Fungerande samverkan i samhället mellan olika aktörer är något som medborgarna förväntar sig. Ett exempel är vid bilolyckor med samverkan mellan blåljusmyndigheter. För särskilt utsatta grupper i samhället med många aktörer är inte samverkan mellan aktörerna självklara även om medborgarna får hjälp- och stödinsatser. Denna studie kartlägger samverkan mellan aktuella aktörer genom enkätsvar och semistrukturerade intervjuer, utifrån dimensionerna samverkan, delaktighet och kunden i centrum. En triangulering har använts där förutom enkät och semi-strukturerade intervjuer även dokumentanalys gjorts, där framkommer faktorer som visar den komplexa bilden av att samordna och kommunicera kring medborgaren med många aktörer. Resultatet visar att kommunikation och nätverksträffar med tydliga uppdrag och styrningar kan ge en samsyn kring medborgaren, dennes behov och livskvalitet vilket visar sig vara framgångsfaktorer för en fungerande samverkan. Men då det är många aktörer och olika huvudmän är det komplext att få en samlad bild och hitta former för hur kommunikation och samverkan bäst sker. / A well functioning collaboration between actors in society is expected by the citizens. One example is a caraccident where ambulance, firebrigade and police cooperate. For particularly vulnerable groups in society with many actors, the interaction between the actors is not obvious even if the citizens receive help and support efforts. This study charts the interaction between current actors through questionnaire responses and semi-structured interviews, based on the dimensions of collaboration, participation and the customer in the center. Triangulation of data was performed to identify factors associated with the complexity of coordinating and communicating services to meet the needs of citizens. The result shows that communication and networking with clear assignments and controls can give a consensus on the citizen, his needs and quality of life, which proves to be success factors for a functioning collaboration. But since there are many players, it is complex to get an overall picture and find forms for how communication and collaboration work best. / <p>2019-06-27</p>

Särskolan har funnits i Sverige sedan mitten av 1950-talet, men som en egen skolform parallellt med grundskolan och med egen läroplan, är grundsärskolan relativt ung. Dock har dess verksamhet präglats av att inte vara tillräckligt kunskapsutmanande och anses istället anammat ett mer omsorgs fokuserat uppdrag. Oavsett skolform finns det alltid en rektor knuten till skolan, uppdraget som rektor innebär ett stort ansvar där ledarskapet är centralt. I grundsärskolan är det rektorn som bär huvudansvaret för att bedriva och ekonomiskt möjliggöra undervisning för elever med funktionsvariation samt vara chef över skolans anställda.    Denna studie undersöker några rektorers perspektiv av grundsärskolan som skolform. Hur upplever och hur ser rektorerna på undervisning för elever med funktionsvariation. Studiens empiriska del visar resultat från en kvalitativ intervjuundersökning av sex rektorer. Studien visar att rektorerna är eniga om mycket, men att det finns vissa upplevelser som sticker ut. Resultaten redovisas i form av fem teman; specialpedagogik, kompetens, undervisning, assistentens roll och utveckling. Intervjuerna gav en förståelse för hur rektorerna upplevde grundsärskolan och bidrog till en insikt om hur dess undervisning ter sig inom skolvärlden samt hur komplex grundsärskolan är.

The aim of this master’s thesis is to examine the definition of ”accessibility” in regulatory documents for libraries and to study the actual accessibility at Malmö main public library through surveys and a group interview. The study is based on theoretical perspectives like postmodernism, disability studies, queer- and crip theory. The method for this master’s thesis is to study regulatory documents for libraries and to compare the goals in them with results from paper- and webbased surveys and a group interview with five participants. They study the accessibility at Malmö main public library from their point of view. The study shows that the library’s main focus today lies on physical accessibility, whereas results show that this focus needs to be widened to include psychological, cognitive, and sensory accessibility. This could improve accessibility not only for people with disabilities but for all library users. The study also shows that the library environment and services are formed according to a narrowing ableist norm that makes the library accessible for only a minority of library users. The goals set in regulatory documents and the actual accessibility at Malmö main public library are found to differ widely. A lot of measures have to be undertaken to guarantee fundamental rights for people with disabilities and to make the library “accessible for all”, as it says in the Swedish library law. This study is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Studiens syfte är att belysa hur en surfplatta kan stödja och främja barn med funktionsvariationen autism i sin kommunikativa förmåga och i sitt sociala samspel. Studiens tidigare forskning går igenom kommunikation och surfplattan som stödresurs för barn med autism, denna forskning pekar på attbarnen kan få stöd av en surfplatta men att forskningen är bristfällig. Det är en kvalitativ textanalys där empirin bestått utav vetenskapliga artiklar. Resultatet av denna studie visade att surfplattan är en bra kommunikations stödresurs som har många positiva egenskaper, däribland att den är lätt att individanpassa, lätt att ta med och socialt accepterad. Vidare visade även studien att det sociala samspelet är något som är nödvändigt för att kommunikationen ska utvecklas hos barn med funktionsvariationen autism och att därför surfplattan stödjer både kommunikation och socialt samspel, samtidigt.

Bakgrunden till studien härrör i att allergiska sjukdomar ökar i samhället och utgör exempel på funktionsnedsättning/ funktionsvariation. I relation till att studie- och yrkesvägledning ska utgå från enskilda behov, förutsättningar och kunskap om bland annat funktionsnedsättningar är syftet ta reda på hur medicinsk studie- och yrkesvägledning fungerar idag med fokus på individer med allergiska sjukdomar. Om det finns specifika hälsofaktorer som bör beaktas vid allergiska sjukdomar och karriärval samt konsekvenser vid utebliven vägledning. Målet är vidare att föreslå förbättringsområden för medicinsk studie- och yrkesvägledning. De teorier som tillämpas i studien är stigmatisering, strukturell stigmatisering, anställningsbarhet samt CIP- teorin. I arbetet intervjuas tre individer med allergiska sjukdomar, tre studie- och yrkesvägledare samt en professionell representant från ett arbets- och miljömedicinskt centrum. Resultatet visar på att medicinsk studie- och yrkesvägledning är viktigt då det påverkar förutsättningarna för hållbara karriärval. Påverkande faktorer för dessa val är bland annat risk- och friskfaktorer och konsekvenserna av utebliven medicinsk vägledning kan bli stora för både individ och samhälle. Samtidigt råder det en kunskaps- och medvetenhetsbrist inom ämnet hos både studie- och yrkesvägledare samt individer med allergiska sjukdomar. Medicinsk vägledning behöver lyftas upp på agendan och förbättringsområden finns.

Denna studie undersöker ledarskapets betydelse för arbetsgrupper inom fältet boendestöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsvariation, med fokus på det relationella ledarskapet och utifrån en socialkonstruktivistisk teori. Varför och hur ledare får komplexa verksamheter att fungera väl och med god kvalitet, för både brukare och personal, är frågor som legat till grund för arbetet. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem boendestödjare och fem chefer, verksamma i fyra olika verksamheter. Resultatet visar att boendestödjarna och cheferna har en samsyn om att god kommunikation inom verksamheten och gemensam målbild kan förbättra stödinsatserna, men att dessa förutsättningar inte alltid finns. Resultatet belyses med hjälp av Karaseks och Theorells teori om krav-kontroll-stöd. I diskussionen jämförs chefernas och boendestödjarnas perspektiv på det relativa ledarskapet och huruvida resultatet indikerar samband mellan faktorer som kommunikation, motivation och trivsel för boendestödjare och chefer. Faktorer som påverkar om man vill vara kvar i boendestödjaryrket diskuteras också, samt att studien inte kan belägga ovan nämnda samband, men uppmanar till vidare forskning på området. / This study examines the importance of leadership for working groups in the field of housing support for people with neuropsychiatric disabilities, focusing on relational leadership. Issues such as how and when leaders get a complex structure to work well and with good quality, for both users and staff, are issues that are the basis for the work. The study is qualitative and based on interviews with five housing assistants and five managers, active in four different activities. The results shows that the residents and managers have the consensus that good communication within the issues of work and common target image can improve support efforts, but this is not always done. The result is illustrated by Karaseks and Theorell's theory of demand-control-support. The discussion section compares the perspectives of leaders and housing supporters on the importance of relative leadership and that the outcome indicates relationships between factors such as communication, motivation and well-being for housing supporters and managers. Factors that affect if you want to stay in the housing support profession are also discussed, and that the study can not cover the above-mentioned relationship, but calls for further research in the field.

Vårt arbete var en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade personal på fritidshem, speciallärare samt rektorer på två skolor i södra Sverige för att se hur särskoleelever uppfattas vara delaktiga under sin vistelse på fritidshemmen. Vår teoretiska bakgrund baserade vi på det sociokulturella perspektivet samt de 6 delaktighetsaspekterna, tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang samt autonomi. Vi analyserade intervjusvaren utifrån delaktighetsaspekterna och kom fram till att särskoleelevernas delaktighet är mycket beroende av deras förmåga till verbal kommunikation, men även rörelseförmågan spelar in. Personalen menade att särskoleeleverna alltid är medräknade när de planerar sin verksamhet, men de uppfattade att gruppstorleken påverkar särskoleelevernas känsla av att höra till. Den främsta anledningen ansåg personalen bero på särskoleelevernas kognitiva svårigheter. Ett samarbete mellan de olika yrkesgrupperna inom skola/fritidshem är något som måste komma till stånd för att öka särskoleelevernas delaktighet på fritidshemmen, enligt oss. Vi hoppas på fortsatt forskning inom ämnet särskoleelevers delaktighet på fritidshem.

Detta kandidatarbete behandlar tillgänglighetsanpassningarför ökad inkludering på torg i två svenska kommuneri södra Sverige. Jämförelser mellan torgen visar påmöjligheter att förbättra tillgänglighetsanpassningarna påtorgytorna för att utöka tillgänglighet och inkludering istadsmiljön. De utvalda torgen som studien kretsar kringär Lilla Torg i Malmö stad samt Mårtenstorget i Lundskommun. De potentiella tillgänglighetslösningarna harframtagits genom studier av ett prisbelönat bidrag i EU:stillgänglighetstävling Access City Award från åren 2018 och2019. Det utvalda bidraget är staden Viborg i Danmark.Forskningsfrågorna har varit (1) Vilka omgivningsfaktorerhämmar målgruppers inkludering på torgytor i den byggdastadsmiljön? Och, (2) Vilka aspekter och kvaliteter kananses skapa en tillgänglig torgyta för alla målgrupper?Torgytor kan skapa hinder på grund av bristandetillgänglighetsanpassning och undanröjande av enkeltavhjälpta hinder med hänvisning till kulturhistoriskavärden. Tillgänglighet är inte enbart ett fysiskt krav förden byggda stadsmiljön enligt Plan- och bygglagen utanäven en medborgerlig rättighet enligt UN CRPD. Arbetetredovisar även malmö- och lundabornas uppfattningarpå de tillgänglighetsanpassningar som finns eller börfinnas på torgytorna. För att ta reda på bakomliggandeorsaker till genomförande av tillgänglighetsutformningav stadsrummet och vilka regelverk kommunerna måstefölja, intervjuades tjänstemän från Malmö Stad och Lundskommun. För att få en jämförande bild intervjuades ävenrepresentanter från två funktionshindersorganisationer.Resultatet av detta kandidatarbete är potentiellatillgänglighetslösningar som kan appliceras på de utvaldatorgen. De framtagna lösningarna fungerar som exempelpå hur torgytorna kan inkludera alla besökare. Vår slutsatsär att goda tillgänglighetsanpassningar för tillgänglighetoch inkludering på medeltida torgrum behöver utgåfrån en drastisk förändring av kommunikationen mellanstadsplanerande delar av kommunen och invånarna istäderna. Kommunerna bör även skapa ett aktivt samarbetemed funktionshindersorganisationer och rörelser somarbetat med tillgänglighetsfrågor för att vidareutvecklakunskapen inom tillgänglighetsanpassningar som kan taplats i staden. / This bachelor thesis deals with inclusion and accessibility adaptations of two medieval town squares in two municipalities in southern Sweden. The selected squares that the research study revolves around are ‘Lilla Torg’ in the city of Malmö and ‘Mårtenstorget’ in Lund municipality. The thesis is a comparative study that has resulted in potential renewal solutions that can be applied to the squares to increase equal access to the urban environment. The solutions have been inspired by one of the prize-winning cities in the European Access City Award competition from the year 2018 and winner of year 2019. The laureated city was the city of Viborg, which is a medieval city situated in Denmark. The Access City Award is an annual award ceremony in which the European Union awards European cities that actively work with accessibility adaptations and the removal of easily eliminated obstacles to increase inclusion for people with physical and cognitive disabilities. The research questions were: Firstly: What factors inhibit inclusion for people with disabilities on medieval town squares? And, secondly: What aspects and qualities can be considered to create accessible town squares of medieval origin for all potential user groups? The thesis provides a clear overview of aspects and different factors that constitute an inclusive and welcoming urban environment for every citizen. Our cities usually consist of older buildings that not always are adapted progressively to avoid access problems and obstacles that an older urban environments can create for various user groups. Town square, which are specifically addressed in this thesis, can often create obstacles due to the lack of accessibility adaptations and the removal of easily eliminated obstacles. This is often attributed to their cultural-historical values. However, cultural-historical values are aspects of the city that can questioned, since, when it comes to medieval squares, they have often undergone substantial changes over time. The visual expression is one of the reasons for why municipalities often tend to avoid physically reshaping such districts and squares so that they do not lose the city character of the city. To find out more about underlying motives for the accessibility adaptations that the two Swedish town squares in this study have undergone officials from both the City of Malmö and Lund Municipality were interviewed. In addition, representatives of Swedish disability organisations were interviewed about necessary changes to realizes in such areas. As a backdrop to the study, legal frameworks that monitor Swedish urban design were mapped. Legal frameworks of specific interest for this research study is both international conventions and national laws, regulations and guidelines that apply to building matters and the implementation of accessibility and usability requirements. Our study has primarily focused on the UN Convention 26 on equal rights for people with disabilities as well as the Swedish Planning and Building law and ordonnance with their adherent regulations on accessibility adaptations and the removal of easily eliminated obstacles. However, the national local government act allows for different physical realisations of these requirements. This circumstance may contribute to the fact that different types of urban environment are differently adapted. In consequence, visitors to town squares can experience urban spaces as inclusive, less inclusive or purely excluding. Our stance is that accessibility, not only within the built urban environment, is a requirement and not an option, therefore, there is a need for communication between urban planning organizations of the municipality and the actual users of the city. The result of this thesis is twofold. Firstly, the work will also present views of citizens in Malmö and Lund concerning their perception of accessibility adaptations of two medieval town squares. These views strengthen our arguments that the studied sites are not sufficiently adapted to suit all types of visitors. Secondly, this thesis proposes a set of potential solutions that can be applied to medieval town squares to address accessibility, inclusion, and usability problems. These solutions are based on exemplary models of how the squares can be adapted for all visitors and interviews with stakeholders. Our solutions open with a drastic change in the ordinary communication between urban planning organizations and the inhabitants of the cities. A functioning dialogue between the municipality and the users of the built urban environment is the key to a gradually more adapted city where everyone feels and physically can be included in the urban environment. By holding regular meetings a number of times during the year, a municipality can gather opinions about issues that the inhabitants think should be changed or improved to solve accessibility, inclusion, or usability problems or easily removal obstacles that may compromise daily activities that take place on medieval two squares. Municipalities should also initiate active collaborations with local organizations or movements that work with accessibility issues to further develop knowledge that entail accessibility, usability, and inclusion in the city. The element that both Malmö and Lund should mainly consider is the ground covering at the squares. Smoothing the ground can be a drastic physical change, but it would solve a few problems that visitors experience. Although the ground covering at Mårtenstorget in Lund has already been redesigned, citizens and visitors believe that this is still a problem for certain target groups. The same concerns apply to Lilla Torg in Malmö as the ground cover has not been adapted to be more accessibility. Although the cites want to retain the cultural-historical values and the visual expression of the old city centers, there are no factors that can prevent the municipalities to implement such a drastic transformation. Materials such as granite, small and large stone can still be used to maintain the visual expression. Working with contrast markings on the ground surface and with adaptations for people with visual impairments is another point both cities should adapt. Both Lilla Torg and Mårtenstorget lack guidance routes and distinguishable edges, that makes it difficult for people with visual impairments to navigate the squares. Seating should also be updated in the squares, the benches found at Lilla torg lack back and arm supports, by simply replacing the existing furniture creates a more welcoming atmosphere for persons with functional variations. According to our observations, more seating should be installed on Mårtenstorget, although the square surface is also used as a car parking space, the parking area should be clearly defined to provide clarity in that urban space and to create a more organized atmosphere. This change will also allow for more seating to be mounted on the square. By using creative solutions and universal design in terms of accessibility, cities with the help of citizens can create more welcoming and inclusive city spaces.

I världens snabbt ökande digitalisering är behovet av digitala samhällstjänster stort. Problemet är att dessa e-tjänster inte är tillgängliga för alla individer, vilket de ska vara enligt DOS-lagen. Tidigare forskning har kommit fram till att användargenererad information utgör framtiden för myndigheters e-tjänster. En samhällsgrupp som behöver undersökas vidare är individer med funktionsvariation, som står inför en ökad risk att hamna i ett digitalt utanförskap.  Denna studie har haft som syfte att undersöka användbarheten hos en svensk myndighets e-tjänster utifrån synvinkeln av användare med funktionsvariation. Om en förbättringspotential skall uppnås i upplevandet hos gruppen, så anser jag att verktygen för evidensbaserade studier inom detta område behöver vässas och specificeras gentemot målgruppens krav. Genom användbarhetstest har studiepersonerna undersökt Försäkringskassans webbsida och e-tjänster. Efter testet har studiepersonerna genomgått semistrukturerade intervjuer för att nå deras djupare uppfattningar och upplevelser kring Försäkringskassans webbsida och e-tjänsterna samt deras användning av digitala samhällstjänster.  Resultatet visar att studiepersonerna är delvis tillfredsställda med Försäkringskassans webbsida och e-tjänster. Orsaken är att deras tjänster och information är mer lättillgängliga för studiepersonerna digitalt och för att de generellt känner tillit till Försäkringskassan, däremot visar resultatet att två av fem studiepersoner inte självständigt kan använda Försäkringskassans webbsida och e-tjänster, vilket medför att de är digitalt exkluderade från dessa. Studiepersonerna uttrycker att det finns begreppssvårigheter, avsaknad av uppläsningsfunktioner, uttröttande läsning och svårigheter att hitta rätt information.  Studiens slutsats är att Försäkringskassan behöver fortsätta att vidareutveckla sin tillgänglighet efter DOS-lagens krav, eftersom inte alla studiepersoner upplevde deras webbsida och e-tjänster som användbara och eftersom de inte heller uppfyllde alla steg i inkluderingsarbetet mot digitalt utanförskap. / In the world's rapidly increasing digitalisation, the need for digital community services is great. The problem is that these e-services are not available to all individuals, which they should be according to the Swedish law of accessible digital public service. Previous research states that user-generated information is the future of government e-services. A social group that needs to be investigated further are the functionally diverse, who face an increased risk of ending up in digital exclusion.  The purpose of this study was to investigate the usefulness of a Swedish authority's e-services from the point of view of users with functional diversity. For a potential improvement to be achieved in the user experience, I believe that the tools for evidence-based studies in this area need to be sharpened and specified in relation to the target group's requirements. Through usability tests, the study subjects have examined the Swedish Social Insurance Agency's website and e-services. Following the test, the study subjects underwent semi-structured interviews to find out their deeper perceptions and experiences about the Swedish Social Insurance Agency's website and e-services, as well as their use of digital community services.  The results show that the students are partially satisfied with the Swedish Social Insurance Agency's website and e-services. This is because their services and information are more easily accessible to the study persons digitally and because they generally feel confident in the Swedish Social Insurance Agency. However, the results also show that two out of five study subjects cannot independently use the Swedish Social Insurance Agency's website and e-services, which means that they are digitally excluded from these. The study subjects express that there are conceptual difficulties, lack of reading aloud functions, tiring reading, and difficulties in finding the right information.  It is concluded that The Swedish Social Insurance Agency needs to continue further developing their accessibility in accordance with the requirements of the law of accessible digital public service, as not all study participants perceived their website and e-services as useful, nor did they fulfil all steps in the inclusion work against digital exclusion.

Studiens syfte är att undersöka vilka identitetskategorier som representeras i tv riktad till barn i förskola, och vidare problematisera representationen genom ett intersektionellt perspektiv med fokus på hur olika identitetskategorier samverkar i konstruktionen av identitet. Studien utgår från en tematisk analys av UR:s program “Tripp, Trapp, Träd”. Resultatet visar att kategorierna genus, etnicitet, ålder, sexualitet och funktionalitet representeras genom programmet i varierande grad sett till antal. Inom kategorierna representeras kvinnor, vita, barn, heterosexuella och ej funktionsvarierade karaktärer mest. Genom att problematisera representationen av kategorierna ur ett intersektionellt perspektiv framträder en mer komplex bild kring vilka identiteter som representeras i programmet då varje kategori inte lägre framställs som en homogen grupp. Genomgående går de olika kategorierna in i varandra, då samma karaktär identifieras i flera kategorier. Utifrån denna bild synliggörs en skillnad i representationen av bland annat etnicitet då den inte framträder som lika varierad inom alla kategorier.