Alarming statistics provides that only 10,2 percentage of companies listed on the Swedish stock exchange has achieved gender equality in their top management. The fact is that women being discriminated, since men dominates these positions of power. The study is of a qualitative nature and aims to achieve a deeper understanding and knowledge contribution of how gender equal companies´ has achieved this gender diversity in their top management. Sweden's highest ranking business leaders has been interviewed in order to obtain their view, and the companies they represent, in order to get an answer to what the most important requirements has been in the achievement. The study's main result has shown that strong core values and corporate culture are basic and required condition for a successful gender equality strategy. A deliberate or emergent strategy can then be successfully implemented, and it is mainly the impact of structural barriers that determine which strategy a company uses. At a deliberate strategy, following measures are in additional to core values and corporate cultural crucial; commitment towards gender equality, a specific plan with clear objectives, and a conscious objective recruitment process. The result found aboute these two factors and three measures also identified a required specific order to follow in order to achieve gender diversity in top management. These findings, which in a near future, aims to contribute to a more gender equal Sweden.

Företags intressenter ställer allt högre krav på företagens hållbarhetsarbete, där de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna är i centrum. För att företag ska kunna visa att de fullföljer ansvaret kring arbetet med hållbarhet, upprättar företagen en hållbarhetsredovisning, där främst riktlinjer från Global Reporting Initiative (GRI) används. I GRI är en av principerna intressentinkludering, som innebär att företag ska föra en dialog med intressenter, för att på så sätt få ta del av intressenters åsikter och genom detta bidra till en mer användbar och trovärdig hållbarhetsredovisning. Med utgångspunkt i företags intressentdialog och vad som tidigare studier behandlar inom ämnet, har denna studie förklarat hur svenska börsnoterade företag identifierar, prioriterar och involverar intressenter i hållbarhetsredovisningen, samt hur företagens intressenter inverkar på hållbarhetsredovisningar.   För att uppfylla studiens syfte samt besvara dess problemformuleringar har studien utförts med hjälp av en kvalitativ metod, i form av intervjuer, där sju svenska börsnoterade företag har intervjuats som hållbarhetsredovisar enligt GRI. Resultaten av studien visar att de undersökta svenska börsnoterade företagen identifierar och prioriterar intressenter, där de identifierade intressenterna är de intressenter som påverkar eller påverkas av företagen. De prioriterade intressenterna anses enligt de undersökta företagen vara de som i högre grad påverkar eller som i högre grad påverkas av företagens verksamheter. Intressenterna blir även av de undersökta svenska börsnoterade företagen involverade, detta via olika dialogmetoder som beror på vilken intressentgrupp det berör. Slutligen visar studien att intressenter till de undersökta svenska börsnoterade företagen även inverkar på företagens hållbarhetsredovisningar, där det kan ses att en del intressenter har mer inflytande än andra. / Corporate stakeholders place increasingly high demands on companies regarding the sustainability work, where the environmental, social and economic aspects are at the center. In order for companies to demonstrate that they are in charge of the sustainability work, companies establish a sustainability report, primarily using Global Reporting Initiative (GRI) guidelines. In GRI one of the principles is stakeholder inclusiveness, which means that companies should engage in dialogue with stakeholders in order to gain access to stakeholders' views, and thereby contribute to a more useful and credible sustainability report. Based on the company's stakeholder dialogue and what previous research deal with within the subject, the study has explained how Swedish listed companies identify, prioritize and involve stakeholders in the sustainability report, as well as how companies' stakeholders influence the sustainability reports.   In order to fulfill the purpose of the study and answer its problem formulations, the study has been conducted using a qualitative method, in the form of interviews, in which seven Swedish listed companies have been interviewed, who are using GRI guidelines when they are establishing the sustainability reports. The results of the study show that the surveyed Swedish listed companies identify and prioritize stakeholders, where the identified stakeholders are the stakeholders that affect or are influenced by the companies. Priority stakeholders are, according to the companies surveyed, considered to be those that increasingly influence or are increasingly affected by business activities. The stakeholders will also be involved in the surveyed Swedish listed companies, through different dialogue methods depending on which stakeholder group it concerns. Finally, the study shows that stakeholders of the Swedish listed companies surveyed also in some way affect the companies' sustainability reports, where it can be seen that some stakeholders have more influence than others.

Bakgrund: Skillnaden mellan anställdas och befattningshavares löner är större än tidigare vilket bidrar till en debatt kring VD-ersättning. En hög VD-ersättning kan skapa starka reaktioner hos aktieägare som strävar efter vinstmaximering. Idag är det uppenbart att bolag måste ta hänsyn till det miljömässiga ansvarstagandet vid affärsbeslut, vilket gynnar aktieägaren och genom incitamentsprogram kan det även påverka VD-ersättningen. Eftersom ersättningsstruktur och bolagsstyrning skiljer sig åt mellan länder blir det dessutom centralt att se till varje enskilt land.  Syfte: Studiens syfte är att förklara sambandet mellan bolagets aktiva arbete för ett miljömässigt ansvarstagande och VD-ersättningen i svenska börsnoterade bolag. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod. Data från 131 svenska börsnoterade bolag samlas in och analyseras genom multipel regressionsanalys. Ett förklarande resultat framkommer till följd av hypotesprövning. Slutsats: Studien visar endast ett negativt signifikant samband mellan miljömässigt ansvarstagande och VD-ersättning i form av grundlön. En förklaring skulle kunna vara att grundlön är den mest frekvent använda ersättningstypen i Sverige. Dessutom är miljömässigt ansvarstagande och dess koppling till incitamentsprogram relativt nytt, vilket kan innebära att incitamentsprogrammen ännu inte är fullt utvecklade. Det kan istället tänkas finnas andra icke-monetära ersättningstyper som tillämpas. Studien skulle kunna vara ett argument för att incitamentsprogram ser olika ut i olika länder. Trots studiens resultat är det troligt att monetära incitamentsprogram kopplade till miljömässigt ansvarstagande kommer användas i större utsträckning i framtiden, eftersom miljömässigt ansvar är fördelaktigt för bolagets aktieägare samt att rapporteringen upplevs öka. / Title: The company's active work for environmental responsibility and its impact on Swedishlisted companies' CEO compensation.Background: The difference between employees' and executives' salaries is greater thanbefore, which contributes to a debate about CEO compensation. High CEO compensation cancreate strong reactions from shareholders as they strive for profit maximization. Today,companies must take environmental responsibility into account when making businessdecisions, which benefits the shareholder and affects CEO compensation through incentiveprograms. Since remuneration structure and corporate governance differ between countries, itis central to study each individual country.Purpose: The purpose of the study is to explain the connection between the company's activework for environmental responsibility and CEO compensation in Swedish listed companies.Method: The study has a deductive research approach and a quantitative research method.Data from 131 Swedish listed companies is collected and analyzed through multipleregression analysis. An explanatory result emerges from hypothesis testing.Conclusion: The study only shows a negative significant relationship between environmentalresponsibility and fixed CEO compensation. One explanation could be that fixed salary is themost frequently used type of remuneration in Sweden. In addition, environmentalresponsibility and its connection to incentive programs is relatively new, which means that theprograms may not yet be fully developed. There may be other non-monetary compensationtypes that are applied instead. The study could be an argument that incentive programs aredifferent in different countries. Despite this study’s results, it is likely that monetary incentiveprograms linked to environmental responsibility will be used to a greater extent in the future,since environmental responsibility is beneficial for the company’s shareholders and thatreporting is perceived to increase.

Syfte: Den externa redovisningen har som syfte att förmedla en rättvisande bild av företagets ställning och riktar sig till företagets externa omgivning. Årsredovisningar visar inte endast företagens finansiella prestanda utan är även ett sätt att kommunicera med omgivningen. Det som publiceras i årsredovisningar styrs av olika regelverk. Förutom att redovisa det som är lagstadgat, kan företag även redovisa ytterligare information, vilket kallas för frivillig redovisning. Företag inom sjukvårdssektorn utstår ofta offentlig granskning, och genom frivillig redovisning kan de erhålla och bibehålla sin legitimitet. Syftet med denna studie är att studera sambandet mellan företagsspecifika egenskaper och mängden frivillig redovisning i svenska börsnoterade företag inom sjukvårdssektorn, samt vilken typ av information den frivilliga redovisningen består av. Studiens frågeställningar lyder: vilka faktorer påverkar mängden frivillig redovisning och vilken typ av frivillig information redovisas. Metod: Metoden som har tillämpats i denna studie är en kvantitativ metod. Det har först genomförts korrelationsanalyser mellan de oberoende variablerna, därefter har en multipel regressionsanalys genomförts mellan den beroende variabeln och respektive oberoende variabel. Insamling av data för de oberoende variablerna har skett via databasen Retriever och från Nasdaq Stockholm (Stockholmsbörsen). Insamling av data för den beroende variabeln har gjorts manuellt från varje företags årsredovisning från år 2021. Studiens urval består av 58 företag, från en population av 60 företag. Resultat och slutsats: Den slutsats som fastställs är att faktorerna lönsamhet, likviditet och ägarstruktur har ett samband med mängden frivillig redovisning. Av de olika områdena redovisas allmän information i genomsnitt mest, och aktierelaterad information i genomsnitt minst. Företagen uppfyller dock ungefär i genomsnitt lika stor andel inom varje område i indexet. Därav finns inget utstickande mönster avseende vilket område som redovisas mest respektive minst. Examensarbetets bidrag: Svenska bolag inom specifika sektorer är relativt outforskade då majoriteten av tidigare studier är generella och inkluderar företag från olika branscher. Tidigare forskning fokuserar främst på vilka faktorer som påverkar mängden frivillig redovisning, och mindre på vad den frivilliga redovisningen faktiskt innehåller. Därmed bidrar detta arbete med en studie avseende frivillig redovisning i svenska bolag på sektornivå på senare år. Förslag till fortsatt forskning: Förslag för framtida liknande studier är att studera frivillig redovisning inom andra sektorer än sjukvårdssektorn. Dessutom är det möjligt att studera onoterade företag eller företag utanför EU då tillämpningen av regelverk varierar för dessa. Framtida studier kan även studera sambandet mellan frivillig redovisning och ytterligare företagsspecifika egenskaper än de som beaktas i denna studie. / Aim: Financial management aims to convey a justified image of a company's financial performance and is addressed to the company's external environment. Annual reports are not only a way to present the financial performance but also a way to communicate with external stakeholders. Information that’s published in the reports are regulated by differentregulations. Besides obligated disclosure, companies also choose to publish additional information, this type of information is called voluntary disclosure. Companies within the healthcare sector are often publicly scrutinized, thus they frequently disclose voluntarily in order to attain and maintain legitimacy. The aim of this study is to examine the relationship between company characteristics, and the extent of voluntary disclosure in listed companies within the Swedish healthcare sector and which type of information the voluntary disclosure consists of. The research questions formulated are: what are the determinants of voluntary disclosure, and what type of information is voluntarily disclosed. Method: The methodology used for this study is a quantitative method. Initially a correlation analysis was done, to determine the correlation between each independent variable. Thereafter a multiple regression analysis was implemented to determine the relationship between the dependent variable and each of the independent variables. The data for the independent variables was collected from the database Retriever and Nasdaq Stockholm (Stockholm Stock Exchange). The data for the independent variable was collected manually from annual reports for the fiscal year 2021. The sample size for this study is 58 listed companies, from a population of 60 companies. Results and conclusion: The results indicate that the determinants profitability, liquidity, and ownership structure are statistically associated with the extent of voluntary disclosure. On average, general information was disclosed the most, and stock related information was disclosed the least. However, the companies fulfill roughly the same percentage in each area of the index on average. As a result, there is no outstanding pattern regarding which area is disclosed the most and the least. Contribution of the thesis: There is a lack of studies of Swedish companies within specific sectors, since past studies are more general and include companies from different industries. In addition, prior studies focus more on the determinants of voluntary disclosure and less on what it consists of. Therefore, this thesis contributes to a more recent study of voluntary disclosure within Swedish listed companies within a specific sector. Suggestions for future research: A suggestion for future studies like this one, may be studying voluntary disclosure within different sectors. Another suggestion may also be studying non-listed companies or companies outside of the EU, since implementation of regulations vary amongst these. It may also be of interest to study other determinants of voluntary disclosure than those considered in this study.

Denna uppsats syfte till att undersöka hur informationsutgivning om valberedningen inom svensk bolagsstyrning påverkas av att bolaget är internationellt verksamt, bolagets storlek, spridd aktieägarstruktur samt styrelsens storlek. Trots att valberedningen spelar en central roll inom svensk bolagsstyrning är det ett ämne som är outforskat. Därav är det av intresse att undersöka vilken frivillig information om valberedningen finns tillgänglig i årsredovisningen, samt vilka centrala faktorer styr informationsutgivningen i årsredovisningen. Studiens teoretiska ramverk behandlar agentteorin, signalteorin och legitimitetsteorin. Studien genomfördes med en kvantitativ metod med ett urval på 279 bolag. Studiens resultat visade inga signifikanta samband mellan frivillig informationsutgivning om valberedningen och bolaget är internationellt verksamt, bolagets omsättning, spridd aktieägarstruktur samt styrelsens storlek. Gällande resultatet av kriterierna i kod 4.1 omnämndes kriteriet erfarenhet flest gånger, följt av kompetens, jämn könsfördelning och bakgrund. En slutsats av resultatet, är att erfarenhet är det kriteriet som omnämns mest eftersom det är en viktig faktor för att bolaget ska kunna styras i en gynnsam riktning och det är det kriteriet som bolaget vill främst förmedla till aktieägarna att de tar hänsyn till. En övergripande slutsatsen som kan dras är att information om valberedningen i årsredovisningen inte efterfrågas av aktieägarna eftersom de kan få tillgång till informationen på andra kommunikationskanaler. / This study aims to examine how the release of information about the nomination committee within Swedish corporate governance is affected by the fact that the company is international, the company's size, dispersed shareholder structure and the board size. Even though the nomination committee has a great importance in Swedish corporate governance, the topic is unreached. Because of this, it is of interest to examine what voluntary information about the nomination committee is available in the annual report, as well as what central factors govern the release of information in the annual report. This study is based on agency theory, signaling theory and legitimacy theory. The study is conducted with astatistical analysis on a sample of 279 companies. The results of this study showed no significant relationships between voluntary disclosure of information about the nomination committee and the companies that are international, the company's size, dispersed shareholder structure and the board size. Regarding the result of the criteria in code 4.1, the criterion experience was mentioned the most times, followed by competence, equal gender distribution and background. As a conclusion of the result, experience is the criterion that is mentioned the most because it is an important factor for the company to be steered in a favorable direction. It is also the criterion that the company primarily wants to communicate to the shareholders that they consider. An overall conclusion is that information about the nomination committee in the annual report is not requested by the shareholders because they can get access to that information on other communication channels.