<p>Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ”de andra”. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området. Syftet med denna studie var att få ökad kunskap i hur boende och föreningsaktiva personer i Trygg i Trollhättan upplever stadsdelen Kronogården, samt hur de mobiliserar sig för dess utveckling. Studien har haft en kvalitativ metod där både deltagande observation, informantintervjuer och respondentintervjuer genererat det empiriska material som analyserats utifrån tidigare forskning samt samhällsarbete och social mobilisering. Resultatet visar att Kronogården är en bra stadsdel där personer från många länder lever och verkar tillsammans, dock finns det vissa problem som exempelvis kriminalitet, problem som enligt de intervjuade har fått för stora proportioner i media. Det som behöver utvecklas i stadsdelen är att fler mötesplatser skapas samt att nyanlända invandrare inte enbart erbjuds bostäder i de redan segregerade områdena. Genom rätt motivation kan de boende engagera och mobilisera sig för förändring i stadsdelen, och genom Trygg i Trollhättan har ungdomar i området fått goda förebilder och en mer aktiv fritid, mammor har fått en starkare självkänsla och är tryggare i sin föräldraroll samt pappor har stärkts i föräldrarollen och är ute och nattvandrar och deltar i skolorna för att öka tryggheten.</p>

Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ”de andra”. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området. Syftet med denna studie var att få ökad kunskap i hur boende och föreningsaktiva personer i Trygg i Trollhättan upplever stadsdelen Kronogården, samt hur de mobiliserar sig för dess utveckling. Studien har haft en kvalitativ metod där både deltagande observation, informantintervjuer och respondentintervjuer genererat det empiriska material som analyserats utifrån tidigare forskning samt samhällsarbete och social mobilisering. Resultatet visar att Kronogården är en bra stadsdel där personer från många länder lever och verkar tillsammans, dock finns det vissa problem som exempelvis kriminalitet, problem som enligt de intervjuade har fått för stora proportioner i media. Det som behöver utvecklas i stadsdelen är att fler mötesplatser skapas samt att nyanlända invandrare inte enbart erbjuds bostäder i de redan segregerade områdena. Genom rätt motivation kan de boende engagera och mobilisera sig för förändring i stadsdelen, och genom Trygg i Trollhättan har ungdomar i området fått goda förebilder och en mer aktiv fritid, mammor har fått en starkare självkänsla och är tryggare i sin föräldraroll samt pappor har stärkts i föräldrarollen och är ute och nattvandrar och deltar i skolorna för att öka tryggheten.