<p>Syftet med denna rapport är att ta reda på hur dagens grundskolelärare ser till individintegrering av särskoleelever i grundskolan. Det handla om hur lärarna känner vid en individintegrering och om deras kunskaper innan och efter. Då grundskolans och särskolans uppnåendemål skiljer sig från varandra är det också intressant att höra hur lärarna lägger upp sin undervisning utefter dessa. Men det handlar också om hur integreringarna har påverkat deras arbetssituation och arbetstid. Här är det intressant att titta på lärarnas syn på kommunens och skolledningens hjälp, hur lärarna uppfattar hjälpen och stödet.</p><p>Genom att titta på tidigare forskning som litteratur, avhandlingar och artiklar bildas en grund till arbetet. För att ta reda på ovanstående görs intervjuer med grundskolelärare. Lärarna kommer från olika kommuner vilket ger en möjlighet att se vilken hjälp de olika kommunerna gett lärarna och skolorna i deras arbete med eleverna.</p><p>Många lärare känner sig till en början osäkra och oroliga över att inte klara uppgiften att ha en individintegrerad elev i klassen. Men med hjälp som t ex assistenter och vidare/fortbildning från både kommun och skolledning och med stöd från arbetskamrater har det gått bra. Lärarna berättar att alla barn har olika behov och att man lär sig ganska snabbt vilket barn som behöver extra stöd i de olika ämnena.</p>

Syftet med denna rapport är att ta reda på hur dagens grundskolelärare ser till individintegrering av särskoleelever i grundskolan. Det handla om hur lärarna känner vid en individintegrering och om deras kunskaper innan och efter. Då grundskolans och särskolans uppnåendemål skiljer sig från varandra är det också intressant att höra hur lärarna lägger upp sin undervisning utefter dessa. Men det handlar också om hur integreringarna har påverkat deras arbetssituation och arbetstid. Här är det intressant att titta på lärarnas syn på kommunens och skolledningens hjälp, hur lärarna uppfattar hjälpen och stödet. Genom att titta på tidigare forskning som litteratur, avhandlingar och artiklar bildas en grund till arbetet. För att ta reda på ovanstående görs intervjuer med grundskolelärare. Lärarna kommer från olika kommuner vilket ger en möjlighet att se vilken hjälp de olika kommunerna gett lärarna och skolorna i deras arbete med eleverna. Många lärare känner sig till en början osäkra och oroliga över att inte klara uppgiften att ha en individintegrerad elev i klassen. Men med hjälp som t ex assistenter och vidare/fortbildning från både kommun och skolledning och med stöd från arbetskamrater har det gått bra. Lärarna berättar att alla barn har olika behov och att man lär sig ganska snabbt vilket barn som behöver extra stöd i de olika ämnena.