<p>The aim of this investigation was to study first to third grade teachers’ experiences of working with pupils integrated into a regular school class from special school. The research questions guiding the study focused on the teachers’ experiences of possibilities and difficulties in this work.</p><p> </p><p>Through phone contact with different principals I got in contact with four teachers working in first to third grade classes in compulsory schools in Karlstad municipality. Qualitative interviews were conducted in which I used a semi-structured interview guide focusing on the individual teacher’s unique experiences.</p><p> </p><p>The result from the study shows that the teachers had overall positive experiences from working with integrated students from special school. Their different experiences dealt with during the interviews dealt with different aspects of the work that they all lifted up as important in their experiences; Work with “värdegrundsfrågor”, Cooperation with the integrates pupils’ parents, The pupils’ diagnosis and Confidence and help from colleagues.  Their experiences of possibilities were for example the fact that the students behaviour came to change to the better, when they spent time with the integrated student. The teachers also talked about difficulties with the integrated student taking time away from the other students and also with the integrated student being treated badly by the other students. But in the end the teachers pointed out that the possibilities were much stronger than the difficulties.  </p><p> </p><p>Keyword: Pupils from special school, integration, teachers’ experiences, possibilities and difficulties.</p>

The aim of this investigation was to study first to third grade teachers’ experiences of working with pupils integrated into a regular school class from special school. The research questions guiding the study focused on the teachers’ experiences of possibilities and difficulties in this work.   Through phone contact with different principals I got in contact with four teachers working in first to third grade classes in compulsory schools in Karlstad municipality. Qualitative interviews were conducted in which I used a semi-structured interview guide focusing on the individual teacher’s unique experiences.   The result from the study shows that the teachers had overall positive experiences from working with integrated students from special school. Their different experiences dealt with during the interviews dealt with different aspects of the work that they all lifted up as important in their experiences; Work with “värdegrundsfrågor”, Cooperation with the integrates pupils’ parents, The pupils’ diagnosis and Confidence and help from colleagues.  Their experiences of possibilities were for example the fact that the students behaviour came to change to the better, when they spent time with the integrated student. The teachers also talked about difficulties with the integrated student taking time away from the other students and also with the integrated student being treated badly by the other students. But in the end the teachers pointed out that the possibilities were much stronger than the difficulties.     Keyword: Pupils from special school, integration, teachers’ experiences, possibilities and difficulties.

Denna uppsats syftar till att undersöka bakgrunden till och upplevelsen av integrering av särskoleelever i grundskoleklasser. I uppsatsen undersöks även vad som kan främja respektive försvåra integrering. Undersökningen har gjorts genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av föräldrar, elever och lärare i grundskola och gymnasieskola. I uppsatsen framkommer en hög ambitionsnivå, både vad gäller integrering av särskoleelever i skolans styrdokument och i samhällets syn på inkludering. Intervjuerna visar att integrering av särskoleelever i grundskolan inte är självklar och ofta kan vara problematisk. Individintegrering upplevs ofta som mest positiv under de tidigare skolåren. När eleverna växer blir samspelet med klasskamraterna svårare. Intervjuade föräldrar, elever och lärare beskriver både gemenskap och utanförskap i skolan, och även hur skolans organisation, inställning och okunskap ibland försvårar integreringen. Viktiga faktorer för utfallet av en integrering är olika egenskaper hos läraren. Dessa är personliga egenskaper såsom erfarenhet, flexibilitet, nyfikenhet och en positiv inställning till att undervisa särskoleelever. Dessa kan i sin tur påverkas genom yttre resurser: adekvat utbildning, goda möjligheter till samarbete för personalen runt en särskoleelev, tid till reflektion samt möjligheter till stöd för personal och elev.

<p>Syftet med denna rapport är att ta reda på hur dagens grundskolelärare ser till individintegrering av särskoleelever i grundskolan. Det handla om hur lärarna känner vid en individintegrering och om deras kunskaper innan och efter. Då grundskolans och särskolans uppnåendemål skiljer sig från varandra är det också intressant att höra hur lärarna lägger upp sin undervisning utefter dessa. Men det handlar också om hur integreringarna har påverkat deras arbetssituation och arbetstid. Här är det intressant att titta på lärarnas syn på kommunens och skolledningens hjälp, hur lärarna uppfattar hjälpen och stödet.</p><p>Genom att titta på tidigare forskning som litteratur, avhandlingar och artiklar bildas en grund till arbetet. För att ta reda på ovanstående görs intervjuer med grundskolelärare. Lärarna kommer från olika kommuner vilket ger en möjlighet att se vilken hjälp de olika kommunerna gett lärarna och skolorna i deras arbete med eleverna.</p><p>Många lärare känner sig till en början osäkra och oroliga över att inte klara uppgiften att ha en individintegrerad elev i klassen. Men med hjälp som t ex assistenter och vidare/fortbildning från både kommun och skolledning och med stöd från arbetskamrater har det gått bra. Lärarna berättar att alla barn har olika behov och att man lär sig ganska snabbt vilket barn som behöver extra stöd i de olika ämnena.</p>

Syftet med denna rapport är att ta reda på hur dagens grundskolelärare ser till individintegrering av särskoleelever i grundskolan. Det handla om hur lärarna känner vid en individintegrering och om deras kunskaper innan och efter. Då grundskolans och särskolans uppnåendemål skiljer sig från varandra är det också intressant att höra hur lärarna lägger upp sin undervisning utefter dessa. Men det handlar också om hur integreringarna har påverkat deras arbetssituation och arbetstid. Här är det intressant att titta på lärarnas syn på kommunens och skolledningens hjälp, hur lärarna uppfattar hjälpen och stödet. Genom att titta på tidigare forskning som litteratur, avhandlingar och artiklar bildas en grund till arbetet. För att ta reda på ovanstående görs intervjuer med grundskolelärare. Lärarna kommer från olika kommuner vilket ger en möjlighet att se vilken hjälp de olika kommunerna gett lärarna och skolorna i deras arbete med eleverna. Många lärare känner sig till en början osäkra och oroliga över att inte klara uppgiften att ha en individintegrerad elev i klassen. Men med hjälp som t ex assistenter och vidare/fortbildning från både kommun och skolledning och med stöd från arbetskamrater har det gått bra. Lärarna berättar att alla barn har olika behov och att man lär sig ganska snabbt vilket barn som behöver extra stöd i de olika ämnena.

Syftet med denna studie är att undersöka tolv grundskollärares inställning till integrering, samt om och hur de utifrån sin inställning skapar förutsättningar för lärande för integrerade elever i grundskolan. Eftersom förutsättningar för lärande är ett vitt begrepp har vi valt att fokusera på interaktion. Studien utgår från de två specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt/ relationellt, för att beskriva lärares inställning till integrerade elever och hur det påverkar integrerade elevers förutsättningar för lärande. Det sociokulturella perspektivet beskrivs för att påtala interaktionens betydelse för lärande. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Metoder som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide med undervisande lärare. Intervjuerna analyserades med ett kvantitativt analysredskap och med en kvalitativ innehållsanalys. Kvantitativa strukturerade observationer i undervisningssituationer för integrerade elever genomfördes. Observationerna analyserades med kvantitativt analysredskap, därefter med en jämförande kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att lärarens inställning har stor betydelse för den interaktion som sker mellan lärare och integrerade elever, men också för hela undervisningssituationen. Viljan att genomföra anpassningar i undervisningen utifrån elevens behov, användande av andra strategier än de vanliga samt kontroll av elevens kunskapsutveckling ser vi skiljer sig mycket beroende på om läraren har ett kategoriskt eller relationellt perspektiv.

Ett av gymnasiesärskolans uppdrag är att förbereda eleverna inför ett meningsfullt vuxenliv med boende, fritid och arbete. I denna studie undersöks gymnasiesärskolans förberedelsearbete inför yrkesliv med förhoppningen att inspirera skolor till att utveckla sitt arbete. Metoden som använts är en kvalitativ metod med djupintervjuer, gruppintervjuer och telefonintervjuer, där rektorer, arbetslagsledare, lärare och före detta elever från tre gymnasiesärskolor i tre olika kommuner intervjuats. Studien visar på att samtliga skolor ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som den viktigaste delen i gymnasiesärskolans förberedelsearbete, något som stärks av Lpf 94. På skolorna finns ett nära samarbete mellan elev, mentor och studie- och yrkesvägledare samt i två av fallen även ett samarbete med kommunen och arbetsförmedlingen. Av de elever som tagit studenten och som intervjuats i denna uppsats är idag två arbetslösa, en fast anställd och en visstidsanställd. De två som idag arbetar har fått arbete genom sin arbetsplatsförlagda utbildning, något som skolorna menar är förhoppningen med praktiken. De intervjuade lyfter också fram skolornas möjligheter att utveckla förberedelsearbetet och förslagen som betonas är en närmre kontakt mellan handledare och skolor, mer aktiva mentorer, en integrering av gymnasiesärskolan samt ett fortsatt arbete med att öka elevernas självmedvetenhet. Genom att arbeta med detta finns det en möjlighet att förebygga de fördomar som finns mot funktionsnedsatta på arbetsmarknaden, i samhället och bland arbetsgivare, något som kan gynna funktionsnedsattas ingång till yrkeslivet.

Syftet med arbetet är att beskriva komplexiteten i undervisningen av en kommuns grundskoleplacerade särskoleelever, gällande kvalitetsbegreppet utifrån några aktörers perspektiv. Arbetet ger först en översikt över styrdokument som reglerar kvalitetsarbetet och olika infallsvinklar på begrepp inom kvalitetsområdet. Vidare tas i litteraturgenomgången upp inkluderingsfrågan genom olika forskares infallsvinklar på en skola för alla, särskolan, integreringsproblematiken och något om kvalitetsfaktorer i inkluderade miljöer. Specialpedagogens roll och några aktörers perspektiv får också sin belysning. Med hjälp av dokumentforskning och intervjuer med fem specialpedagoger och två särskolerektorer i den individintegrerade verksamheten i en kommun ville jag ha svar på mina problemformu-leringsfrågor. Sammanfattningsvis pekar resultatet i undersökt kommun på att det har skett en stor kvalitetsutveckling av den individintegrerade verksamheten de senaste åren. Komplexiteten för en individintegrerad särskoleelev är hög och specialpedagogen från särskolans uppgift är att skapa känsla av sammanhang där delaktighet har stor betydelse. Komplexiteten visar sig också i organisationen och specialpedagogens arbetssituation. Engagemang på och inom alla nivåer, befintlig skolkultur, hög delaktighet, bra samarbete, goda kontakter, hög kunskap, tydlig information samt utbildning ger god kvalitet. Olika praktiska förlag framkommer för förbättrad kvalitet i undersökt kommun. Det gäller sådant som tid för planering, nätverksträffar, arbetsbeskrivning och ökat antal uppföljningstillfällen. Inställningen till kvalitetsutveckling är i allmänhet positiv.

Vårt arbete var en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade personal på fritidshem, speciallärare samt rektorer på två skolor i södra Sverige för att se hur särskoleelever uppfattas vara delaktiga under sin vistelse på fritidshemmen. Vår teoretiska bakgrund baserade vi på det sociokulturella perspektivet samt de 6 delaktighetsaspekterna, tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang samt autonomi. Vi analyserade intervjusvaren utifrån delaktighetsaspekterna och kom fram till att särskoleelevernas delaktighet är mycket beroende av deras förmåga till verbal kommunikation, men även rörelseförmågan spelar in. Personalen menade att särskoleeleverna alltid är medräknade när de planerar sin verksamhet, men de uppfattade att gruppstorleken påverkar särskoleelevernas känsla av att höra till. Den främsta anledningen ansåg personalen bero på särskoleelevernas kognitiva svårigheter. Ett samarbete mellan de olika yrkesgrupperna inom skola/fritidshem är något som måste komma till stånd för att öka särskoleelevernas delaktighet på fritidshemmen, enligt oss. Vi hoppas på fortsatt forskning inom ämnet särskoleelevers delaktighet på fritidshem.