Statistik visar att ransomware har ökat lavinartat de senaste åren, inte minst under den rådande Covid-19-pandemin. Cyberkriminella har kommit att utnyttja sjukhus runt om i världen som redan är överbelastade med att ta hand om patienter svårt sjuka i Covid-19. I denna uppsats undersöks det hur de svenska sjukhusen upplever och hanterar det ökade hotet av ransomware. Den utgörs av en litteraturstudie och några djupintervjuer. Litteraturstudien görs för att utforska fenomenet ransomware och ta reda på varför ransomware är en framgångsrik metod för kriminella att använda vid utpressning. Syftet är även att undersöka hur svenska sjukhus förhåller sig till att hälso- och sjukvårdssektorn har blivit attraktiva mål för cyberangrepp. I intervjustudien undersöks sjukhusens IT-säkerhet för att kartlägga om de är tillräckligt motståndskraftiga mot ransomware-angrepp. Intervjusvaren diskuteras och analyseras mot bakgrund av litteraturen. Slutsatsen av denna analys ligger till grund för åtgärdsförslag. Resultatet visar att sjukhusen/regionerna som tillfrågats har en bra IT-säkerhet. De mest centrala säkerhetsmekanismerna för verksamheterna är deras backup- och återställningsrutiner i kampen mot ransomware. Diskussionen i arbetet sammanfogar resultatet från både litteraturstudien och intervjustudien som genomförts. Utifrån diskussionen dras sedan slutsatsen att regionerna som tillfrågats har bra säkerhet och uppfyller de flesta av rekommendationer som publicerats av svenska myndigheter. Inte desto mindre resulterar studien i några uppslag till förbättringar i säkerhetsrutiner. / Statistics show an increase in ransomware activity in recent years. The increase is mainly due to the ongoing Covid-19 pandemic. Cybercriminals take advantage of the fact that hospitals worldwide are overloaded with caring for seriously ill patients in Covid-19 and perform ransomware attacks. This thesis examines how Swedish hospitals experience and handle the increased threat of ransomware. The bachelor’s thesis consists of a literature study and some in-depth interviews. The literature study is investigating ransomware as a phenomenon and finding out why it is a successful method for cybercriminals to use in digital extortion. The purpose is also to investigate how Swedish hospitals relate to the fact that the healthcare sector has become an attractive target for cyber-attacks. The interview study examines the hospitals' IT security to determine whether they are sufficiently resistant to ransomware attacks. The interview results are discussed and analyzed against the background of the literature. The conclusion of this analysis is the basis for the proposed countermeasure. The results show that the hospitals surveyed have suitable IT security. The most central security mechanisms for the hospitals are their backup and recovery routines in the fight against ransomware. The discussion in this work combines the results from the literature and interview studies carried out. Based on the discussion, the conclusion is that the hospitals surveyed have good security and meet most of the recommendations published by Swedish authorities. Still, there is room for some improvement which is indicated.

Syfte: Den externa redovisningen har som syfte att förmedla en rättvisande bild av företagets ställning och riktar sig till företagets externa omgivning. Årsredovisningar visar inte endast företagens finansiella prestanda utan är även ett sätt att kommunicera med omgivningen. Det som publiceras i årsredovisningar styrs av olika regelverk. Förutom att redovisa det som är lagstadgat, kan företag även redovisa ytterligare information, vilket kallas för frivillig redovisning. Företag inom sjukvårdssektorn utstår ofta offentlig granskning, och genom frivillig redovisning kan de erhålla och bibehålla sin legitimitet. Syftet med denna studie är att studera sambandet mellan företagsspecifika egenskaper och mängden frivillig redovisning i svenska börsnoterade företag inom sjukvårdssektorn, samt vilken typ av information den frivilliga redovisningen består av. Studiens frågeställningar lyder: vilka faktorer påverkar mängden frivillig redovisning och vilken typ av frivillig information redovisas. Metod: Metoden som har tillämpats i denna studie är en kvantitativ metod. Det har först genomförts korrelationsanalyser mellan de oberoende variablerna, därefter har en multipel regressionsanalys genomförts mellan den beroende variabeln och respektive oberoende variabel. Insamling av data för de oberoende variablerna har skett via databasen Retriever och från Nasdaq Stockholm (Stockholmsbörsen). Insamling av data för den beroende variabeln har gjorts manuellt från varje företags årsredovisning från år 2021. Studiens urval består av 58 företag, från en population av 60 företag. Resultat och slutsats: Den slutsats som fastställs är att faktorerna lönsamhet, likviditet och ägarstruktur har ett samband med mängden frivillig redovisning. Av de olika områdena redovisas allmän information i genomsnitt mest, och aktierelaterad information i genomsnitt minst. Företagen uppfyller dock ungefär i genomsnitt lika stor andel inom varje område i indexet. Därav finns inget utstickande mönster avseende vilket område som redovisas mest respektive minst. Examensarbetets bidrag: Svenska bolag inom specifika sektorer är relativt outforskade då majoriteten av tidigare studier är generella och inkluderar företag från olika branscher. Tidigare forskning fokuserar främst på vilka faktorer som påverkar mängden frivillig redovisning, och mindre på vad den frivilliga redovisningen faktiskt innehåller. Därmed bidrar detta arbete med en studie avseende frivillig redovisning i svenska bolag på sektornivå på senare år. Förslag till fortsatt forskning: Förslag för framtida liknande studier är att studera frivillig redovisning inom andra sektorer än sjukvårdssektorn. Dessutom är det möjligt att studera onoterade företag eller företag utanför EU då tillämpningen av regelverk varierar för dessa. Framtida studier kan även studera sambandet mellan frivillig redovisning och ytterligare företagsspecifika egenskaper än de som beaktas i denna studie. / Aim: Financial management aims to convey a justified image of a company's financial performance and is addressed to the company's external environment. Annual reports are not only a way to present the financial performance but also a way to communicate with external stakeholders. Information that’s published in the reports are regulated by differentregulations. Besides obligated disclosure, companies also choose to publish additional information, this type of information is called voluntary disclosure. Companies within the healthcare sector are often publicly scrutinized, thus they frequently disclose voluntarily in order to attain and maintain legitimacy. The aim of this study is to examine the relationship between company characteristics, and the extent of voluntary disclosure in listed companies within the Swedish healthcare sector and which type of information the voluntary disclosure consists of. The research questions formulated are: what are the determinants of voluntary disclosure, and what type of information is voluntarily disclosed. Method: The methodology used for this study is a quantitative method. Initially a correlation analysis was done, to determine the correlation between each independent variable. Thereafter a multiple regression analysis was implemented to determine the relationship between the dependent variable and each of the independent variables. The data for the independent variables was collected from the database Retriever and Nasdaq Stockholm (Stockholm Stock Exchange). The data for the independent variable was collected manually from annual reports for the fiscal year 2021. The sample size for this study is 58 listed companies, from a population of 60 companies. Results and conclusion: The results indicate that the determinants profitability, liquidity, and ownership structure are statistically associated with the extent of voluntary disclosure. On average, general information was disclosed the most, and stock related information was disclosed the least. However, the companies fulfill roughly the same percentage in each area of the index on average. As a result, there is no outstanding pattern regarding which area is disclosed the most and the least. Contribution of the thesis: There is a lack of studies of Swedish companies within specific sectors, since past studies are more general and include companies from different industries. In addition, prior studies focus more on the determinants of voluntary disclosure and less on what it consists of. Therefore, this thesis contributes to a more recent study of voluntary disclosure within Swedish listed companies within a specific sector. Suggestions for future research: A suggestion for future studies like this one, may be studying voluntary disclosure within different sectors. Another suggestion may also be studying non-listed companies or companies outside of the EU, since implementation of regulations vary amongst these. It may also be of interest to study other determinants of voluntary disclosure than those considered in this study.