Opening migratory pathways is crucial for the brown trout´s ability to recolonize spawning- and rearing areas, in order to complete its lifecycle. Damming rivers for hydropower production has created obstacles for migration, and nature-like fishways are one measure used to recreate connectivity. The purpose of this bachelor´s thesis was to find out how the nature-like fishway, constructed in 2016, at Billsta power plant, central Sweden, was used by migratory brown trout for upstream and downstream passage, and to observe if the migration pattern changed over time, between 2018-2020. The collected data comes from an automatic fish-counter that has been located upstream of the nature-like fishway. To analyze the data, recorded trout were categorized into two length classes, spawning-size and smolt-size, according to criteria from the Swedish Agency for Marine and Water Management (HaV). Since individual fish could not be identified, a method for daily “net migration” was been developed to estimate the direction of migration. The results showed that net migration of spawning-size trout was greater upstream than downstream. Net upstream migration of spawning size trout tended to increase over time, but not the net downstream migration. There was no difference between net upstream and net downstream migration smolt-size trout, but the net downstream migration smolt-size trout increased over time. The study showed that there was substantial use of Billsta nature-like fishway for brown trout of both spawning- and smolt-sizes, for both upstream and downstream migration. The migration pattern was partly as expected but, upstream migration of smolt-size trout suggests that there is a considerable population of stationary trout passing the fish-counter. The study highlights the importance of monitoring the results of the restoration and implementing improvement measures where necessary. Billstaån has regained open migration pathways, but more time is needed to evaluate its effect and find out if the ecosystem works so that Storsjöns unique, large sized, migratory brown trout stocks once again have the conditions to complete their lifecycle in Billstaån. / Fria vandringsvägar är avgörande för öringens förmåga att återkolonisera lek- och uppväxthabitat, vid fungerande lek- och smoltvandring kan öringen fullborda sin livscykel. Vattenkraftsproduktion har skapat vandringshinder och naturlika fiskvägar är en åtgärd för att återskapa konnektivitet. Syftet med den här kandidatuppsatsen var att ta reda på hur den nedersta naturlika fiskvägen, skapad 2016 vid Billsta kraftverk i mellersta Sverige, nyttjades av vandrande öringar för uppströms och nedströms passage och observera om vandringsmönstret förändrades över tid, mellan 2018–2020. Rådatan kommer från en automatisk fiskräknare som funnits placerad uppströms den naturlika fiskvägen. För att analysera datan delades öringen in efter två längdstorlekar, lek- och smoltstorlek, enligt kriterier från Havs- och vattenmyndigheten. Eftersom individuell fisk inte gick att identifiera har en metod för daglig ”nettovandring” utarbetats för att uppskatta vandringens riktning. Resultatet visade att fler öringar i lekfiskstorlek nettouppvandrade än nettonedvandrade. Nettouppvandring av lekfiskstorlek tenderade att öka över tid men inte nettonedvandringen. Det var ingen skillnad mellan nettoupp- och nettonedvandrande öring i smoltstorlek, men nettonedvandringen av öring i smoltstorlek ökade över tid. Studien visade att Billsta naturlika fiskväg nyttjades väl av öring i både lekfisk- och smoltstorlek för både uppströms- och nedströmsvandring. Vandringsmönstret var delvis som förväntat, men när det gäller smoltstorlekens vandring var det snarare bäcköringens vandring än smoltens vandringsmönster som analyserades. Studien belyser vikten av att övervaka resultatet av restaureringen och implementera förbättringsåtgärder där så behövs. Billstaåån har återfått fria vandringsvägar men mer tid behövs för att utvädera dess effekt och ta reda på om ekosystemet fungerar så att Storsjöns unika, storvuxna, lekvandrande öringstam återigen fått förutsättningar att fullborda sin livscykel i Billstaån.

Fiskvägar kan anläggas i anslutning till dammar för att överkomma de hinder som dammarna utgör mot migrerande fisk. En av de mest önskvärda lösningar som finns för detta är att anlägga naturlika fiskvägar, vilka har som syfte att efterlikna ett naturligt vattendrag. Ofta har dock dessa planerats för dåligt med avseende på exempelvis lutning och placering av ingången för att de ska kunna fungera riktigt effektivt. På grund av detta finns det behov av omfattande studier av topografi och kartering av området innan en fiskväg anläggs. I det här arbetet används topografin och de geografiska förutsättningarna för att studera möjliga sträckningar på en naturlik fiskväg förbi Strömdalens kraftverk i Gävle som en del av det fiskvandringsprojekt som Länsstyrelsen Gävleborg driver. I arbetet byggs en höjdmodell upp med hjälp av data från LiDAR (Light Detection and Ranging) och genom topografisk mätning, där mätpunkter från Global Navigation Satellite System (GNSS) och Totalstation används för att korrigera LiDAR-modellen över visst område. Det går att förbättra kvaliteten på modellen avsevärt med korrigering av LiDAR-data genom jämförelser mot mätpunkter. Studien har visat att det går att uppnå en noggrannhet som är bättre än en decimeter överlag i modellen, med vissa lokala variationer. Dessa variationer visar sig i större osäkerhet i mera svårdefinierad terräng, som strandkanter eller där terrängen visar stor variation. Studierna har också visat att i områden där det finns många mätpunkter är kvaliteten bättre än i områden där det är glest mellan punkterna. Bottentopografier hade varit mycket önskvärt att mäta eftersom dessa behövs vid fiskvägsplanering, men det var dessvärre vid tidpunkten för fältarbetet inte möjligt att utföra några mätningar i vattnet på grund av högt vattenstånd. I studien har också den uppbyggda höjdmodellen använts för att hitta metoder att analysera och visualisera olika förslag på naturlika fiskvägar. Studierna har visat att topografin är en viktig faktor inom planeringen på grund av fiskvägars lutningskrav. För att uppnå den önskade medellutningen måste i många fall topografin modifieras ordentligt och detta har visat sig vara ett problem vid Strömdalens kraftverk. Genom att utnyttja 3D-modellering går det se detta ur ett annat perspektiv och då framkommer också svårigheterna med att anpassa fiskvägen till terrängen bättre. / Dams are obstacles for migrating fish species and a solution for this problem is to construct fish bypasses. One of the most desirable solutions for this is nature-like fish passages which is a solution where the bypass is looking like a real stream. However, because these passages have been planned poorly considering slope and placing of the entrance, they have not been that effective. Because of that, studies in topography and mapping of the area are important before a fish passage is constructed. In this study the topographic and geographic criteria are used to study possible paths where the fish passage can be constructed. This is done around Strömdalens kraftverk, close to the central parts of Gävle as part of the fish migration project of Länsstyrelsen in Gävleborg. In the study, Digital Elevation Models (DEM) is produced by data from Light Detection and Ranging (LiDAR) and by performing a topographic survey using Global Navitation Satellite System (GNSS) and total station in this area. The LiDAR data are corrected by those survey points by comparing them to the uncorrected LiDAR model. By doing that and also including the survey points, the performance of the model was greatly improved. In general the surveyed area is shown to have an uncertainty lower than a decimeter, but with local variations. Those variations are higher in more complex terrain, for example around shorelines and in areas with high terrain variation. The study has also shown that the uncertainty is lower in areas where many points have been surveyed. Bathymetric data are of great importance. However, by the time of the field survey, it was impossible to perform any survey in the water because of a high water level. Different suggestions on nature-like fish paths have also been analyzed and visualized by using a produced DEM. The studies have shown that topography is a very important factor because of the slope criteria for those fish passages. To reach the desired mean slope the topography has to be greatly modified, which is a major issue near Strömdalens kraftverk. By using 3D models it is possible to see that from a different perspective and it's easier to see the difficulties to adapt the fish passage to the terrain.