Bakgrund: I Sverige har barn skolplikt och behöver därmed ha en bra och fungerande skolgång. Barn med funktionsnedsättningar kan löpa större risk för att inte bli delaktiga i undervisning och gemenskap jämfört med barn utan funktionsnedsättningar. Detta på grund av en otillgänglig miljö. Arbetsterapeutens roll inom grundskolan är att utföra åtgärder för att tillgängliggöra aktivitet. Enligt vår kännedom saknas denna kompetens ofta inom skolan som kan utföra åtgärder för barn med funktionsnedsättningar. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att utföra åtgärder i grundskolan för barn med olika typer av funktionsnedsättningar. Metod: Examensarbetet har en kvalitativ design där data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med nio arbetsterapeuter med anställning inom barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomspsykiatri och barnklinik. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Arbetsterapeuterna hade liknande erfarenheter av att utföra åtgärder i skolmiljön. Deras aspekter sammanställdes i fyra kategorier: Funktionsnedsättningar ger behov av arbetsterapi i skolan, Betydelsefullt att observera i skolmiljö, Optimalt samarbete har betydelse för skolmiljön och Skolans ekonomi och oklar ansvarsfördelning påverkar åtgärder. Slutsats: Barn med olika funktionsnedsättningar har olika behov av arbetsterapeutiska åtgärder i skolan, och därmed är det viktigt att arbetsterapeuter får möjlighet att observera barnet i skolmiljön. Samarbetet mellan skolpersonal och arbetsterapeut är viktigt för att skapa en bra skolmiljö, men något som begränsar arbetsterapeuternas arbete för barn med funktionsnedsättningar är skolans ekonomi och att riktlinjer mellan kommuner och regioner är otydliga.

Introduction: Children with disabilities (CwD) experience pain more often than healthy children. Assessing their pain is complicated by their limited communication skills, multiple complex pain problems and the presence of maladaptive behaviors, leading to underestimation and undertreatment of pain. Parents of CwD have an important role to play in the assessment of their child’s pain. Objective: To investigate parents’ experiences and perceptions on pain assessment in children with disabilities (CwD). Method: A qualitative literature review of ten original academic studies. The studies were from PubMed, CINAHL and Google Scholar, and reviewed with the help of the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU) review template for the assessment of studies with qualitative methodology. Results: Barriers and enablers influencing the access of CwD to effective pain assessment were found at two levels: parents and health care professionals. The main barriers identified are all linked to stigma and discrimination against CwD in society. Both parents and health care professionals lack knowledge on pain and pain assessment in CwD. However, parents have a wealth of expertise on their child and its pain, and a capacity to learn more. Partnerships between parents and health care professionals exist, but are weak and do not take the full advantage of their potential. Conclusion: The barriers and enablers influencing effective access to pain assessment for CwD are interlinked and exist at different levels of influence. Therefore, simultaneous interventions at multiple levels are required to increase access to pain assessment for CwD. / Introduktion: Barn med funktionsvariation upplever smärta oftare än friska barn. Att bedöma deras smärta är komplicerad på grund av deras begränsade kommunikationsförmåga, flera komplexa smärtproblem och förekomsten av missanpassade beteenden, vilket leder till underskattning och underbehandling av smärta. Föräldrar till barn med funktionsvariation har en viktig roll att spela i bedömningen av deras barns smärta. Syfte: Att undersöka föräldrarnas erfarenheter och uppfattningar om smärtbedömning hos barn med funktionsvariation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna var från PubMed, CINAHL och Google Scholar, och kvalitetsgranskades med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) mall för bedömning av studier med kvalitativ metodik. Resultat: Barriärer och möjliggörare som påverkar barn med funktionsvariations tillgång till effektiv smärtbedömning hittades på två nivåer: föräldrar och vårdpersonal. De huvudsakliga barriärer som identifierats är alla kopplade till stigmatisering och diskriminering av barn med funktionsvariation i samhället. Både föräldrar och vårdpersonal saknar kunskap om smärta och smärtbedömning hos barn med funktionsvariation. Föräldrarna har dock en mängd expertis om sitt barn och dess smärta, och en förmåga att lära sig mer. Partnerskap mellan föräldrar och vårdpersonal finns, men är svaga och drar inte full nytta av sitt fulla potential. Slutsats: Barriärerna och möjliggörarna som påverkar effektiv tillgång till smärtbedömning för barn med funktionsvariation är sammanlänkade och finns på olika nivåer. Därför krävs det att interventioner görs samtidigt på flera nivåer för att kunna öka tillgången till smärtbedömning för barn med funktionsvariation.