Ett av gymnasiesärskolans uppdrag är att förbereda eleverna inför ett meningsfullt vuxenliv med boende, fritid och arbete. I denna studie undersöks gymnasiesärskolans förberedelsearbete inför yrkesliv med förhoppningen att inspirera skolor till att utveckla sitt arbete. Metoden som använts är en kvalitativ metod med djupintervjuer, gruppintervjuer och telefonintervjuer, där rektorer, arbetslagsledare, lärare och före detta elever från tre gymnasiesärskolor i tre olika kommuner intervjuats. Studien visar på att samtliga skolor ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som den viktigaste delen i gymnasiesärskolans förberedelsearbete, något som stärks av Lpf 94. På skolorna finns ett nära samarbete mellan elev, mentor och studie- och yrkesvägledare samt i två av fallen även ett samarbete med kommunen och arbetsförmedlingen. Av de elever som tagit studenten och som intervjuats i denna uppsats är idag två arbetslösa, en fast anställd och en visstidsanställd. De två som idag arbetar har fått arbete genom sin arbetsplatsförlagda utbildning, något som skolorna menar är förhoppningen med praktiken. De intervjuade lyfter också fram skolornas möjligheter att utveckla förberedelsearbetet och förslagen som betonas är en närmre kontakt mellan handledare och skolor, mer aktiva mentorer, en integrering av gymnasiesärskolan samt ett fortsatt arbete med att öka elevernas självmedvetenhet. Genom att arbeta med detta finns det en möjlighet att förebygga de fördomar som finns mot funktionsnedsatta på arbetsmarknaden, i samhället och bland arbetsgivare, något som kan gynna funktionsnedsattas ingång till yrkeslivet.

Regarded as the biggest change in data protection law in a generation, the General Data Protection Regulation (or simply its more renowned name: the GDPR) is due to take effect on May 25th 2018. The purpose of the GDPR is to strengthen the protection of personal information, harmonize the data protection laws in the entire European Union, and modernize privacy laws to fit today’s technologically advanced society. As good as all organizations have to conform to the new law. Libraries, as prominent bearers of information and personal data, are thus no exception to the rule. This study’s objective is to gain knowledge of Swedish public libraries’ main GDPR preparations, regarding both the practical work and the difficulties they faced during the process. The result is based on the answers from an online survey, sent to every central library in Sweden’s 290 municipalities. 182 answers were received, which generated a response rate of roughly 63 percent. The theoretical analysis derives from five of John Kotter’s eight phases, concerning difficulties in early change management. The authors of this study identify the libraries’ focal points, in relation to the change work, as mainly consisting of inventory of personal data and education in the law. Difficulties are mostly found in understanding the law and how to practice it. Nonetheless, a majority of the Swedish central libraries consider themselves fairly ready for the GDPR when May 25th arrives.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur sånglärare erfar att de arbetar med   sceniska förberedelser i sin undervisning och även deras tolkning och syn på begreppet. I bakgrundskapitlet presenteras litteratur och forskning som är relevant för studien. Bakgrundskapitlet belyser olika aspekter av sceniskt förberedelsearbete så som nervositet, förmedling av känslor, kroppskännedom, olika program och metoder för att förbättra framträdanden, uttryck med mera. Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv som passar bra vid en undersökning av ett specifikt fenomen. Genom semistrukturerade intervjuer blev fyra sånglärare intervjuade kring sceniskt förberedelsearbete. Efter genomförd tematisk analys visade resultatet en viss samsyn mellan lärarnas tolkningar av begreppet. I resultatkapitlet redogörs för de intervjuade sånglärarnas tolkning av fenomenet sceniskt förberedelsearbete samt hur de erfar att de arbetar med detta. Detta presenteras bland annat genom olika metoder och hjälpmedel som lärarna erfar att de använder i sin undervisning. Här presenteras även olika delar som lärarna anser ingår i sceniskt förberedelsearbete, exempelvis scenisk framställning, tolkning och förståelse av text med mera. Resultatet belyser även vilka delar de ser som mest centrala i detta arbete. Avslutningsvis diskuteras delar av resultatet och metoden i relation till den litteratur och forskning som presenterats i bakgrundskapitlet. Här diskuteras bland annat lärarnas olika benämningar och tolkningar exempelvis utvärdering, reflektion och att ställa frågor. Därefter följer en redogörelse av arbetets betydelse och möjlig fortsatt forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to explore vocie teachers views on performance preparations and how they implement these thoughts in their work. The background chapter describes literature and previous research on performance preparations. Different aspects of performance preparations are presented, such as portraying different emotions, body awareness, various programs and methods to improve one’s performance, expression etcetera. Phenomenology was used as the theoretical framework and the method was semi-structured interviews. Following the method of thematic analysis, the result showed a certain consensus between the teachers’ interpretation of performance preparations. The result shows the informants’ interpretations of performance preparations as a phenomenon as well as how they experience they’re implementing this in their teaching. Different methods, aids etcetera are presented as well as the informants’ perceptions of performance preparations. Lastly, parts of the result and method are discussed in relation to the literature and research presented in the background chapter. Here,the teachers’ different names and interpretations of similar phenomenons such as evaluation, reflecting and asking questions are discussed. Thereafter, a statement of the importance of this study follows as well as possible further research on the subject.

I Sverige taxeras alla fastigheter vart tredje år (förutom industri och elproduktion som görs vart sjätte år) med antingen en allmän eller förenklad fastighetstaxering. En arbetsgrupp bestående av personer från Skatteverket, Lantmäteriet och ett värderingsföretag arbetar tillsammans med förberedelsearbetet inför en taxering. Där massvärderas alla fastigheter och olika tabeller, riktvärden och värdefaktorer upprättas. Det framkom i en jämförelse av taxeringsvärden för lantbruk 2017 och småhus 2018 att det fanns värdeskillnader i riktvärdet på tomtmark för lantbruk jämfört med tomtmark för småhus på landsbygd. Riktvärdet för lantbruken var högre inom många värdeområden i Sverige, vilket det ibland ska vara på grund av olika bakomliggande orsaker. När sådana orsaker saknas vill Lantmäteriet ha en förklaring till varför dessa skillnader i riktvärdet uppstått. Syftet är att undersöka bakomliggande orsaker till, att riktvärdena på tomtmark kan skiljas åt så mycket som de gör på många platser i Sverige. Målet är att klargöra om det geografiska läget på värdeområdena har någon påverkan. Vidare är en förhoppning att resultatet ska kunna bidra till en mer likvärdig värdering i framtiden, och därmed minska de geografiska skillnaderna. Studien har avgränsats till att jämföra länen som hade flest värdeområden med värdeskillnader. Det var Västra Götalands-, Stockholms- och Skånes län. Ytterligare avgränsning har gjorts genom att bara ta med värdeområden som har en skillnad på minst 20%. Metoderna som använts är en kombination av arkivstudie, intervjuer och kartläggning. Många möjliga orsaker till skillnader i riktvärdet grundar sig på, hur taxeringssystemet är uppbyggt, hur värderingen genomförs av de olika fastighetstyperna samt hur det geografiska läget påverkar värdeskillnaderna. Det är orsaker såsom hur så kallade “hästgårdar” taxeras, litet ortsprismaterial för lantbruken, tillförlitligheten på taxeringsuppgifterna, brist på lokalkännedom, de olika metoderna som används, hjälptabellernas inverkan och värderingsteknikernas olika utbildning och specialisering. Även läget i Sverige, nära tätort eller strandnära lägen samt lantbrukens ofta högt belägna lägen, spelar roll i värderingarna,och kan vara en orsak till värdeskillnader för riktvärdet på tomtmarken. / In Sweden, all properties are assessed every three years (except industrial and electricity production properties that has every six years) with either a general or simplified property assessment. A team consisting of persons from Skatteverket, Lantmäteriet and a valuation company works together with the preparation work for a tax assessment where all properties are mass valued and different tables, benchmarks and value factors are established. A comparison of farm rateable values in 2017 and single-family houses in 2018 showed that there were differences in the benchmark of plots of land of farms compared to land for detached houses in rural areas. The benchmark for farms was higher in many value areas in Sweden, which they should sometimes be due to different underlying reasons, but when such reasons are missing, Lantmäteriet wants an explanation for why these differences in the benchmark have arisen. The aim is to investigate the underlying reasons why the guide values on plots of land can separated as much as they do in many places in Sweden. The aim is to clarify whether the geographical location of the value areas has any impact and connection with each other. Furthermore, it is hoped that the result will contribute to a more equal valuation in the future and reduce geographical differences. The study has been limited to comparing the counties with the most value areas with value differences, which was the counties of Västra Götaland, Stockholm and Skåne. Further delimitation has been made by only include value ranges that have a difference of 20% or more. The methods used are a combination of archival study, interviews and mapping. Many possible reasons for differences in the benchmark are based on how the assessment system is structured, how the valuation is carried out by the different property types and how the geographical situation affects the differences in value. These are reasons such as the assessment of so-called 'horse farms', the small local price material for farms, the reliability of the assessment data, a lack of local knowledge, the different methods used, the impact of aid tables and the different training and specialisation of valuation techniques. The location in Sweden, close to urban- or beachfront locations and the often high locations of farms also play a role in the valuations and can be a cause of differences in the value of the benchmark on the plot of land.