Syftet med studien är att ta fram ett grundläggande material för vidare undersökning avseende högre kvalitet vid taxeringsförfarandet i samband med justering av taxeringsvärden när väg fram till småhusfastigheter saknas. Detta då det idag inte finns några riktlinjer kring denna justering. Målet med studien är att undersöka vilken värdeinverkan avsaknad av väg till småhusfastigheter kan anses ha på marknadsvärdet, och vad som gör denna värdeinverkan svår- eller lättbedömd. Metoderna som tillämpats i studien avser en kvantitativ- samt kvalitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen har genomförts i form av telefonintervjuer med mäklare och fastighetsvärderare. Detta för att få en generell bild av hur marknaden anses uppfatta förhållandet avsaknad av väg. Denna undersökning kompletterades med en kvalitativ intervjuundersökning för att erhålla en djupare förståelse för hur marknadsvärdet påverkas av detta förhållande, samt hur denna värdebedömning går till. Resultatet av undersökningen pekar på att en marknadsvärdeinverkan går att påvisa i de fall då småhusfastigheter saknar tillgång till väg. Inverkan på marknadsvärdet är svårbedömt då den varierar efter olika fastighetsförhållanden, marknadsvärdenivåer och anläggningskostnader. Resultatet visar även att, redan vid ett avstånd på över 100 meter från fastigheten till närmsta körbara väg, kan inverkan på marknadsvärdet anses ligga över 20 procent. Slutsatserna utifrån resultatet är att en avsaknad av väg i de flesta fall är en värdesänkande faktor. Vidare skulle tydligare riktlinjer kring värdebedömningen av detta förhållande underlätta värderingsförfarandet. / The purpose of the study is to serve as a material for further investigation concerning higher quality of tax procedures related to the adjustment of assessed values when there is no road to single- family houses. This is because there are currently no guidelines for this type of adjustment. The aim of the study is to investigate the value of the impact an absence of a road to single-family houses may have on its market value, and what makes this value of the impact difficult or easy to assess. The methods applied in the study concerns a quantitative- and qualitative research. The quantitative survey was conducted in the form of telephone interviews with brokers and property appraisers. This was done to obtain a general picture of how the market considers the condition of an absence of road. This survey was supplemented with qualitative interviews to obtain a deeper understanding of how the market value is influenced by this condition, and how this value assessment is done. The results of the survey indicate that an impact of the market value can be demonstrated for those single- family houses which have an absence of road. The impact of the market value is difficult to assess because it varies by different property conditions, market values and facility costs. The result also shows that, even at a distance of over 100 meters from the property to the nearest drivable road, the impact on the market value is considered to be above 20 percent. The conclusions from the results are that an absence of road, in the most cases, is a value lowering factor. Furthermore would clearer guidelines, for value assessment, facilitate the process of the valuation.

Syftet med den här studien är att beskriva och analysera hur ett småhus ålder kan påverka marknadsvärdet och taxeringsvärdet för en småhusfastighet samt hur den svenska taxeringsmodellen tar hänsyn till hur ett småhus ålder påverkar värdet. Målet är att ge förslag på hur ett småhus ålder kan behandlas vid fastighetstaxering i Sverige. Ett småhus definieras som en byggnad inrättad till bostad för en till två familjer och en småhusfastighet utgörs av ett småhus plus dess tomtmark. Vid fastighetstaxering av småhusfastigheter i Sverige bestäms ett byggnads- och ett tomtmarksvärde som sedan slås ihop till ett taxeringsvärde för småhusfastigheten, taxeringsvärdet ska motsvara 75 % av marknadsvärdet två år före taxeringsåret. Byggnadsvärdet respektive tomtmarksvärdet bestäms utifrån olika värdefaktorer, en av dem är värdefaktorn ålder vilket anges som ett värdeår ämnat att uttrycka en byggnads återstående ekonomiska livslängd. Metoder som har använts i studien är en litteraturstudie som granskat tidigare forskning inom ämnet samt lagstiftning och facklitteratur. En kvantitativ undersökning av småhus och köp i Gävle kommun har genomförts för att skapa en generell bild av hur ett småhus ålder påverkar småhusfastigheters taxeringsvärde samt en generell bild av när taxeringsvärdet är svårbedömt på grund av ett småhus ålder. För att erhålla en djupare förståelse för hur ett småhus ålder kan påverka småhusfastigheters marknadsvärde genomfördes en kvalitativ undersökning av ett fåtal småhus. Resultatet av litteraturstudien visar att de åldersrelaterade variabler som kan påverka ett småhus marknadsvärde är: depreciering, läge, byggnadskonstruktion, underhåll samt vintage-effekt. De åldersrelaterade variabler som den svenska taxeringsmodellen tar hänsyn till är: depreciering, åldersinverkan i förhållande till läge samt jämkning av värdeår. Litteraturstudien samt den kvantitativa och den kvalitativa undersökningen tyder på att det finns vissa brister i hur åldersfaktorn hanteras vid fastighetstaxering i Sverige, främst när det gäller äldre byggnader. Eftersom de båda undersökningarna genomfördes endast med småhusfastigheter i Gävle kommun är dock resultatet inte direkt applicerbart på hela Sveriges småhusbestånd. Ändock drogs slutsatsen att det anses motiverat att ge förslag på hur den svenska taxeringsmodellen kan behandla åldersfaktorn vid fastighetstaxering av småhus. Förslaget innefattade de åldersrelaterade variablerna: depreciering, läge, underhåll, köparpreferenser samt byggnadskonstruktion.

This master’s thesis focuses on the price development of apartments in the central part of the city Opava. The introductory part defines the methodology of the apartment appraisal and the basic terms used in this topic. Further on, the database used in this thesis to achieve stated objectives is specified and evaluated. The Data are based on a documented purchase price of apartments, existing market value appraisal and ascertained assessed value. The development of purchase prices, market value and assessed value are being researched in the city of Opava. Furthermore, the development of the above-mentioned prices and values is researched in particular cadastral areas in the central part of Opava. The impact of aspects relating to apartment, building and locality are being evaluated. In conclusion, results of the local research are compared with the Czech Republic and selected countries of the European Union.

Riktvärdet på tomtmark har visat sig skilja mellan småhus på lantbruk och småhus på landsbygd. Detta uppmärksammades första gången av Lantmäteriet vid en jämförelse av taxeringen för lantbruk 2017 och småhus 2018. De har efter detta lyft problemet i arbetsgruppen som arbetar med förberedelsearbetet inför taxering. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur skillnaderna i riktvärdet på tomtmark ser ut för småhus- respektive lantbruksenheter mellan taxeringarna 2017–2018 och 2020–2021. Studien går ut på att undersöka om det finns ett tydligt mönster eller om skillnaderna varierar mellan dessa olika taxeringsår. Studien avgränsades till Stockholms län och fokuserar på de värdeområden som 2017–2018 visade att tomtmarken hade fått ett högre riktvärde på lantbruksenheter än på småhusenheter, där skillnaden var minst 20 %. Studien omfattar även de värdeområden som 2020–2021 visade skillnaden på minst 20 % men som 2017–2018 hade en skillnad som var mindre än 20 %.Resultatet visade en relativt stor variation där några värdeområden fortfarande hade en skillnad på minst 20 %, några värdeområden hade denna gång inte någon skillnad alls och inågra andra värdeområden hade riktvärdena istället blivit högre på småhusenheter än på lantbruksenheter. Studien tar även upp hur förberedelsearbetet går till inför fastighetstaxering vad gäller småhus respektive lantbruk. Denna information är svår att läsa sig till på internet och i litteratur vilket gjort att den har tagits del av genom tre intervjuer med anställda på Skatteverket, Lantmäteriet och värderingsföretaget Svefa. / The guide value of plots of land have been shown to vary between small houses on farms and small houses in rural areas. This was first noticed by Lantmäteriet (the Swedish mapping, cadastral and land registration authority) when comparing the assessment of value for agriculture land in 2017 and single-family houses in 2018. The problem has been highlighted in the working group focusing on the preparation for assessment values. The purpose of this thesis is to investigate whether, and if so, what the differences in the guide value of plots of land look like for single-family and agricultural units between the assessments 2017–2018 and 2020–2021. The study is focused on whether there is a clear pattern or whether the differences vary between these different assessment years. The geographical area was chosen in the Stockholm County and focuses on the value areas that in 2017–2018 showed that the plot land had received a higher guide value of agricultural units than on single-family houses, where the difference was at least 20 %. The study also covers the value areas that in 2020-2021 showed differences of at least 20 % but which in 2017-2018 had a difference of less than 20 %.The result showed a fairly large variation where some value areas still had a difference of at least 20 %, some value areas had this time no difference at all, and some value areas had instead become higher for single-family units than for agricultural units. The study also addresses how the preparation work is done for property assessment in terms of single-family house and agricultural. This information is difficult to find on the internet and in literature, which has meant that it has been accessed through three interviews with employees at Skatteverket (the Swedish Tax Agency), Lantmäteriet and the valuation company Svefa.

Denna studies syfte är att undersöka hur biareans storlek och användningssätt påverkar prisbildningen för småhusfastigheter. Genom att studera biareans prispåverkan kan studien ge indikationer gällande hanteringen av biareans värdepåverkan inom fastighetstaxeringen och om den bör genomgå en förändring. Eftersom taxeringsvärdet används vid en mängd olika situationer i samhället är det viktigt att det baseras på aktuella och tillförlitliga uppgifter. Studien utförs på uppdrag av Lantmäteriets sektion för fastighetsekonomi i Gävle. Fastighetstaxeringen i Sverige fastställs genom en form av massvärdering vilket utmynnar i taxeringsvärden för fastigheterna. Taxeringsvärdet är uppbyggt av olika värdefaktorer där storlek är en av dessa och uttrycks som värdearea i taxeringsvärdet. Denna värdearea består av boarean tillsammans med 20 % men max 20 m² av biarean. Biarea är sådan area som inte räknas som boarea, exempelvis källarutrymme, garage som nås inifrån eller inglasad altan. För att undersöka biareans prispåverkan för småhusfastigheter har hela Gävle kommun studerats genom en ortsprisanalys innehållande 559 köp. Mindre områden i Gävle har ingått i en enkätundersökning för att ta reda på fastighetsägarnas resonemang kring biareans värde. Endast småhusfastigheter med typkod 220 har ingått i studien och biarea i form av källarutrymme är den typ av biarea som studien inriktat sig främst på. Ortsprismaterialet har analyserats utefter nyckeltalen K/T-tal och pris per kvadratmeter.  Studiens resultat visar att det finns en positiv prispåverkan för småhus med biarea efter analys av hela ortsprismaterialet. Efter indelning i hög- och lågvärdeområden observeras denna positiva prispåverkan även inom högvärdeområden men inte inom lågvärdeområden. Ortsprismaterialet delades efter den initiala analysen in i storleksgrupper avseende boarea och andelsgrupper avseende biareans omfattning. För småhusfastigheter med boarea mellan 61-90 m² kan det utefter studiens resultat konstateras att betalningsviljan ökar ju större andel biarea småhuset har och att det är vid förekomsten av källarutrymme som störst positiv prispåverkan observeras. Samma observation kan göras när det gäller högvärdeområden. Ortsprisanalysens resultat styrks av enkätundersökningen där majoriteten av fastighetsägarna svarade att källarutrymmet var en bidragande faktor vid köpet och att fastighetsägarna värderar denna biarea högre än dess andel av taxeringsvärdet.

Concern that high property taxation of agricultural land encourages its conversion to nonagricultural uses has led to the adoption of use-value taxation practices. Use-value taxation has had mixed results as a deterrent to the conversion of agricultural and open space land. It has been argued that use-value taxation does not succeed in retaining open space along the rura1-urban fringe (Stocker 1975; Ferguson), and further that such programs may actually lower the community's property tax base significantly (Tiebout; Anderson 1993). Additionally, when land is taxed by its use-value rather than market-value, the local tax base declines curtailing local public services and consequently reducing the attractiveness of the community for residential, commercial and industrial land uses (Abeyratne and Johnson, Bickerdike, Netzer, Oates). This study seeks to determine the fiscal impacts of use-value taxation and incurred and immediate revenues generated by a particular land use project. By comparing the net impact on the property tax rate of different land uses, the effectiveness of land use taxation policies for communities can be determined. The fiscal impact of alternative land uses are measured using The Virginia Impact Projection (VIP) model. The empirical models employed are based on a static cross-sectional econometric analysis of Virginia counties initially developed by Johnson and Keeling and updated for the current analysis using more recent data. The empirical equations are used to construct a fiscal impact assessment (simulation) model. The simulation model allows the comparison of impact and baseline scenarios developed using alternative land uses. It was found that the impact of farmland enrollment in use-value assessment programs is not as large when net impacts are considered rather than sole consideration of the direct property tax revenue changes. / Master of Science