Grundvattenmodellering av föroreningstransport   – Ett uppdragsanpassat beräkningsverktyg Emil Friberg Målet för detta arbeta var att bygga upp en modell i modelleringsprogrammet MODFLOW för spridning av förorenande ämnen i grundvattnet. Syftet med modellen var att finna en balans mellan den mycket enkla modellen som Naturvårdsverket har satt upp för förorenad mark och en fullskalig platsspecifik modell. Utgångspunkten var att studera litteraturen för att finna lämpliga generella parametrar som beskriver föroreningstransport i grundvattnet. Tre genomförda uppdrag med förorenad mark användes som referenskälla, men även för att evaluera den framtagna modellen. Föroreningarna som förekom i dessa uppdrag och som studerades i detta arbete är bensen, PCE och arsenik. Att finna lämpliga parametrar för beskrivning av transporten visade sig vara ganska enkelt, det finns en god förståelse för vilka faktorer som har betydelse. Däremot var det svårare att finna generella värden till dessa parametrar. Sammanställningar gjorda av Naturvårdsverket var en god källa. Den uppbyggda modellen döptes till ESM. Alla valda parametrar analyserades och modellen känslighetsanalyserades. Resultatet visade att vissa parametrar ger större känslighet än andra. Samtidigt visade analyserna att känsligheten varierar beroende på vilket intervall en viss parameter studeras samt att modellens känslighet även är beroende på värdena på de andra parametrarna. Bland annat visade det sig att dispersion alltid är en känslig parameter inom vissa intervall. Sorption och grundvattenflödets gradient visade sig enbart vara känsliga i vissa fall. ESM jämfördes med analytiska lösningsmetoder, Naturvårdsverkets riktlinjesmodell samt de tre utvalda uppdragen. Resultatet var blandat. I jämförelsen med den enklaste analytiska lösningsmetoden med enbart advektion och dispersion överensstämde inte resultaten . Då även sorption användes blev resultatet mycket bra med en hög överensstämmelse. Det gick inte att jämföra Naturvårdsverkets modell rakt av med ESM då förutsättningarna var ganska skilda. Däremot visade jämförelsen i ett större perspektiv att ESM ger en bättre bild av föroreningsspridningen än vad Naturvårdsverkets riktlinjesmodell ger.  Även jämförelsen mellan ESM och de utvalda uppdragen gav blandat resultat, vissa fall blev resultatet mycket bra medan andra mindre. Generellt gav ESM en bra bild av föroreningssituationen och dess karaktär men den har svårigheter att återspegla verkligheten beträffande uppmätta halter och andra mer specifika parametrar. Slutsatsen blev att ESM kan användas initialt för att få en bild av situationen och att modellen är enkel att förändra men kan inte återspegla alla aspekter på föroreningstransporten. Nyckelord: MODFLOW, MT3DMS, föroreningstransport, PCE, bensen, arsenik, riktvärde för förorenad mark Institutionen för geovetenskaper; luft-, vatten- och landskapslära. Uppsala universitet Villavägen 16, Se-752 36 UPPSALA

No description available.

This degree project illustrates today's noise problems caused by high-speed highways.  The area that has been studied is Kopparlunden along the E18, in Västerås which reflects a long and unique industrial history from the late 1800's. In the current situation  the municipality of Västerås is doing a transformation of the existing industry into a modern residential area with the  new homes, workplaces and services. The purpose of the work is to identify noise and study traffic-related noise problems in this area, partly to check the result of noise values ​​against the requirements, and to propose noise reduction measures. This work is based on own noise measurements and calculations as well as on the study of a couple of relevant reference objects. The result of own noise  measurement and calculations at all four points was about 60 – 63 dBA equivalent on two meter high over ground and about 61 – 67 dBA at five meters high over ground. This means that the measured values exceed the guideline values of approximately 8 dBA at two meters height and 12 dBA at 5 meters height according to BBR. For satisfactory sound levels to be obtained in Kopparlunden, several solutions need to be implemented such as an evacuation corridor between facades and apartments, increased distances between buildings and the noise source, noise screen and well proper placement and design of buildings. / Samhällsbyggnadsteknik

Vid riskbedömning av enskilda ämnen utvärderas riskkvoten, kvoten mellan exponeringsnivå och ett hälsobaserat riktvärde. Flertalet toxikologiska studier styrker antagandet att en blandning av kemikalier, vars koncentrationer var och en för sig inte leder till någon skadlig effekt, kan samverka och leda till skadliga effekter. I detta examensarbete har jag som ett led i den hälsobaserade miljögiftsövervakningen vid Miljöförvaltningen, Stockholms stad, utvecklat ett beräkningsverktyg för att uppskatta kombinationseffekter vid blandningar av kemikalier som förekommer i inomhusmiljö. Beräkningsverktyget bygger på modellen för koncentrationsaddition under antagandet att inga avvikelser förekommer, där riskkvoter för enskilda ämnen summeras till ett översiktligt riskindex. Exponeringsvägarna inandning och oralt intag beaktas så att respektive riskindex adderas till ett multipelt riskindex. Vidare bygger verktyget på antagandet att koncentrationsaddition, som gäller för lika toxikologisk verkan på molekylär nivå även gäller på systemnivå, så att ämnen kan delas in i grupper efter de hälsoeffekter som de orsakar och därmed möjliggöra en utvärdering av multipelt riskindex för respektive hälsoeffekt. Bristen på hälsobaserade riktvärden för ämnen i luft har hanterats genom beräkning av uppskattat dagligt intag via inandning, samt genom att använda öppna resurser för identifiering av toxikologiskt lika ämnen. För PFAS-ämnen och PAH:er har relativa potensfaktorer använts vid beräkning av riktvärden. Utvärdering har även gjorts med toxikologiska referenspunkter justerade med osäkerhetsfaktorer. Beräkningsverktyget har utvecklats i Excel med ingående ämnen i en tabell med indelning efter hälsoeffekt. Test av kriterier för gruppering inom det aktuella beräkningsverktyget har gjorts genom jämförande analyser med två andra verktyg för riskbedömning av blandningar. Beräkningsverktyget användes sedan för att utvärdera 225 unika ämnen med kvantitativa analysdata från mätningar av inomhusluft respektive damm i Stockholms stads förskolor. Utvärderingen visar att kombinationseffekter har störst inverkan för hälsoeffekterna irritation och andningsvägar respektive utveckling. / <p>Inom examensarbetet har ett excelverktyg utvecklats, vilket beskrivs i publikationen. </p>

Riktvärdet på tomtmark har visat sig skilja mellan småhus på lantbruk och småhus på landsbygd. Detta uppmärksammades första gången av Lantmäteriet vid en jämförelse av taxeringen för lantbruk 2017 och småhus 2018. De har efter detta lyft problemet i arbetsgruppen som arbetar med förberedelsearbetet inför taxering. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur skillnaderna i riktvärdet på tomtmark ser ut för småhus- respektive lantbruksenheter mellan taxeringarna 2017–2018 och 2020–2021. Studien går ut på att undersöka om det finns ett tydligt mönster eller om skillnaderna varierar mellan dessa olika taxeringsår. Studien avgränsades till Stockholms län och fokuserar på de värdeområden som 2017–2018 visade att tomtmarken hade fått ett högre riktvärde på lantbruksenheter än på småhusenheter, där skillnaden var minst 20 %. Studien omfattar även de värdeområden som 2020–2021 visade skillnaden på minst 20 % men som 2017–2018 hade en skillnad som var mindre än 20 %.Resultatet visade en relativt stor variation där några värdeområden fortfarande hade en skillnad på minst 20 %, några värdeområden hade denna gång inte någon skillnad alls och inågra andra värdeområden hade riktvärdena istället blivit högre på småhusenheter än på lantbruksenheter. Studien tar även upp hur förberedelsearbetet går till inför fastighetstaxering vad gäller småhus respektive lantbruk. Denna information är svår att läsa sig till på internet och i litteratur vilket gjort att den har tagits del av genom tre intervjuer med anställda på Skatteverket, Lantmäteriet och värderingsföretaget Svefa. / The guide value of plots of land have been shown to vary between small houses on farms and small houses in rural areas. This was first noticed by Lantmäteriet (the Swedish mapping, cadastral and land registration authority) when comparing the assessment of value for agriculture land in 2017 and single-family houses in 2018. The problem has been highlighted in the working group focusing on the preparation for assessment values. The purpose of this thesis is to investigate whether, and if so, what the differences in the guide value of plots of land look like for single-family and agricultural units between the assessments 2017–2018 and 2020–2021. The study is focused on whether there is a clear pattern or whether the differences vary between these different assessment years. The geographical area was chosen in the Stockholm County and focuses on the value areas that in 2017–2018 showed that the plot land had received a higher guide value of agricultural units than on single-family houses, where the difference was at least 20 %. The study also covers the value areas that in 2020-2021 showed differences of at least 20 % but which in 2017-2018 had a difference of less than 20 %.The result showed a fairly large variation where some value areas still had a difference of at least 20 %, some value areas had this time no difference at all, and some value areas had instead become higher for single-family units than for agricultural units. The study also addresses how the preparation work is done for property assessment in terms of single-family house and agricultural. This information is difficult to find on the internet and in literature, which has meant that it has been accessed through three interviews with employees at Skatteverket (the Swedish Tax Agency), Lantmäteriet and the valuation company Svefa.

I Sverige taxeras alla fastigheter vart tredje år (förutom industri och elproduktion som görs vart sjätte år) med antingen en allmän eller förenklad fastighetstaxering. En arbetsgrupp bestående av personer från Skatteverket, Lantmäteriet och ett värderingsföretag arbetar tillsammans med förberedelsearbetet inför en taxering. Där massvärderas alla fastigheter och olika tabeller, riktvärden och värdefaktorer upprättas. Det framkom i en jämförelse av taxeringsvärden för lantbruk 2017 och småhus 2018 att det fanns värdeskillnader i riktvärdet på tomtmark för lantbruk jämfört med tomtmark för småhus på landsbygd. Riktvärdet för lantbruken var högre inom många värdeområden i Sverige, vilket det ibland ska vara på grund av olika bakomliggande orsaker. När sådana orsaker saknas vill Lantmäteriet ha en förklaring till varför dessa skillnader i riktvärdet uppstått. Syftet är att undersöka bakomliggande orsaker till, att riktvärdena på tomtmark kan skiljas åt så mycket som de gör på många platser i Sverige. Målet är att klargöra om det geografiska läget på värdeområdena har någon påverkan. Vidare är en förhoppning att resultatet ska kunna bidra till en mer likvärdig värdering i framtiden, och därmed minska de geografiska skillnaderna. Studien har avgränsats till att jämföra länen som hade flest värdeområden med värdeskillnader. Det var Västra Götalands-, Stockholms- och Skånes län. Ytterligare avgränsning har gjorts genom att bara ta med värdeområden som har en skillnad på minst 20%. Metoderna som använts är en kombination av arkivstudie, intervjuer och kartläggning. Många möjliga orsaker till skillnader i riktvärdet grundar sig på, hur taxeringssystemet är uppbyggt, hur värderingen genomförs av de olika fastighetstyperna samt hur det geografiska läget påverkar värdeskillnaderna. Det är orsaker såsom hur så kallade “hästgårdar” taxeras, litet ortsprismaterial för lantbruken, tillförlitligheten på taxeringsuppgifterna, brist på lokalkännedom, de olika metoderna som används, hjälptabellernas inverkan och värderingsteknikernas olika utbildning och specialisering. Även läget i Sverige, nära tätort eller strandnära lägen samt lantbrukens ofta högt belägna lägen, spelar roll i värderingarna,och kan vara en orsak till värdeskillnader för riktvärdet på tomtmarken. / In Sweden, all properties are assessed every three years (except industrial and electricity production properties that has every six years) with either a general or simplified property assessment. A team consisting of persons from Skatteverket, Lantmäteriet and a valuation company works together with the preparation work for a tax assessment where all properties are mass valued and different tables, benchmarks and value factors are established. A comparison of farm rateable values in 2017 and single-family houses in 2018 showed that there were differences in the benchmark of plots of land of farms compared to land for detached houses in rural areas. The benchmark for farms was higher in many value areas in Sweden, which they should sometimes be due to different underlying reasons, but when such reasons are missing, Lantmäteriet wants an explanation for why these differences in the benchmark have arisen. The aim is to investigate the underlying reasons why the guide values on plots of land can separated as much as they do in many places in Sweden. The aim is to clarify whether the geographical location of the value areas has any impact and connection with each other. Furthermore, it is hoped that the result will contribute to a more equal valuation in the future and reduce geographical differences. The study has been limited to comparing the counties with the most value areas with value differences, which was the counties of Västra Götaland, Stockholm and Skåne. Further delimitation has been made by only include value ranges that have a difference of 20% or more. The methods used are a combination of archival study, interviews and mapping. Many possible reasons for differences in the benchmark are based on how the assessment system is structured, how the valuation is carried out by the different property types and how the geographical situation affects the differences in value. These are reasons such as the assessment of so-called 'horse farms', the small local price material for farms, the reliability of the assessment data, a lack of local knowledge, the different methods used, the impact of aid tables and the different training and specialisation of valuation techniques. The location in Sweden, close to urban- or beachfront locations and the often high locations of farms also play a role in the valuations and can be a cause of differences in the value of the benchmark on the plot of land.