där informanterna har varit kvinnor i åldrarna 20-30 år. För att kunna analysera empirin har Piotr Sztompkas och Anthony Giddens teorier om trygghet och tillit använts i kombination med Erving Goffmans begrepp om frontstage och backstage samt andra som inbegrips i dessa. Genom en analys av det empiriska materialet påträffades resultat som visar på att kvinnor ofta använder sig av någorlunda gemensamma strategier för att skapa trygghet för sig själva, dessa var exempelvis: att välja en mötesplats som är offentlig, samla information i förväg om personen, användningen av andra kommunikationskanaler utöver Tinder etc. Detta pekar på att det överlag finns en underliggande oro för vem personen är på andra sidan datorskärmen/mobilskärmen, samt att personer omedvetet eller medvetet använder strategier för att bygga upp en trygghet hos sig själv innan mötet med en okänd människa. Nyckelord: Backstage, fasad, frontstage, inramning, nätdejting, offline, online, roll, social interaktion, tillit, Tinder och trygghet.

Klimatförändringar är ett världsomfattande problem som kräver åtgärder på alla nivåer i samhället. Sättet människor reser och förflyttar sig på idag har en stor inverkan på klimatet och en omställning behövs som är kopplat till människors beteenden och attityder angående detta. Mänskligt beteende är dock komplext och påverkas av flera faktorer.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska kommuner tar sig an utmaningen med att få medborgare inom kommunen att ställa om till ett mer hållbart resande avseende gång, cykel och kollektivtrafik, samt hur hållbart resande ramas in i relation till klimatförändringar. Resultatet visar på att personliga aspekter i människors vardagsliv och livssituation är den största utmaningen för kommunerna att påverka, för att få människor att ställa om sin livsstil i en mer hållbar riktning. Strategier som används för att komma över dessa barriärer, är då att underlätta för individen att resa hållbart genom satsningar på infrastrukturen, att motivera och engagera medborgare genom diverse kampanjer, genom kommunikation och information samt att rikta in sig på särskilda grupper i samhället. Avseende inramningen av klimatförändringar i hållbarhetsarbetet kan det konstateras att klimatförändringar ramas in i andra ändamål som människor lättare kan applicera till då det ger större effekt på människors beteende än att prata i termer om klimatet.

Coronapandemin är en av de största kriserna på flera decennier och har gjort att Sveriges regering stått inför en situation där kriskommunikation krävs. En av de primära kommunikationsmedel som Sveriges regering har använt under pandemin är presskonferenser. Syftet med studien är att genom en gestaltningsanalys se hur Sveriges regering har gestaltat pandemin i sina presskonferenser. Analysen ska också besvara hur gestaltningen förändrats under olika faser av krisen. En språklig analys gjordes på 20 presskonferenser publicerade mellan 24 februari 2020 och den 16 september 2021 där ett förbestämt ramverk, teorier kring kriskommunikation och CERC-modellen utgjorde grunden för analysen. Studiens förbestämda ramverk är baserat på CDC och WHO:s rekommendationer inom kriskommunikation och har använts tidigare i liknande studier. Studiens resultat visar på liknande inramningar i alla valda presskonferenser från pandemin. Ramarna Budskap till allmänheten och Uttryck av empati var två inramningar som identifierades i samtliga presskonferenser. Hur allmänheten kan hjälpa till, Klargörande av fakta, Åtgärder som för närvarande vidtas och Åtgärder som kommer att vidtas var andra inramningar som identifierades ofta, särskilt under vissa tidsperioder av pandemin. Innebörden av ramarna är också något som skiljer sig mellan olika faser, framför allt Budskap till allmänheten och Uttryck av empati. / The covid-19 pandemic is one of the worst health crises in many decades, and it has put the Swedish government into a situation where crisis communication is needed. One of the primary tools for communication used by the Swedish government is press conferences. The aim of the study is to determine how the Swedish government has framed the pandemic through the press conferences. This will be done through a framing analysis. The study will also determine how the framing has changed through different phases of the crisis. A linguistic analysis was made on 20 press conferences published between February 24th 2020 and September 16th 2021 with a predetermined framework, theories in crisis communication and the CERC-model as base for the study. The predetermined framework is based on CDC and WHO recommendations in crisis communication and has been used in similar studies earlier.  The result of the study shows similar framing in all chosen press conferences from the pandemic. The frames Key messages to the public and Expression of empathy were two frames that could be identified in all press conferences. How the public can help, Clarification of facts, Actions currently being taken and Action that will be taken were frames that also could be identified in several press conferences, especially in specific phases of the pandemic. The signification of the frame was also something that changed through different phases, particularly Key messages to the public and Expression of empathy.

Denna uppsats undersöker hur Sveriges herr- och damlandslag i fotboll representerades i media under VM 2018 och VM 2023. Syftet med studien var att bidra med ökad förståelse och kunskap om hur mediegestaltningen ser ut och hur gestaltningsmönster kan variera beroende på kön och prestation. Studien använde kvalitativ textanalys och integrerade gestaltningsteori, dagordningsteori och genusteori för att analysera hur lagen porträtteras i media. Resultaten visade på skillnader i representation mellan herr- och damlandslaget. Herrlandslaget fick mer uppmärksamhet och beröm i media, medan damlandslaget ofta fick mindre positiva inslag och i stället kritik. Vid både seger och förlust blev herrarna berömda utifrån empirin medan damerna fick kritik vid både seger och förlust. Studien visade också på hur medierna kan påverka vår uppfattning av idrott och kön. Genom att välja vad som ska uppmärksammas och hur det ska gestaltas kan medierna påverka hur vi tolkar och förstår idrott och kön. Studien bidrog med insikt i hur media kan påverka vår uppfattning av idrott och kön och betonar vikten av att fortsätta undersöka och utmana ojämlikheter i mediebevakningen av idrott. Studien betonar även jämställdhet som en viktig aspekt i mediebevakningen. / This study aims to analyze the media representation of Sweden's men's and women's national football teams during the 2018 men's World Cup and 2023 women's World Cup through a qualitative content analysis of articles from two newspaper tabloids which are Aftonbladet and Expressen. By integrating the framing theory, agenda-setting theory, gender theory and representation into the analysis, themes, and patterns in how the teams were portrayed in the media were identified. The results show differences in how the men's and women's teams were depicted, as well as how victory and defeat affected media representation. The discussion focuses on methodological considerations, the relevance of the results, and suggestions for future research in the field. The media representation of Sweden's men's national football team appears to be more positive even though they did not achieve any medal in their respective tournament meanwhile Sweden's women's national football team achieved a bronze medal.

The Swedish policy for integration has been accused of wrongly targeting only immigrants and therefore resembling assimilation. In this bachelor thesis I show that there seems to be a general understanding between academics and politicians of how integration should be achieved. If integration is the opposite of assimilation an integrated society has to be achieved trough mutual adaptation. The purpose of this thesis is to identify if the Swedish government design their policy for integration according to the idea of integration as mutual adaptation or not. A frame analysis is used to identify the de target populations in the Swedish strategy for integration. Through analysing the choice of target populations I conclude that the Swedish policy for integration does not fulfil the idea of integration as mutual adaptation. Another important conclusion is that there can be two different target populations for every policy, one tied to the causal story and one tied to the solution of the problem with integration. / Den svenska integrationspolitiken har anklagats för att felaktigt riktas mot endast invandrare och på så sätt mer likna assimilationspolitik. I den här kandidatuppsatsen visar jag att forskare och politiker på en övergripande nivå verkar vara överens om hur integration bör uppnås. Om integration är motsatsen till assimilation måste ett integrerat samhälle uppnås genom ömsesidig anpassning. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på om den svenska regeringen utformar sin integrationspolitik efter idén om integration som ömsesidig anpassning eller inte. Frameanalys används för att identifiera målgrupperna i den svenska strategin för integration. Genom att analysera valet av målgrupper drar jag slutsatsen att den svenska integrationspolitiken inte uppfyller idéen om integration som ömsesidig anpassning. En annan viktig slutsats är att det kan finnas två målgrupper för varje åtgärd, en knuten till orsaksförklaringen och en knuten till lösningen på problemet.

The aim of this compilation thesis is to describe prerequisites for what, in a Swedish educational context, is often called ‘entrepreneurial learning’ and to examine the possible influence that this has on school practice. The study was carried out in two lower secondary schools and was guided by the following two research questions. First, how is entrepreneurial learning reflected in educational practice regarding teaching, learning and assessment? Second, how has the phenomenon of entrepreneurship been recontextualized in educational discourse through politics and policy? Basil Bernstein’s concepts and theories have consistently been the point of departure for analysis. Altogether, 52 classroom observations were made, particularly focusing on the subjects of social science, science and mathematics. In addition, 8 individual interviews with teachers and 15 group interviews with pupils were conducted. For decades, national and international policy documents have promoted the need for a creative, innovative and flexible future working force; bringing this about has highly involved the education system. In Sweden, entrepreneurship was inscribed in the curriculum in 2011, and it is meant to run like a thread throughout education. In this study the broad approach of entrepreneurship in education, which is about generating an entrepreneurial mindset, is focused. Research points out various difficulties and dilemmas regarding the implementation of entrepreneurial learning. These difficulties and dilemmas are connected to concerns about perceived difficulties in relation to differences in school subjects, pupils’ backgrounds, degree of managerial support and/or collegial consensus and cooperation. The main findings are linked to recurrent difficulties regarding teaching methods and assessments in relation to entrepreneurial learning. Curricula and syllabi express explicit learning outcomes, which both teachers and learners perceive as being challenging to combine with entrepreneurial classroom work. This in turn links to an aspect which is often addressed in research—that is, the question about whether to use traditional or entrepreneurial (progressive) teaching methods. Curricula express a need for both, and teachers often find it difficult to find a functioning balance between them, not least because of current societal discussions and demands. In many respects, the implementation of entrepreneurial learning sends mixed messages. On the one hand, pupils are meant to develop entrepreneurial skills and competencies through cooperation and interaction within groups, and, on the other hand, the essence of entrepreneurship indicates competition; this is yet another dilemma addressed in the study. The study shows that, due to the schools’ different prerequisites regarding, for instance, teachers’ approaches and understandings and the schools’ catchment areas, entrepreneurial learning is performed somewhat different. Bernstein’s concepts and theories offer tools to explain and understand different aspects, including dilemmas and difficulties in relation to both classroom practice and social discourse.

This study aims to investigate how history teachers relate to whiteness and the whiteness norms in their teaching. The material mainly consists of qualitative interviews with history teachers who are active in lower secondary schools in Jönköping County. The questions are based on how the teachers reason regarding the whiteness norms, how they work with these in their teaching and how the teachers appraise that these norms affect their pupils' identity creation and history consciousness. The results show that a large part of the respondents show an uncertainty when they talk about the whiteness norm, this stems from a lack of understanding for the meaning of the concepts. It also appears that some respondents have reflected on the whiteness norms in their teaching before, however, a difference can be seen in the respondents’ answers depending on how or if they have reflected on the subject of whiteness norms or not. The respondents handle the uncertainty in different ways, among other things by being or not being a killjoy (a person who decides whether they should bring down the mood in the room through confrontation or not). In the conversation with the respondents, they describe how their view of the students' identity and that it can vary depending on whether the pupil belong or does not belong to the whiteness norm.

Bakgrund: Skolan som institution har existerat i olika former under många århundraden, samtidigt som den hela tiden har följt samhällsutvecklingen. Om problematiken med mobbning inom skolmiljön har det vittnats åtminstone i flera decennier, trots att skolan påvisar den genom aktivt arbete med främjande och förebyggande åtgärder. Vittnesmål kring mobbning kommer oftast från personer som har varit utsatta, ofta långt efter att kränkningarna ägt rum, och ger oss ett perspektiv på problemet. Vår intention med denna uppsats har varit att lyfta upp mobbning från ett annat perspektiv, genom att fånga upp lärarnas upplevelse kring det praktiska arbetet mot mobbning. Syfte: Studiens övergripande syfte är att med hjälp av Goffmans teori om scen, skapa en fördjupad förståelse för vad lärarna inom ett antimobbningsteam på en grundskola har för upplevelse kring deras arbete mot mobbning mellan eleverna. De frågeställningar studien förhåller sig till är: 1. Hur beskriver grundskollärare från antimobbningsteam sin roll i förhållande till elever i mobbningssammanhang? 2. Hur kan Goffmans begrepp scen, roll, aktör, publik, team, inramning och uppsättning användas för att förstå lärarnas upplevelse kring mobbning? Metod: En kvalitativ ansats har använts med fem semistrukturerade intervjuer med lärare från antimobbningsteamet. Analysen av skapad data gjordes utifrån Goffmans dramaturgiska teori om scen samt tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar på att vid mobbningen mellan skoleleverna är det hela gruppen som deltar, antingen aktivt genom att utöva kränkningar, eller passivt genom att uppmuntra till det via positiv respons. Detta sker oftast bortom lärarnas synhåll, på scener och vid sådana tillfällen som lärare inte kan bevittna. Studien synliggör att lärare upplever sig ha bristfälliga kunskaper kring problematiken samt att det saknas tidsmässiga resurser för att motarbeta problemet. Scenen för mobbning ramas in av skolans styrdokument men även genom skolans bristande satsningar på resurser och lärarutbildningar. / Background: The school as an institution has existed in various forms for many centuries, and constantly followed the development of society. Regarding the problem of bullying in the school environment, it has been testified as a problem during at least several decades. This despite the fact that the school demonstrates it through active efforts of promotion and prevention. Testimony about the bullying usually comes from people who have been exposed, often long after the violations occurred, and gives us a perspective on the issue. Our intention with this essay has been to illustrate the bullying from a different perspective, by capturing the teachers' experience on the practical work against bullying. Purpose: The overall aim is that by using Goffman's theory about stage, creating a deeper understanding of what teachers in an anti-bullying team at a primary school experience within their work with bullying among students. The issues the study relates to are: 1. How primary school teachers from the anti-bullying team describes their role in relation to students in bullying context? 2. How can Goffman's concept stage, role, actor, audience, teams, setting and set be used to understand the teachers' experience concerning bullying? Method: A qualitative approach has been used with semi-structured interviews in which the analysis of the created data was based on Goffman's dramaturgical theory about the stage and previous research. Results: The results show that the whole group is involved at the bullying between school children, either actively by exercising violation, or passively by encouraging it through positive feedback. This usually occurs beyond the teachers' sight, on stages and at such times the teachers cannot witness. The study reveals that teachers feel they have insufficient knowledge about the problem and a lack of time resources to address the problem. The stage of bullying is framed by the school's governing documents and also by the school's lack of investment in resources and teacher training.

This paper is about our collective fascination for the social medium Instagram, and our lively discussions about why certain images may be more so-called "Liked" than others and why some individuals becomes more successfull on Instagram than others. Thanks to our own daily use of Instagram, the idea was born to study and look at how some individuals build their brand through this social medium. With social media new ways to construct and communicate images have appeared. Artists, celebrities and companies use media as a channel for communication and marketing. In our study, we focus on the use of Instagram for marketing purposes by Rachel Brathen, one of the worlds most well-known yogainstructors. We apply semiotic analyses to study the pictures uploaded to her Instagram account. Erving Goffmans (1959) theory of framing as well as theoretical perspectives on branding, social media and communications provide the theoretical framework of our study. The study shows that framing is used by Rachel Brathen in her instagram account which is visible in the way she chooses the enviroment, decor and props that are aimed to generate inspiration excitement and anticipation. We also see that Rachel use storytelling as a key component in her images. As the constantly growing amount of her followers and likes shows this strategy stimulates the audience. / Vår uppsats handlar om vår gemensamma fascination för Instagram, och våra livliga diskussioner om varför vissa bilder får mer så kallade ”Likes” än andra och varför vissa individer slår igenom på sociala medier och varför vissa inte gör det. Tack vare vårt eget dagliga användande av Instagram föddes idén om att studera och att titta på vilka strategier vissa individer använder i sin marknadsföring via Instagram. Med hjälp av sociala medier har det uppkommit nya sätt att konstruera och kommunicera sin image på vilket vi också märker i vårt eget användande. Artister, kändisar och företag använder mediet i sin marknadsföring samt för att ytterligare ha en kanal att kommunicera i. För att avgränsa undersökningen tittar vi på en av världens största yogainstruktörer på Instagram, nämligen Rachel Brathen, alias Yogagirl. I vårt arbete vill vi undersöka bildmaterial från hennes instagramkonto och därifrån göra en semiotisk analys som kommer besvara vår frågeställning. Den teori vi kommer använda är både forskningslitteratur från Erving Goffman (1959) och vetenskapliga artiklar om varumärkesbyggande, sociala medier och kommunikation. Resultatet visar att en generell trend bland Rachels bilder som hon publicerar är att hon väljer inramning med omsorg, det vill säga hon väljer miljö, dekor och rekvisita som genererar inspiration, spänning och förväntan. Detta verkar stimulera publiken och locka allt fler följare. Rachel har också en grund som yogalärare och undervisar och ger sin publik kunskap via Instagram, vilket kan vara nyckeln till framgången bakom Yogagirl.

The Swedish prime minister, Olof Palme was murdered in the middle of the street in the heart of Stockholm, by an unknown perpetrator on the 28th of February 1986. Even though it has been 32 years since the death of the former prime minister, a keen interest of the murder within the media still exists and has not decreased over the years. By conducting a qualitative text analysis, this paper examined how the murder of Olof Palme is described in an alternative medium; Fria Tider. The aim of this study is to problematize citizen journalism in Sweden. With the basis of the framing theory and agenda setting, eight texts were chosen from the alternative medium Fria Tider, an online newspaper. The authors conducted a framing analysis to identify which frameworks were most prominent in the way of describing the murder. The result of this study showed that three frames dominated; a conspiracy of several actors, the police's responsibility, and the solution is near. The authors found that Fria Tider produced several individuals and institutions as suspected of the murder of Olof Palme in these frameworks. While these frameworks can be seen as problematic, this study cannot conclude that it is problematic to read opinions other than what traditional media give. Therefore, this study cannot problematize citizen journalism.