Studiens syfte är att undersöka vilka identitetskategorier som representeras i tv riktad till barn i förskola, och vidare problematisera representationen genom ett intersektionellt perspektiv med fokus på hur olika identitetskategorier samverkar i konstruktionen av identitet. Studien utgår från en tematisk analys av UR:s program “Tripp, Trapp, Träd”. Resultatet visar att kategorierna genus, etnicitet, ålder, sexualitet och funktionalitet representeras genom programmet i varierande grad sett till antal. Inom kategorierna representeras kvinnor, vita, barn, heterosexuella och ej funktionsvarierade karaktärer mest. Genom att problematisera representationen av kategorierna ur ett intersektionellt perspektiv framträder en mer komplex bild kring vilka identiteter som representeras i programmet då varje kategori inte lägre framställs som en homogen grupp. Genomgående går de olika kategorierna in i varandra, då samma karaktär identifieras i flera kategorier. Utifrån denna bild synliggörs en skillnad i representationen av bland annat etnicitet då den inte framträder som lika varierad inom alla kategorier.

Introduction: Children with disabilities (CwD) experience pain more often than healthy children. Assessing their pain is complicated by their limited communication skills, multiple complex pain problems and the presence of maladaptive behaviors, leading to underestimation and undertreatment of pain. Parents of CwD have an important role to play in the assessment of their child’s pain. Objective: To investigate parents’ experiences and perceptions on pain assessment in children with disabilities (CwD). Method: A qualitative literature review of ten original academic studies. The studies were from PubMed, CINAHL and Google Scholar, and reviewed with the help of the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU) review template for the assessment of studies with qualitative methodology. Results: Barriers and enablers influencing the access of CwD to effective pain assessment were found at two levels: parents and health care professionals. The main barriers identified are all linked to stigma and discrimination against CwD in society. Both parents and health care professionals lack knowledge on pain and pain assessment in CwD. However, parents have a wealth of expertise on their child and its pain, and a capacity to learn more. Partnerships between parents and health care professionals exist, but are weak and do not take the full advantage of their potential. Conclusion: The barriers and enablers influencing effective access to pain assessment for CwD are interlinked and exist at different levels of influence. Therefore, simultaneous interventions at multiple levels are required to increase access to pain assessment for CwD. / Introduktion: Barn med funktionsvariation upplever smärta oftare än friska barn. Att bedöma deras smärta är komplicerad på grund av deras begränsade kommunikationsförmåga, flera komplexa smärtproblem och förekomsten av missanpassade beteenden, vilket leder till underskattning och underbehandling av smärta. Föräldrar till barn med funktionsvariation har en viktig roll att spela i bedömningen av deras barns smärta. Syfte: Att undersöka föräldrarnas erfarenheter och uppfattningar om smärtbedömning hos barn med funktionsvariation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna var från PubMed, CINAHL och Google Scholar, och kvalitetsgranskades med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) mall för bedömning av studier med kvalitativ metodik. Resultat: Barriärer och möjliggörare som påverkar barn med funktionsvariations tillgång till effektiv smärtbedömning hittades på två nivåer: föräldrar och vårdpersonal. De huvudsakliga barriärer som identifierats är alla kopplade till stigmatisering och diskriminering av barn med funktionsvariation i samhället. Både föräldrar och vårdpersonal saknar kunskap om smärta och smärtbedömning hos barn med funktionsvariation. Föräldrarna har dock en mängd expertis om sitt barn och dess smärta, och en förmåga att lära sig mer. Partnerskap mellan föräldrar och vårdpersonal finns, men är svaga och drar inte full nytta av sitt fulla potential. Slutsats: Barriärerna och möjliggörarna som påverkar effektiv tillgång till smärtbedömning för barn med funktionsvariation är sammanlänkade och finns på olika nivåer. Därför krävs det att interventioner görs samtidigt på flera nivåer för att kunna öka tillgången till smärtbedömning för barn med funktionsvariation.

Activism and Civic engagement on social media have been taking place since they became a part of communication takes place in people’s everyday lives (Mihailidis 2015). This thesis aims to study the new opportunities for civic engagement and activism that have arisen through the growth of digital media. This work aims to study this by specifically studying how activism surrounding disability and disabled people (disability activism) takes place on the social media platform Twitter. Since the needs of disabled people are often not a priority in the development of technology (World Health Organization 2011, s.184). In this study a mediated community of disability activists and their activity on Twitter are studied using nethnography. The observations of which are analyzed through theoretical foundations in infrastructuring (Mosconi et al. 2017), design in relation to civic engagement (Korn & Voida 2015), and the role of mediated communities in activism (Fromm 2015). The primary result of the nethnography is the observation of how the disability activists appropriated Twitter as an infrastructure for their activism, as well as three analytical categories of the activity that was observed during the field work. Based on this categorization and analysis of the activists’ user behavior the main contribution of this thesis is formulated: A description of how disability activists engage in infrastructuring of Twitter to create a platform where their mediated community can engage in online activism and civic engagement. / Aktivism och samhällsengagemang i sociala medier har skett sedan de blev en del av hur kommunikation sker i människors vardagsliv (Mihailidis 2015). Denna uppsats ämnar undersöka de nya möjligheterna för samhällsengagemang och aktivism som uppstått genom utvecklingen av digitala medier. Detta verk ämnar undersöka detta genom att specifikt undersöka hur aktivism kring funktionsvariation och funktionsvarierade personer (funktionsaktivism) sker på den sociala mediaplattformen Twitter. Då funktionsvarierade personers behov ofta inte prioriteras i teknologisk utveckling (World Health Organization 2011, s.184). Genom en netnografi undersöks i denna studie en medierad gemenskap av aktivister och deras aktivitet på Twitter. Observationerna analyseras och diskuteras utefter teoretiska grunder i infrastrukturering (Mosconi et al. 2017) och design i förhållande till samhällsengagemang (Korn & Voida 2015), samt medierade gemenskapers roll i aktivism (Fromm 2015). De primära resultaten av netnografin är observationen av hur funktionsaktivister approprierade Twitter som infrastruktur för sin aktivism, samt tre analytiska kategorier av aktiviteten som observerades under fältarbetet. Utifrån denna kategorisering och analysen av aktivisternas användarbeteende formuleras uppsatsens huvudsakliga bidrag: En beskrivning av hur funktionsaktivister bedriver infrastrukturering av Twitter för att skapa en plattform där deras medierade gemenskap kan bedriva aktivism och samhällsengagemang.

Syftet med denna essä är att undersöka hur elever med NPF (neuropsykiska funktionsnedsättningar) kan bli inkluderade i skolan och på fritidshemmet, samt öka kunskapen kring hur lärare ska bemöta elever med NPF. Denna uppsats är skriven i essäform. I essän delar jag med mig av händelser där dilemman uppstått från min yrkeserfarenhet gällande en elev med NPF. I början av essän försöker jag, genom att berätta om några konkreta händelser från mitt arbete som assistent till en pojke med NPF, få läsaren att se vad mitt arbete innebär. Essän har fyra frågeställningar som uppsatsen utgår från: Hur ska jag inkludera elever i behov av stöd på bästa sätt på fritidshemmet men även i klassrummet? Vilka kunskaper hade jag behövt för att möta Noel på bästa sätt? Vem ansvarar för Noels skolgång och tillvaro? Vad hade behövts för skapa en hållbar arbetssituation för mig? Essän avslutas med en reflektion kring resultatet som framkommit i essän. Jag har genom denna essä kommit till slutsatsen om att teoretisk kunskap är en viktigt del i arbete med elever med NPF. / The purpose of this essay is to investigate how students with NPF (neuropsychiatric disabilities) can be included in school and at the after-school center, as well as increase knowledge about how teachers should treat students with NPF. This article is written in essay form. In the essay, I share events where dilemmas have arisen from my own professional experience regarding a student with NPF. At the beginning of the essay, by telling a story about my own work with a boy with NPF, I try to involve a readers a wittnes of my work etails. The essay deals with four questions on which the essay is based: How should I include students in need of support in the best way in the after-school center but also in the classroom? What knowledge would I have needed to meet Noel in the best way? Who is responsible for Noel's schooling and existence? What would have been needed to create a sustainable work situation for me? The essay ends with a reflection on the results that have emerged in the essay. Through this essay, I have come to the conclusion that theoretical knowledge is an important part of working with students with NPF.

Syftet är att bidra med kunskap om kommunikation utifrån det kommunikativa hjälpmedlet AKK i förskolan. Detta genom att inta ett barns perspektiv och ett barnperspektiv för att få både barnens och förskollärarnas uppfattningar utifrån forskningsfrågorna. Forskningsfrågorna är ” Hur uppfattar barn respektive förskollärare kommunikation med hjälp av AKK?” och “Vilka likheter och skillnader kan identifieras i barnens respektive förskollärarnas uppfattningar?” I studien medverkar två förskollärare samt fyra förskolebarn uppdelade på två olika förskolor. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, både med vuxna och med barn samt deltagande observationer. Data analyseras och kategoriseras utifrån perspektiven barns perspektiv och barnperspektiv. Detta i kombination med två analysbegrepp, vuxencentrerad kommunikation och barncentrerad kommunikation. Förskollärarna är av uppfattningen att AKK används som ett komplement till det verbala språket. En annan uppfattning som förskollärarna besitter är att AKK skulle gynna alla barn i verksamheten. Detta dementerades av barnens uppfattningar, då barnen inte använder TAKK spontant. Ett resultat som däremot kom fram är att barns användning av GAKK i större utsträckning mötte förskollärarnas uppfattning. Det främsta resultatet i denna studie är hur vuxencentrerad kommunikationen blir i användandet utav AKK då barnen inte använder metoderna på eget initiativ.

Kultur är något som i vardagen styr hur människor värderar, tänker, tror och tycker. Det påverkar också hur vi tar oss an ett visst problem och handskas med det. Funktionsvariation är något som existerar i hela värden men ändå är det så olikt hur vi människor väljer att bemöta det. När vår värld globaliseras allt mer bidrar detta till att fler och fler kulturer tvingas samexistera trots dessa spridda värderingar som kan förekomma. En internationell synvinkel var eftertraktat i uppsatsen och därför gjordes en komparativ litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar från fyra olika länder undersöktes. Syftet med studien var att undersöka hur dessa fyra länder arbetar kultursensitivt. Teorin som valdes för att granska materialet var den postkoloniala teorin eftersom teorin belyser de maktstrukturer som existerar kulturellt efter postkolonialismen och hur detta påverkar människor än idag. Det resultat som gavs från artiklarna delas in i motiv till, utförande av och resultat från kulturkompetens. Det som samtliga artiklar trycker på är hur organisationerna måste rekrytera personal från olika kulturella bakgrunder samt kunna ge ut information på de språk som målgruppen talar. Resultatet belyser att även att socialarbetarna behöver reflektera kring både deras egen kultur och läsa in sig i hur andra kulturer normalt sätt ser på funktionsvariation. I diskussionen belyses de maktrelationer som det sociala arbetet bygger på och att det är viktigt för en person tillhörande en majoritetskultur att kritiskt kunna reflektera över sina egna värderingar i relation till en klient från en minoritetskultur. Behovet av att rekrytera personal från olika kulturella bakgrunder samt även kritik till kulturell kompetens lyfts upp. Slutsatsen genomsyras av om huruvida det är den kulturella kompetensen som endast är viktigast i arbetet med människor från olika kulturella bakgrunder eller om det riskerar att bidra till generalisering och stigmatisering av minoritetsgrupper. Istället betonas vikten av att det postkoloniala synsättet värderas högre då detta förser socialarbetaren med ett maktperspektiv som blir av vikt i arbetet med denna utsatta grupp. / Culture is something that in everyday life control people’s opinions, how they value, think and believe. It also affects how we deal with a problem and work with it. Different ability is something that exists in the whole world ​​but still it differs how people choose to respond to it. As our world becomes increasingly globalized, this contributes to more and more cultures being forced to coexist despite these scattered values ​​that may occur. An international perspective of cultural competence was the main interest, therefore a comparative literature study was made in which nine scientific articles from four different countries were examined. The purpose of the study was to investigate how these four countries work culturally sensitive. The theory chosen for examining the material was the postcolonial theory since the theory highlights the power structures that exist culturally after postcolonialism and how this still affects people today. The result given from the articles is divided into motives for, performance of and results from cultural competence. What all articles imprint is how the organizations must recruit staff from different cultural backgrounds and be able to publish information in the languages ​​that the target group speaks. The social workers also need to reflect on both their own culture and study how other cultures normally look at people with different abilities. The discussion sheds light on the power relations that social work is based on and that it’s important for a person belonging to a majority culture to critically reflect on their own values ​​in relation to a client from a minority culture. The need to recruit staff from various cultural backgrounds as well as criticism of cultural competence is highlighted. The conclusion is permeated by whether it’s the cultural competence that is the most important aspect in the work with people from different cultural backgrounds, or if it risks contributing to generalization and stigmatization of minority groups. Instead, it’s emphasized that the post-colonial approach is more valuable as this provides social workers with a power perspective that becomes important in the work with this vulnerable group.

Offentliga rum är en viktig beståndsdel av den urbana miljön och något många av oss tar för givet. Men är det offentliga rummet tillgängligt för alla eller kan platsens gestaltning exkludera vissa grupper från rummet? Den här studien syftar till att belysa dessa problem genom att undersöka tre olika offentliga platser i Karlskrona utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. För att undersöka platserna har tre fallstudier genomförts genom både systematiska- och deltagande observationer. Empirin från observationerna har sedan ställts mot kunskapsunderlageti en analys för att få en gedigen bild över hur tillgänglighetsanpassade platserna var. Sammanfattningsvis hade samtliga platser brister, men i varierande grad. Slutsatsen blev att en förändring måste ske, annars kommer denna rumsliga exkludering att fortgå.

I dagens samhälle utgör offentliga platser en viktig roll för den sociala samvaron i staden. Offentliga platser ska vara tillgängliga för alla, vilket är något som anses vara en självklarhet och som tas för givet. Frågan som ställs i denna studie är huruvida de offentliga rummen i staden verkligen är tillgängliga för alla stadens invånare och besökare, oavsett funktionsvariation. För att besvara studiens syfte samt frågeställningar har kommunala dokument analyserats för att ta reda på hur en kommun arbetar med tillgänglighetsfrågor på en kommunövergripande nivå. En platsanalys har även genomförts på två offentliga platser, i detta fall två torg, för att undersöka tillgängligheten för personer med olika typer av funktionsvariationer. Resultatet från den insamlade empirin har sedan jämförts med resterande kunskapsunderlag för att komma fram till en slutsats kring platsernas tillgänglighet. Slutsatsen av studien visar att de valda platserna var delvis tillgängliga, men att mindre förändringar kan göras för att uppnå ökad tillgänglighet och användbarhet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare inom särskolan jobbar och reflekterar över praxisnära arbete som berör elevdemokrati och elevinflytande. Studien har genomförts i form av gruppintervjuer där totalt sju verksamma lärare på en grundsärskola i mellersta Sverige har deltagit. Den aktuella grundsärskolan valdes ut sedan det på skolan under läsåret 2021/2022 bedrevs ett förändringsarbete med syfte att öka elevinflytandet och elevdemokratin. Denna studie utgår från hypotesen att ett sådant förbättringsarbete på sikt resulterar i att lärare och elever får ökade kunskaper genom en ökad och mer konkret förståelse för elevinflytande och elevdemokrati som arbetsområden i skolan. Studien visar att lärarna upplever sig ha fått större kunskap om och att lärarna i större utsträckning reflekterar över demokratiska värden, och detta oftare än vad eleverna gör. Lärarna lyfter fram att det är svårt att veta om eleverna i sin tur ha fått en större kunskap om och förståelse för demokratiska värden i ett sådant riktat arbetsområde som är fallet i denna studie. Detta kan ses mot bakgrund av elevernas dagsform och tidsuppfattning, vilket är två parametrar som återkommer. Samtliga deltagande lärare menar att det demokratiska uppdraget är stort och svårt att genomföra i praktiken, och att lärarens utgångspunkt av den anledningen behöver utgå från elevernas förutsättningar och en förståelse för elevernas världsuppfattning och intresse. Utöver dagsform och tidsuppfattning framgår av resultatet att även elevernas förmåga att kommunicera med sin omgivning är en viktig påverkande faktor. Detta resulterar i att lärares planering, och även projektets målsättning, snabbt kan behövas förändras. Lärarna i studien lyfter dock att det är viktigt att jobba med dessa frågor och förmågor, så eleverna blir förberedda för det kommande samhällslivet. Verksamma lärare har en förhoppning när det arbetas med demokratiska värden, att eleverna ska utveckla förståelse för deras rättigheter i samhället och att de även förstår att deras åsikter spelar roll i samhället. Även om lärarna lyfter fram att det arbete som de har gjort med detta tema genom det aktuella förändringsarbetet är bra, belyser samtliga deltagare att detta är något som behöver utvecklas ännu mer. Detta gör att särskolans demokratiska arbetssätt behöver hitta former och arbetssätt som passar varje elevgrupp eftersom det finns en stor mångfald av elever och att deras förutsättning ser väldigt olika ut – något som gör att den enskilda läraren har olika förutsättningar och möjligheter att jobba med demokratiska värden. / The aim of this essay is to investigate how teachers within the special school work and reflect over close-to-practise work regarding questions regarding student democracy and student influence. The study has been conducted in the form of group interviews where a total of seven working teachers at a special school in the middle of Sweden have participated. The special school in question was chosen because the school was part of a change process with the aim of increasing the student democracy and influence during the school year of 2021/2022. This study is based on the hypothesis that such a change process eventually results in increased knowledge through an improved and more concrete understanding of student influence and student democracy as a subject area in school for both teachers and students.The study shows that the teachers feel like they have gained a deeper knowledge and to a greater extent reflects over democratic values, and furthermore shows that the teachers do so more often than the students. The teachers emphasize that it is difficult to know if the students in their turn have gained a deeper knowledge about and understanding of democratic values in such a directed work area as in the case of interest in this study. This can be seen in the light of the daily form and sense of time of the students, which are two parameters that are recurring. All of the participating teachers suggest that the democratic mission is massive and difficult to implement in practice, and that the teachers’ starting point for that reason needs to be based on the students’ prerequisites and an understanding of the students' worldview and interest. In addition to daily form and time perception, the results show that the students' ability to communicate with their surroundings is also an important influencing factor. As a result, teachers' planning, and also the project's objectives, may need to be changed quickly. However, the teachers in the study emphasize that it is important to work with these issues and abilities, so that the students are prepared for the coming social life. Working teachers have a hope when working with democratic values, that students will develop an understanding of their rights in society and that they will also understand that their opinions play a role in society. Although the teachers emphasize that the work they have done on this theme through the current change process is good, all participants highlight that this is something that needs to be developed even more. This means that the special school's democratic work methods need to find forms and methods that suit each group of students because there is a large diversity of students and that their prerequisites look very different - something that means that the individual teacher has different conditions and opportunities to work with democratic values.

Forskning har visat att familjer med barn med funktionsvariation löper större risk för ohälsa. I dagens samhälle läggs det flera resurser på att stödja hälsan hos barnen med funktionsvariation för att öka barnens förutsättningar till utveckling, men mindre fokus verkar läggas på vårdnadshavarnas hälsa och familjen som helhet. Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar till barn med funktionsvariationer upplever interaktion med lantbruksdjur och hur detta påverkar deras hälsa. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med vårdnadshavare till barn med olika funktionsvariationer där den kvalitativa innehållsanalysens resultat visar att vårdnadshavarna upplevde att interaktion med lantbruksdjur har en positiv påverkan. Vårdnadshavarna beskrev en upplevd påverkan på sinnesstämningen både innan samt under interaktionen med lantbruksdjuren samt upplevda positiva effekter långt efter, oavsett vilken funktionsvariation som fanns i familjen. Dessa enhetligt positiva upplevelser kopplat till interaktion med lantbruksdjur skulle därav kunna inspirera till utökad forskning samt utveckling av hälsosatsningar för denna grupp individer i samhället.