Syftet med denna studie är att granska hur barns handlingar i förskolans sociala miljö inramas, filmas och diskuteras av förskollärare genom filmdokumentation samt på vilket sätt barnen är delaktiga i användningen av film. Frågeställningarna i studien är: Hur inramas och diskuteras barns handlingar av förskollärare i användning av film som dokumentation? På vilket sätt är barnen delaktiga i att använda film? Studien är baserad på några förskollärares upplevelser av fenomenet i fråga och är en kvalitativ studie där personliga intervjuer har genomförts. I tidigare forskning redovisas hur barn påverkas av film i förskolans sociala miljö samt förskollärares kunskap om film och dess konsekvenser. Genom socialsemiotik framgår hur förskollärare ser på film och bilder på olika sätt beroende på hur vi ser på vår omvärld. I resultatet framträder tre teman, varav de två första behandlar vilka effekter film får för barn samt förskollärare i förskolans sociala miljö och det tredje berör vilka konsekvenser detta får för barnens handlingar. I diskussionen besvarar vi studiens frågeställningar genom att beskriva vilka konsekvenser filmarbetet får för barnens handlingar i arbetet med film. Studien visar att förskollärare behöver utveckla sin kunskap kring filmarbetet i förskolan då det finns många olika aspekter att ta hänsyn till innan filmarbetet påbörjas.

Syftet med denna undersökning har varit att titta på hur rytmisk kvantisering påverkar lyssnarens uppfattning av musik. Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkät som kompletterats med intervjuer med syftet att få en kombination av kvantitativ data och kvalitativ inblick. Deltagarna har fått lyssna till och jämföra 2 olika versioner av tre låtar i olika genre, där den ena versionen har varit ett naturligt framförande och där den andra versionen korrigerats för att bli rytmiskt exakt. Undersökningen visar att det finns skillnader i hur musiken uppfattas innan och efter rytmisk korrigering och dessa skillnader tycks även finnas mellan de olika genrerna som ljudexemplen bestått av. Det är dock svårt att identifiera någon specifik effekt som kvantiseringen kan tänkas ha. Resultatet visar att korrigeringen å ena sidan kan leda till en professionell, levande och energisk uppfattning men också att musiken å andra sidan uppfattas som steril och tråkig. Likaså uppfattas även de naturliga versionerna som mer levande av vissa och livlösa av andra.

Fiskvägar kan anläggas i anslutning till dammar för att överkomma de hinder som dammarna utgör mot migrerande fisk. En av de mest önskvärda lösningar som finns för detta är att anlägga naturlika fiskvägar, vilka har som syfte att efterlikna ett naturligt vattendrag. Ofta har dock dessa planerats för dåligt med avseende på exempelvis lutning och placering av ingången för att de ska kunna fungera riktigt effektivt. På grund av detta finns det behov av omfattande studier av topografi och kartering av området innan en fiskväg anläggs. I det här arbetet används topografin och de geografiska förutsättningarna för att studera möjliga sträckningar på en naturlik fiskväg förbi Strömdalens kraftverk i Gävle som en del av det fiskvandringsprojekt som Länsstyrelsen Gävleborg driver. I arbetet byggs en höjdmodell upp med hjälp av data från LiDAR (Light Detection and Ranging) och genom topografisk mätning, där mätpunkter från Global Navigation Satellite System (GNSS) och Totalstation används för att korrigera LiDAR-modellen över visst område. Det går att förbättra kvaliteten på modellen avsevärt med korrigering av LiDAR-data genom jämförelser mot mätpunkter. Studien har visat att det går att uppnå en noggrannhet som är bättre än en decimeter överlag i modellen, med vissa lokala variationer. Dessa variationer visar sig i större osäkerhet i mera svårdefinierad terräng, som strandkanter eller där terrängen visar stor variation. Studierna har också visat att i områden där det finns många mätpunkter är kvaliteten bättre än i områden där det är glest mellan punkterna. Bottentopografier hade varit mycket önskvärt att mäta eftersom dessa behövs vid fiskvägsplanering, men det var dessvärre vid tidpunkten för fältarbetet inte möjligt att utföra några mätningar i vattnet på grund av högt vattenstånd. I studien har också den uppbyggda höjdmodellen använts för att hitta metoder att analysera och visualisera olika förslag på naturlika fiskvägar. Studierna har visat att topografin är en viktig faktor inom planeringen på grund av fiskvägars lutningskrav. För att uppnå den önskade medellutningen måste i många fall topografin modifieras ordentligt och detta har visat sig vara ett problem vid Strömdalens kraftverk. Genom att utnyttja 3D-modellering går det se detta ur ett annat perspektiv och då framkommer också svårigheterna med att anpassa fiskvägen till terrängen bättre. / Dams are obstacles for migrating fish species and a solution for this problem is to construct fish bypasses. One of the most desirable solutions for this is nature-like fish passages which is a solution where the bypass is looking like a real stream. However, because these passages have been planned poorly considering slope and placing of the entrance, they have not been that effective. Because of that, studies in topography and mapping of the area are important before a fish passage is constructed. In this study the topographic and geographic criteria are used to study possible paths where the fish passage can be constructed. This is done around Strömdalens kraftverk, close to the central parts of Gävle as part of the fish migration project of Länsstyrelsen in Gävleborg. In the study, Digital Elevation Models (DEM) is produced by data from Light Detection and Ranging (LiDAR) and by performing a topographic survey using Global Navitation Satellite System (GNSS) and total station in this area. The LiDAR data are corrected by those survey points by comparing them to the uncorrected LiDAR model. By doing that and also including the survey points, the performance of the model was greatly improved. In general the surveyed area is shown to have an uncertainty lower than a decimeter, but with local variations. Those variations are higher in more complex terrain, for example around shorelines and in areas with high terrain variation. The study has also shown that the uncertainty is lower in areas where many points have been surveyed. Bathymetric data are of great importance. However, by the time of the field survey, it was impossible to perform any survey in the water because of a high water level. Different suggestions on nature-like fish paths have also been analyzed and visualized by using a produced DEM. The studies have shown that topography is a very important factor because of the slope criteria for those fish passages. To reach the desired mean slope the topography has to be greatly modified, which is a major issue near Strömdalens kraftverk. By using 3D models it is possible to see that from a different perspective and it's easier to see the difficulties to adapt the fish passage to the terrain.

​​Optical character recognition (Optical Character Recognition (OCR)) has many applications, such as digitizing historical documents, automating processes, and helping visually impaired people read. However, extracting text from images into a digital format is not an easy problem to solve, and the outputs from the OCR frameworks often include errors. The complexity comes from the many variations in (digital) fonts, handwriting, lighting, etc. To tackle this problem, this thesis investigates two different methods for correcting the errors in OCR output. The used dataset consists of Swedish addresses. The methods are therefore applied to postal automation to investigate the usage of these methods for further automating postal work by automatically reading addresses on parcels using OCR. The main method, the lexical implementation, uses a dataset of Swedish addresses so that any valid address should be in this dataset (hence there is a known and limited vocabulary), and misspelled addresses are corrected to the address in the lexicon with the smallest Levenshtein distance. The second approach is to use the same dataset, but with artificial errors, or artificial noise, added. The addresses with this artificial noise are then used together with their correct spelling to train a machine learning model based on Neural machine translation (Neural Machine Translation (NMT)) to automatically correct errors in OCR read addresses. The results from this study could contribute by defining in what direction future work connected to OCR and postal addresses should go. The results were that the lexical implementation outperformed the NMT model. However, more experiments including real data would be required to draw definitive conclusions as to how the methods would work in real-life applications. / Optisk teckenigenkänning (Optical Character Recognition (OCR)) har många användningsområden, till exempel att digitalisera historiska dokument, automatisera processer och hjälpa synskadade att läsa. Att extrahera text från bilder till ett digitalt format är dock inte ett lätt problem att lösa, och utdata från OCR-ramverken innehåller ofta fel. Komplexiteten kommer från de många variationerna i (digitala) typsnitt, handstil, belysning, etc. För att lösa problemet undersöker den här avhandling två olika metoder för att rätta fel i OCR-utdata. Det använda datasetet består av svenska adresser. Metoderna tillämpas därför på postautomatisering för att undersöka användningen av dessa metoder för att ytterligare automatisera postarbetet genom att automatiskt läsa adresser på paket med OCR. Den första metoden, den lexikaliska metoden, använder en datauppsättning av svenska adresser så att alla giltiga adresser bör finnas i denna datauppsättning (därav finns det ett känt och begränsat ordförråd). Denna datauppsättning används sedan som en ordbok för att hitta adressen med det minsta Levenshtein-avståndet till någon felstavad adress. Det andra tillvägagångssättet använder samma datauppsättning, men med artificiella fel tillagda. Adresserna med dessa artificiella fel används sedan tillsammans med deras korrekta stavning för att träna en Neural Machine Translation (NMT)-modell för att automatiskt korrigera fel i OCR-lästa adresser. Resultaten från denna studie skulle kunna bidra genom att definiera i vilken riktning framtida arbete kopplat till OCR och postadresser ska gå. Resultaten var att den lexikaliska metoden presterade bättre än NMT-modellen. Fler experiment gjorde med verklig data skulle dock behövas för att dra definitiva slutsatser om hur metoderna skulle fungera i verkliga tillämpningar.

Provision of live streaming of video from fisheye camera is a popular business in the IT sector. Video dewarping is one of its special fields that expands rapidly. As the requirement of video quality becomes higher and higher, there is an increasing need for efficient solutions that can be utilized to process videos in attempts to gain desirable results. The problem is to determine the right combination of transmission bitrate and resolution for live streaming of the dewarped videos. The purpose of this thesis is to develop a prototype solution for dewarping video from fisheye camera and re-stream it to a client. This prototype is used for testing combinations of bitrate and resolution of the video in different scenarios. A system is devised to live stream a video from a fisheye camera, dewarp the video in a server and display the video in media players. The results reveal that the combination of bitrate 3.5 - 4.5 Mbps and resolution 720p is best suited for transmission to avoid noticeable lagging in playback. Comments of observers prove the promising use of the dewarped videos as Virtual Reality(VR) technology. / Direktsänd videoströmning från en kamera med fiskögaobjektiv är ett populärt och snabbväxande, speciellt inom vissa områden som videoförvrängning korrigering. Eftersom kravet på hög högkvalitativ video blir högre och högre, ökas också behovet av en effektiv videobearbetnings lösning för att få önskvärda resultat. Problemet är att bestämma rätt kombination av överföringsbithastighet och upplösning för direktströmning av bearbetade videon. Syftet med detta examensarbete är att utveckla en prototyplösning som korrigerar videoförvrängning från en kamera med fisköga-objektiv samt vidaresända den korrigerade videon till en klient. Denna prototyp används för att testa olika kombinationer av bithastighet och upplösning i olika scenarier. Ett prototypsystem utvecklades för att direktsända video från en kamera med fisköga-objektiv, korrigera videoförvrängningen i en server och spela upp de korrigerade video i en mediaspelare. Resultatet visar att kombinationen av bithastigheten mellan 3.5 - 4.5 Mbps och upplösningen 720p är den mest lämpliga för att undvika märkbara fördröjningar hos klienten. Den potentiella framtida användningen av den bearbetade videon inom Virtuell verklighet (VV) är lovande baserat på observatörernas kommentarer.