1 |
Figurer i årsredovisningar : går de att lita på?Carlström, Marcus, Karlsson, Rickard January 2016 (has links)
Studien har gjorts för att minska bristen på forskning om vilseledande information via figurer i årsredovisningar och på så vis bidra till diskussionen om hur figurer tillämpas i redovisningen. Syftet med uppsatsen är att förklara hur vilseledande av information via figurer i årsredovisningar påverkas av företagsspecifika egenskaper. Studien har tagit ett positivistiskt perspektiv och tillämpat en deduktiv ansats för att kunna uppfylla studiens syfte. Vidare antas det att företagsledningen agerar opportunistiskt och kommer vilseleda informationen i figurerna som presenteras i årsredovisningarna. Därför bygger den bakomliggande teorin på agentteorin, Positive Accounting Theory och Impression Management. För att skapa hypoteserna har tidigare forsking gällande frivillig redovisning och vilseledande av figurer använts. Den empiriska metod som användes var en dokumentstudie där syftet var att samla in kvantitativa data från årsredovisningar. Studien är gjord på totalt 152 företag som är listade på Stockholmsbörsen och hela 1149 figurer mättes för att upptäcka mängden vilseledande information. Studiens resultat visar att företag som anlitar en revisionsbyrå från Big 4 presenterar färre vilseledande figurer. Dessutom verkar det som att företag som betalar ut en hög ersättning till styrelsemedlemmar och VD redovisar en större andel vilseledande figurer. Studien kan också påvisa att i företag med en större ägarspridning förekommer det färre vilseledande figurer. Avslutningsvis bidrar studien med bevis som indikerar att högre agentkostnader påverkar hur företagsledningen agerar, eftersom en högre ägarspridning leder till mindre vilseledande information via figurer. Där finns även bevis för att företagsledningen använder sig av vilseledande av figurer för att förbättra intrycket av sig själva och på så vis rättfärdiga en hög ersättning. / To reduce the lack of research on graph distortion this study is made to contribute to the discussion about graph practice. The purpose of the thesis is to explain what firm characteristics affect graph distortion in annual reports. In order to fulfil this purpose, a positivistic perspective and a deductive approach was applied. With the assumptions that management act opportunistically and distorts the information disclosed in the graphs presented in the annual reports, Agency Theory, Positive Accounting Theory and Impression Management are used as underlying theories. Further, prior research regarding voluntary corporate disclosure and graph distortion are used in order to derive the hypotheses. The empirical method used has been a document study where the purpose was to collect quantitative data. In total 152 companies listed on the Stockholm Stock Exchange were included in the study and a comprehensive amount of 1149 graphs measured to detect their distortion. The findings of the study show that companies hiring an audit firm from the Big 4 disclose less distorted graphs. In addition, companies that pay a higher compensation to the board members and CEO seem to present more distorted graphs. The study also found that for companies with a more dispersed ownership less graph distortion occurs. However, the findings do not support the view that firm size and debt ratio affect the level of graph distortion within the annual report. Concluding, the study contributes with evidence indication that higher agency costs affect management’s actions regarding graph distortion because a more dispersed ownership leads to less graph distortion. Also there is evidence that managers try to justify high compensation by improving impression of themselves through graph distortion.
|
2 |
Frivillig redovisning i svenska börsnoterade företag : En kvantitativ studie inom sjukvårdssektornCarlsson, Sofia, Mehrabi, Nanor January 2023 (has links)
Syfte: Den externa redovisningen har som syfte att förmedla en rättvisande bild av företagets ställning och riktar sig till företagets externa omgivning. Årsredovisningar visar inte endast företagens finansiella prestanda utan är även ett sätt att kommunicera med omgivningen. Det som publiceras i årsredovisningar styrs av olika regelverk. Förutom att redovisa det som är lagstadgat, kan företag även redovisa ytterligare information, vilket kallas för frivillig redovisning. Företag inom sjukvårdssektorn utstår ofta offentlig granskning, och genom frivillig redovisning kan de erhålla och bibehålla sin legitimitet. Syftet med denna studie är att studera sambandet mellan företagsspecifika egenskaper och mängden frivillig redovisning i svenska börsnoterade företag inom sjukvårdssektorn, samt vilken typ av information den frivilliga redovisningen består av. Studiens frågeställningar lyder: vilka faktorer påverkar mängden frivillig redovisning och vilken typ av frivillig information redovisas. Metod: Metoden som har tillämpats i denna studie är en kvantitativ metod. Det har först genomförts korrelationsanalyser mellan de oberoende variablerna, därefter har en multipel regressionsanalys genomförts mellan den beroende variabeln och respektive oberoende variabel. Insamling av data för de oberoende variablerna har skett via databasen Retriever och från Nasdaq Stockholm (Stockholmsbörsen). Insamling av data för den beroende variabeln har gjorts manuellt från varje företags årsredovisning från år 2021. Studiens urval består av 58 företag, från en population av 60 företag. Resultat och slutsats: Den slutsats som fastställs är att faktorerna lönsamhet, likviditet och ägarstruktur har ett samband med mängden frivillig redovisning. Av de olika områdena redovisas allmän information i genomsnitt mest, och aktierelaterad information i genomsnitt minst. Företagen uppfyller dock ungefär i genomsnitt lika stor andel inom varje område i indexet. Därav finns inget utstickande mönster avseende vilket område som redovisas mest respektive minst. Examensarbetets bidrag: Svenska bolag inom specifika sektorer är relativt outforskade då majoriteten av tidigare studier är generella och inkluderar företag från olika branscher. Tidigare forskning fokuserar främst på vilka faktorer som påverkar mängden frivillig redovisning, och mindre på vad den frivilliga redovisningen faktiskt innehåller. Därmed bidrar detta arbete med en studie avseende frivillig redovisning i svenska bolag på sektornivå på senare år. Förslag till fortsatt forskning: Förslag för framtida liknande studier är att studera frivillig redovisning inom andra sektorer än sjukvårdssektorn. Dessutom är det möjligt att studera onoterade företag eller företag utanför EU då tillämpningen av regelverk varierar för dessa. Framtida studier kan även studera sambandet mellan frivillig redovisning och ytterligare företagsspecifika egenskaper än de som beaktas i denna studie. / Aim: Financial management aims to convey a justified image of a company's financial performance and is addressed to the company's external environment. Annual reports are not only a way to present the financial performance but also a way to communicate with external stakeholders. Information that’s published in the reports are regulated by differentregulations. Besides obligated disclosure, companies also choose to publish additional information, this type of information is called voluntary disclosure. Companies within the healthcare sector are often publicly scrutinized, thus they frequently disclose voluntarily in order to attain and maintain legitimacy. The aim of this study is to examine the relationship between company characteristics, and the extent of voluntary disclosure in listed companies within the Swedish healthcare sector and which type of information the voluntary disclosure consists of. The research questions formulated are: what are the determinants of voluntary disclosure, and what type of information is voluntarily disclosed. Method: The methodology used for this study is a quantitative method. Initially a correlation analysis was done, to determine the correlation between each independent variable. Thereafter a multiple regression analysis was implemented to determine the relationship between the dependent variable and each of the independent variables. The data for the independent variables was collected from the database Retriever and Nasdaq Stockholm (Stockholm Stock Exchange). The data for the independent variable was collected manually from annual reports for the fiscal year 2021. The sample size for this study is 58 listed companies, from a population of 60 companies. Results and conclusion: The results indicate that the determinants profitability, liquidity, and ownership structure are statistically associated with the extent of voluntary disclosure. On average, general information was disclosed the most, and stock related information was disclosed the least. However, the companies fulfill roughly the same percentage in each area of the index on average. As a result, there is no outstanding pattern regarding which area is disclosed the most and the least. Contribution of the thesis: There is a lack of studies of Swedish companies within specific sectors, since past studies are more general and include companies from different industries. In addition, prior studies focus more on the determinants of voluntary disclosure and less on what it consists of. Therefore, this thesis contributes to a more recent study of voluntary disclosure within Swedish listed companies within a specific sector. Suggestions for future research: A suggestion for future studies like this one, may be studying voluntary disclosure within different sectors. Another suggestion may also be studying non-listed companies or companies outside of the EU, since implementation of regulations vary amongst these. It may also be of interest to study other determinants of voluntary disclosure than those considered in this study.
|
Page generated in 0.0626 seconds