Dagens tillgång till information från världen över har lett till att konsumenter kan bevittna och ifrågasätta konsekvenserna av företagens agerande på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Det har i sin tur ökat konsumenternas press på företagen att ta ansvar och nyttja deras makt till positiv samhällspåverkan. I takt med denna ökad press från konsumenterna har allt fler företag börjat ge sig in i samhällsdebatter som de tidigare undvek och således växte ett nytt fenomen fram – varumärkesaktivism. Varumärkesaktivism innebär att varumärken tar publik ställning i kontroversiella frågor för att uppnå verklig förändring i något som oftast ligger utanför dess egna verksamhet.  Denna studie syftar till att beskriva millennials och centennials attityder till varumärkesaktivism i Sverige samt huruvida attityderna skiljer sig åt generationerna emellan. Genom att använda en väletablerad modell för attityder: ABC-modellen, har vi fått förståelse för hur de två generationernas attityder är uppbyggda och kan beskrivas. Tidigare forskning inom attityder har kompletterats med generationsteorin samt den något begränsade tidigare forskningen inom varumärkesaktivism, för att kunna utföra studien och därigenom besvara studiens frågeställning:  Vilka attityder har millennials och centennials gentemot varumärkesaktivism?  För att besvara frågeställningen genomfördes studien med en kvantitativ metod, där en enkät utformades och fördelades på sociala mediet Facebook. Via flertalet oberoende grupper nådde vi ut till sammanlagt 416 respondenter som valde att deltaga i vår enkätundersökning. I enkäten fick respondenterna ta ställning enligt en femgradig skala till olika påståenden som omfattar deras attitydkomponenter enligt ABC-modellen. Den insamlade empirin bearbetades därefter i statistikprogrammet SPSS och analyserades sedan med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultatet mynnade ut i flertalet slutsatser. Först och främst visade det sig att båda generationernas attityder kunde beskrivas som övervägande positiva. Utöver det visade det sig även att både millennials och centennials attityder främst är uppbyggda av känslor, före beteendeintentioner och upplevd kunskap. Vidare fann vi dock inga signifikanta skillnader mellan generationernas sammanvägda attityd. Däremot upptäcktes en signifikant skillnad i en av attitydkomponenterna, vilket innebar att centennials uppvisade mer positiva känslor än millennials. Slutligen fann vi även att kvinnor och mäns attityder signifikant skiljer sig åt genom att kvinnor har en mer positiv attityd än män, samt att kvinnors attityder är mer uppbyggda av känslor och beteendeintentioner medan männens attityder mer utgörs av upplevd kunskap.

Today, the whole society is permeated by digitization and schools are no exception. As today's society demands digital competence, it is important that teachers provide students with such knowledge from an early stage so that they can be participating citizens in the future. You can also see that there is a certain potential in using digital tools in mathematics teaching to promote learning. Despite that, teachers' use of digital tools in mathematics education varies.For that reason, the study aims to highlight how teachers' self-perceived competence and attitude towards digital tools affect the use of digital tools in mathematics teaching in grades f–3. The study used semi-structured interviews where the sample consisted of ten teachers that work in primary school f-3. The interview questions were based on the study's theoretical framework TPACK, which is linked to the teacher's self-perceived digital competence, and the three-component model, which is linked to attitude.The results of the study showed that it is the teacher’s attitude towards digital tools that affects the use of digital tools in mathematics teaching in grades f-3 the most. The results indicate that the teachers' self-perceived digital competence influences the use of digital tools to some extent, but we see that attitude is what influences to a greater degree. / Hela samhället genomsyras idag av digitaliseringen och skolan är inget undantag. Då dagens samhälle efterfrågar en digital kompetens är det viktigt att lärare förser eleverna med sådan kunskap redan från ett tidigt stadie för att de i framtiden ska kunna vara deltagande medborgare. Man kan även se att det finns en viss potential med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen för att främja lärandet. Trots det varierar lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen. Av den anledningen syftar studien till att belysa hur lärares självupplevda kompetens och inställning till digitala verktyg påverkar användandet av digitala verktyg inom matematikundervisningen i årskurserna f–3.  Studien använde sig av semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av tio verksamma lärare inom grundskolans f-3. Intervjufrågorna utgick från studiens teoretiska ramverk TPACK som är kopplad till lärarens självupplevda digitala kompetens och trekomponentsmodellen som är kopplad till inställning. Resultatet av studien visade att det är inställningen till digitala verktyg hos lärarna som påverkar användandet av digitala verktyg i matematikundervisningen i årskurs f-3 mest. Resultatet tyder på att lärarnas självupplevda digitala kompetens påverkar användandet av digitala verktyg till viss del men vi ser att inställning är det som påverkar i högre grad.