Studien utforskar explorativt betydelsen av medicinsk studie- och yrkesvägledning under skolgången och i övergången till arbetslivet utifrån olika yrkesrollers perspektiv. Detta genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med yrkesgrupper såsom studie- och yrkesvägledare, sjuksköterskor, ergonom, yrkes- och miljöhygieniker samt arbetsförmedlare. Respondenterna betonade vikten av samverkan mellan yrkesgrupper för att säkerställa individers hälsa och arbetsförmåga genom livet. Tidiga insatser redan i skolan skapar förutsättningar för att eleverna får de kunskaper och färdigheter som behövs för att skydda sin hälsa på arbetsplatsen. Skolan spelar en central roll i att förbereda elever inför arbetslivet, och medicinsk studie- och yrkesvägledning är avgörande för att förebygga att individer utvecklar ohälsa på lång sikt. Arbetsmarknaden utgör idag en huvudkälla till ekonomisk stabilitet, socialt engagemang och inflytande i samhället och skapar en känsla av sammanhang hos individer.  Den tematiska analysen visade att samverkan mellan de olika yrkesgrupperna inom skolverksamheten är viktig, men att det saknas styrdokument, vilket skapar problem i implementeringen av uppdraget. Avslutningsvis framkom det att det finns en brist på vetenskaplig litteratur inom medicinsk studie- och yrkesvägledning, vilket pekar på en kunskapslucka som behöver adresseras genom ytterligare forskning.

Bakgrunden till studien härrör i att allergiska sjukdomar ökar i samhället och utgör exempel på funktionsnedsättning/ funktionsvariation. I relation till att studie- och yrkesvägledning ska utgå från enskilda behov, förutsättningar och kunskap om bland annat funktionsnedsättningar är syftet ta reda på hur medicinsk studie- och yrkesvägledning fungerar idag med fokus på individer med allergiska sjukdomar. Om det finns specifika hälsofaktorer som bör beaktas vid allergiska sjukdomar och karriärval samt konsekvenser vid utebliven vägledning. Målet är vidare att föreslå förbättringsområden för medicinsk studie- och yrkesvägledning. De teorier som tillämpas i studien är stigmatisering, strukturell stigmatisering, anställningsbarhet samt CIP- teorin. I arbetet intervjuas tre individer med allergiska sjukdomar, tre studie- och yrkesvägledare samt en professionell representant från ett arbets- och miljömedicinskt centrum. Resultatet visar på att medicinsk studie- och yrkesvägledning är viktigt då det påverkar förutsättningarna för hållbara karriärval. Påverkande faktorer för dessa val är bland annat risk- och friskfaktorer och konsekvenserna av utebliven medicinsk vägledning kan bli stora för både individ och samhälle. Samtidigt råder det en kunskaps- och medvetenhetsbrist inom ämnet hos både studie- och yrkesvägledare samt individer med allergiska sjukdomar. Medicinsk vägledning behöver lyftas upp på agendan och förbättringsområden finns.