Denna uppsats studerar och analyserar varför fackföreningen Kommunal lyckas rekrytera nya och behålla gamla medlemmar bättre än fackföreningarna Seko och Byggnads trots ett likartat arbetssätt. Frågeställningen har varit: Varför har vissa fackföreningar klarat sig bättre än andra i en tid när medlemsantalen hos fackföreningar sjunkit?  Avsikten har varit att studera och jämföra material från Kommunal, Seko och Byggnads. Studien har använt sig av fackföreningarnas verksamhetsberättelser mellan åren 2005 till 2015. Med hjälp av teorierna, resursmobilisering, politiska möjlighetsstrukturer och inramning försöker studien förklara varför Kommunal lyckats bättre än Seko och Byggnads. Teorierna beskriver hur sociala rörelser uppstår och hur de lyckas på bästa sätt. Ett antagande som har gjorts i studien är att en fackförening är en social rörelse. Vilket skulle kunna diskuteras då fackföreningsrörelsen saknar vissa grundläggande element som till exempel lättrörlighet. Fram till 2011 har Kommunal, Seko och Byggnads haft medlemsminskningar som bland annat skulle kunna förklaras av den förändrade arbetslöshetskassan 2007. 2012 lyckades Kommunal att vända trenden och har sedan dess ökat sitt medlemsantal. En förklaring till att Kommunal lyckats bättre kan bero på att de lättare kunnat anpassa sig till sina medlemmar och angripit problemet från olika håll. Medlemsminskningen kan eventuellt förklaras bättre av andra anledningar än de som uppsatsen studerat, till exempel individualisering och korporativism. Fackföreningarna förstår inte de unga potentiella medlemmarnas behov i av stöd vid till exempel nya anställningstyper och fackföreningarna har blivit en del av etablissemanget i samhället.

Studien har men hjälp av en kvalitativ ansats studerat de pedagogiska relationerna mellan hem och skola med särskilt intresse för föräldrars uppfattning av fenomenet föräldradelaktighet. Studien har syftat till att studera föräldrars upplevelser av föräldradelaktighet för att med hjälp av Bernsteins teori om inramning och klassifikation skapa större förståelse för varför föräldrar väljer att engagera sig och hur skolan arbetar för att främja en god samverkan mellan hem och skola. Den metodologiska ansatsen som legat till grund för studien har varit en kvalitativ där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Av studiens resultat har det framgått att en skola som aktivt arbetar för att inkludera och främja föräldrars möjligheter till delaktighet är av betydelse i aspekter om föräldraengagemang. Det har även framgått att de som intervjuats sett sitt eget ansvar vad gäller att göra sig själva delaktiga och vilken betydelse delaktigheten har för barns utveckling, akademiska prestationer och framtida möjligheter. Slutsatsen diskuterar hur studiens resultat skulle kunna användas för att förändra de direktiv som ges från myndigheter och institutioner gällande hur föräldrar bör göra sig delaktiga såväl som att ge tydligare direktiv i hur skolan kan arbeta för att skapa och upprätthålla en god samverkan till hemmet.

I läroplanen för gymnasieskolan står det att elever ska få möjlighet till ämnesövergripande undervisning. Den nationella och internationella forskningen som gjorts kring fenomenet pekar på att ämnesövergripande undervisning är ett arbetssätt som kan vara gynnsam för elevers lärare och utveckling. Trots detta så förekommer ämnesövergripande undervisning inte i någon större utsträckning. Syftet med vårt examensarbete handlar därmed om att utveckla förståelse för svensklärarens syn på ämnesövergripande undervisning på gymnasienivå, detta för att få nya perspektiv på fenomenets komplexitet som förhoppningsvis kan hjälpa oss i vår kommande profession för att planera och bedriva undervisning som är utvecklande för eleverna. För att utveckla en förståelse för hur svensklärare resonerar kring ämnesövergripande undervisning, samt vilken roll de anser att ämnet svenska har i ämnesövergripande undervisning, har olika teoretiska perspektiv legat som grund för att bilda oss en fördjupad förståelse. En fenomenologisk metodansats har använts under utformningen av vår undersökning då vi avser fånga svensklärarens upplevelse och attityd. För att komma åt svensklärarens subjektiva upplevelse har kommunikativa data samlats in i form av semistrukturerade intervjuer. Arbetsfördelningen har delats upp genom att vi haft större ansvar inom vissa delar. Samtidigt har arbetsfördelningen varit jämlik då vi hela tiden diskuterat, analyserat och ändrat i texten tillsammans. Analysarbetet har sedan kunnat synliggöra upplevelser och attityder, samt likheter och skillnader i förhållande till ämnesövergripande undervisning och ämnet svenska, vilka har tematiserats i rubriker i resultatdelen. Resultatet visar att svensklärare uppfattar ämnesövergripande undervisning som ett arbetssätt som kan bidra till en holistisk kunskapssyn för eleverna, men att de inte ges rätt förutsättningar till att kunna bedriva sådan undervisning. Attityder om vad som kan fungera i ämnesövergripande undervisning visade sig variera, men också att kommunikation mellan lärare är en viktig förutsättning för att skapa gemensamma mål och syfte för att utveckling och måluppfyllelse ska kunna ske.

Syftet med denna studie har varit att undersöka multiplikation i läromedel från årskurs fyra för att se vad som påverkar multiplikationens struktur och innehåll. För att undersöka detta har studien utgått från följande frågeställningar: ”Hur framställs multiplikation i läromedlen, utifrån begreppen klassifikation och inramning?”, ”Hur förändras läromedlen mellan olika läroplaner, utifrån begreppen klassifikation och inramning?” samt ”Hur skiljer sig multiplikationens klassifikation och inramning mellan de olika läromedlen?”. Studien utgår från ramverket skapad av Bernstein med inspiration från Prytz. De begrepp som ramverket utgår från är intern klassifikation, inramning tempo och inramningorganisation. Läromedelsanalysen är huvudsakligen kvalitativ men med kvantitativa inslag i form av tabeller. Resultatet i studien visade att läromedlen varierade utifrån begreppen klassifikation och inramning. Det framgick även att läromedlen i studien påverkades minimalt av läroplanernas innehåll, istället var författarnas egna intresse i fokus vilket främst influerade läromedlens innehåll och struktur. Slutligen framgick att eleven hade olika mycket makt i läromedlen, det vill säga att läromedlen gav eleven olika mycket utrymme i sitt lärande. En del läromedel var tydliga med vad eleven skulle lära sig och andra läromedel gav mer utrymme att själv välja metod i uppgifterna. En vanligt förekommande introduktion till multiplikation i läromedlen var upprepad addition som ett flertal studier riktar kritik mot. Slutsatsen är att läromedel varierar enligt studiens ramverk. Faktorer som exempelvis läroplan hade en liten påverkan på läromedlets innehåll och struktur. Mönster fanns istället i läromedelsserier och hos den enskilda författaren.

During a relative short time climate change has started to be regarded as a threat to international security. The question embarks if this international trend of securitization of climate change can be identified in Sweden as well. Sweden joined the EU 1995 and thus began an internationalization of Swedish politics. This thesis examines how the Swedish climate politics has changed in relation to security during the period 1995-2017. The material used in this comparative study consists of six inaugural addresses. The inaugural addresses were chosen since it is the government’s opportunity to outline their strategy for their term in office. By using the securitization theory and framing theory this study aims to outline the changes in Swedens climate politics in relation to security during the chosen period of time. This study uses a qualitative content analysis of the chosen inaugural addresses. The thesis concludes that Sweden has followed the international trend in securitization of climate change, and lately surpassed it.

No description available.

Bakgrund- Stillasittande hos barn och ungdomar blir ett allt mer samhällsproblem, därav har skolor velat ta initiativet kring att minska det här problemet. Det har de gjort genom olika former, ett av dem är investeringen av pulspass, som är ett av projekten till att minska stillasittande.Syfte- Syftet med studien är att belysa varför pulspass genomförs och vad som möjliggör det. Ett vidare syfte är att undersöka likheter och skillnader det finns mellan ämnet idrott och hälsa gentemot pulspass samt om ämnet idrott och hälsa påverkas av pulspass och i så fall hur.Metod- Den utvalda metoden för studien har varit intervjuer, där sex olika intervjuobjekt med lärarbakgrunder intervjuats angående sina tankar och reflektioner kring pulspass. Fyra av intervjuobjekten utförde pulspass i sina skolor medan två av intervjuobjekten inte gjorde det. Ramfaktorer med utgångspunkt från inre-och yttre ramfaktorer och praxisgemenskap med utgångspunkt från lärande och social inramning användes vid analys av resultatet.Resultat- Studiens resultat visar att lärarnas uppfattning är att pulspass motiverar och ökar koncentrationsförmågan hos eleverna och att det behövs någon som tar initiativ för pulspass och att tid, lokal och kollegors inställning påverkar. Likheterna mellan pulspass och ämnet idrott och hälsa är att de kopplas till fysisk aktivitet, hälsa och välmående. Skillnaderna är att det finns olika syften där pulspass är något som är kravlöst. Pulspassens påverkan på ämnet idrott och hälsa är att de gynnar ämnet, men att ämnet kan förlora sitt syfte på grund av fel fokus.Slutsats- Slutsatsen är att det krävs en eldsjäl med engagemang för utförande av pulspass och att förutsättningar i form av tid, lokal, hjälpmedel och kollegor spelar en stor roll för drivandet av pulspass.

Studiens övergripande syfte var att undersöka matematikutbildningen och matematikämnets roll i samband med stadiebytet från grund- till gymnasieskolan. Studien styrdes av två forskningsfrågor gällande den bild eleverna ger av matematikämnets betydelse för deras val av gymnasieprogram samt vad som karaktäriserar matematikutbildningen i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 1. Den första frågan besvarades via en skriftlig enkät till samtliga elever i årskurs 9 i en större kommun och den andra frågan utifrån videoinspelade lektionsobservationer i båda skolstadierna, kompletterat med elevintervjuer. Resultatet visar att faktorer som goda valmöjligheter för framtiden och möjlighet till ett bra arbete var viktiga för programvalet. Cirka 36 % av eleverna angav att matematikämnet inte hade påverkat programvalet, medan 35 % ansåg sig ha påverkats och då oftast i positiv bemärkelse, dock med tydliga skillnader mellan olika program. I jämförelsen av årskurs 9 och årskurs 1 användes begrepp från Bernsteins teori om pedagogisk diskurs samt den antropologiska teorin om det didaktiska. Analysen pekade på stora likheter mellan de båda skolstadierna när det gäller lektionernas struktur och elevernas frihet att välja uppgifter att arbeta med, vilket kan ha bidragit till att stadiebytet inte upplevdes som särskilt dramatiskt. En uttalad skillnad var fler och längre gemensamma genomgångar och ett högre studietempo i gymnasiet. Studien lyfter fram olika aspekter av och kopplingar mellan elevernas gymnasieval och matematikutbildningens karaktär, som bör ha betydelse för såväl studievägledning som för organisation och planering av undervisning. Den osynliga pedagogik som observerades beträffande kunskapskriterier och uppgiftsval är något som behöver synliggöras i den aktuella debatten om skolans matematikutbildning. / The aim of the study was to explore mathematics education and the role of mathematics in the transition from lower to upper secondary school. The study was guided by two research questions about the affection of mathematics while students apply for a study programme at upper secondary school and what characterises mathematics education in last year of lower secondary and first year of upper secondary school. To answer the first question a survey was given to all students in one municipality in their last year of lower secondary school, while the second question was investigated through videotaped lesson observations at both school levels, complemented by student interviews. The outcomes show that future options and occupation were important factors for the choice of study programme. About 36 % of the students claimed they had not been influenced by mathematics in their choice of programme while 35 % expressed they had, mainly in a positive sense although there were differences between the programmes. The analysis of the classroom observations and interviews was supported by concepts from Bernstein’s theory of pedagogic discourse and the anthropological theory of the didactic, and indicated strong similarities between the levels regarding the lesson structure and students’ freedom to select tasks to work on. However, at the upper level front teaching was more frequent as well as extended in time and the students reported an increased study pace. The study highlights several aspects of and connections between students’ choice of programme and characteristics of the mathematics education during the transition, which should be of interest to career choice advisors and the organisation and design of education. Potential problems related to the invisible pedagogy observed regarding knowledge criteria and selection of tasks need to be raised in current debates on school mathematics.

Det är idag ett faktum att vi lever i ett mångkulturellt samhälle där olika kulturer och språk möts varje dag, inte minst i skolan. Den mångfald som råder ställer i sin tur krav på skolan. Tidigare forskning visar att flerspråkiga elever tenderar att inte vara lika framgångsrika i skolan som sinainfödda klasskamrater. Elevernas olika förutsättningar att nå skolframgång har bland annat lett till genrepedagogikens uppkomst. Cirkelmodellen kan beskrivas som en undervisningsmetod som växt fram genom genrepedagogiken och som syftar till att ge alla elever, oberoende av social bakgrund, samma möjligheter att nå skolframgång. Det är denna modell som är i fokus i föreliggande studie. Syftet med studien var att belysa svenska som andraspråkslärares upplevelser av cirkelmodellen, av dess påverkan i undervisningen och på elever samt dess eventuelltutjämnande funktion i skrivundervisningen för årskurs 7-9. Studien utgick från Bernsteins(2000) begreppspar klassifikation och inramning som gjorde det möjligt att utröna den utjämnande funktionen cirkelmodellen enligt lärarna bidrar med. Som metod användes Semistrukturerade intervjuer där sex respondenter deltog. Studiens resultat visar att lärare är positiva till cirkelmodellen, även om uppfattningarna skiljer sig åt något. Förutom lärarnas optimism visar också resultatet att cirkelmodellens utjämnandefunktion främst ligger i att eleverna får dela med sig av sina kunskaper, att den bidrar till att lärarna kan ta deras kunskaper i beaktande, att modellen inte utgår från ett homogent perspektiv och att de olika modelltexterna ger eleverna olika textförebilder.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mätningen där svenska elevers resultat i läsförståelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekräftade tidigare års sjunkande resultat. Enligt Skolverket är det främst de lågpresterande elevernas resultat som har försämrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en väg att stärka elevers läsförståelse. Vid en genomgång av läsforskning synliggörs att det finns få studier med fokus på äldre elevers läsning samt att elevers röster sällan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av elevers resonemang bidra med ytterligare förståelse av högstadiets litteratursamtal, såväl elevledda samtal i mindre grupper som lärarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i årskurs nio om hur de ser på skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv inställning till litteratursamtal. I resultatet synliggörs att skolans litteratursamtal för högstadieelever kan bidra till att stödja ett tillträde till en vertikalt orienterad diskurs. Därigenom tycks överföring av kunskaper mellan kontexter kunna underlättas, exempelvis från svenskämnet till andra skolämnen och till en mer akademiskt orienterad diskurs. Resultatet visar även att elever menar att samtalens inramning i form av olika gruppkonstellationer är viktig och ibland ses som avgörande för om och hur de väljer att delta i skolans litteratursamtal. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete