Syftet med föreliggande studie är att få en djupare förståelse för hur pedagoger, förskolechefer och Specialpedagogiska skolmyndigheten förstår förskolans utemiljö som arena för delaktighet och tillgänglighet för barn med fysiska funktionsvariationer. I denna studie undersöks vad förskolans pedagoger, förskolechefer och Specialpedagogiska skolmyndigheten säger om delaktighet och tillgänglighet i utemiljön utifrån barn med fysiska funktionsvariationer samt hur pedagoger, förskolechefer och Specialpedagogiska skolmyndigheten talar om arbetssättet i utemiljön utifrån barn med fysiska funktionsvariationer. Studien tar utgångspunkt i problematiken gällande att forskningsläget idag inte inkluderar barn med fysiska funktionsvariationer i utformningen av förskolans utemiljö. Tidigare forskning inom området lyfter bland annat utformningen av förskolans utemiljö i relation till barns lärande, utemiljöns tillgänglighet samt ett inkluderande arbetssätt. Det vetenskapsteoretiska utgångspunkt för föreliggande studie är hermeneutiken med hermeneutisk cirkel som metod. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där sju pedagoger medverkat samt intervju på distans där tre förskolechefer medverkat samt representanter från Specialpedagogiska skolmyndigheten. I resultatet framgår det att pedagogerna upplever ett stort ansvar i att utforma utemiljön ur ett funktionsvariationsperspektiv samt att pedagogerna upplever att barn med fysiska funktionsvariationer inte är delaktiga i utemiljön på grund av bristen på tillgängligheten, vilket även besvaras av förskolecheferna. Resultatet visar att det är svårt att utforma utemiljön så att den tillgodoser alla barns behov och att den inte kan anses som tillgänglig eftersom barn med fysiska funktionsvariationer inte är självständiga i den. Resultatet visar även att myndigheternas och förvaltningarnas föreskrifter är öppna för tolkning samt att det inte finns lagar kring utformningen av utemiljön ur ett funktionsvariations- och tillgänglighetsperspektiv vilket innebär att det inte finns någon skyldighet till att anpassa utemiljön.

Föreliggande uppsats analyserar funktionsvariation i två svenska romaner: Jag vill ha ett liv av Sofia Hedman och Udda av Sara Lövestam. Uppsatsen utgår ifrån teorier inom Disability Studies och Feminist Disability Studies. I denna uppsats diskuteras främst Cripteorier och Queerteorier utformade av Robert McRuer och de har varit av stor betydelse för att belysa dikotomin normalitet/ avvikelse och kropparnas funktionella värde. För studien anläggs ett genusperspektiv och det tillsammans med diskussionen om hur funktionsvariationer skildras visar hur kvinnor och funktionsvarierade tillskrivs samma stereotypiska egenskaper. Feminist- och queerforskaren Rosemarie Garland-Thomson har skrivit flera givande texter om hur funktionsvariationsforskning och feministteorier integrerar och de texterna används delvis i diskussioner om hur funktionsvarierade och kvinnor tilldelas specifika roller. Studierna visar hur funktionsvariation skildras på stereotypiska sätt och framförallt hur det framträder genom porträtten av romanernas huvudkaraktärer Katti och Paula. Analysen fokuserar på och använder sig av specifika passager i respektive roman för att ge en djupare förståelse för och diskutera hur funktionsvariationer framställs. När uppsatsen analyserar romanen och karaktärerna används begrepp som normalitet, stigmatisering, representation och social konstruktion. Studien belyser hur huvudkaraktärerna tar avstånd från normerna och kritiserar det samhälle och den kultur som formar dem. Avslutningsvis visar studien hur huvudkaraktärerna i respektive roman utmanar de normer som de är exkluderade ifrån.

Vår kunskapsöversikt undersöker forskning kring elever med funktionsvariation inom ämnet idrott och hälsa. Syftet är att se hur inkluderade eleverna med funktionsvariation känner sig, hur självsäkra lärarna är samt om utbildning och tidigare erfarenheter påverkar lärarnasattityd mot inkludering av elever med funktionsvariation. Frågeställningarna som vi fokuserat på i kunskapsöversikten är “Känner sig elever med funktionsvariation inkluderade och delaktiga under idrottslektionerna? Vad bidrar till om eleverna känner inkludering eller inte?” och “Går det att urskilja olika attityder mot inkludering bland idrottslärare och påverkas de av erfarenheter och utbildning?”. Metoden som har använts har bestått av ett systematiskt sökande på ERIC, SPORTDiscus, SwePub samt ERC som sedan med sökord och avgränsning lett till vårt resultat. Resultatet visar på att elever med funktionsvariationer vill i största utsträckning delta under idrotten för att skapa en samhörighet och känna sig som en i klassen. Lärare generellt är inte tillräckligt förberedda, positiva och självsäkra att lyckas inkludera alla elever. Visar även att utbildning och tidigare erfarenheter påverkar lärares attityder och självsäkerhet och vi föreslår att idrottslärare kräver mer grundutbildning och vidare fortbildning.

Utifrån rätten om att alla studenter ska kunna delta i undervisningen på lika villkor, syftar denna studie till att undersöka hur tillgänglig undervisningen vid den statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet är utifrån studenters olika funktionsförmågor. Studien använder sig av skriften Undervisa tillgängligt! Pedagogiska verktyg för likabehandling av studenter med funktionshinder av Ann-Sofie Henriksson för att skapa kriterier efter vilken undervisningen kan granskas. I studien kommer även Robert McRuers cripteori användas för att analysera och förstå de normer kring funktionsförmåga som skapas i undervisningssituationerna, och hur dessa påverkar undervisningens tillgänglighet. Studien genomförs med hjälp av observationer och en fokusgruppsintervju. Resultatet visar att undervisningen på Statsvetenskapliga institutionen i Uppsala inte alltid är tillgänglig utifrån kriterierna för inkludering av studenter med normbrytande funktionsvariationer. I både resultaten från observationer och från fokusgruppsintervjun uppmärksammas praktiker där vissa grupper av studenter missgynnades, eller helt exkluderades från undervisningen. Föreläsningar utan mikrofoner, visuellt material som inte förklaras, och raster som förkortas försvårar inte bara tillgodogörandet av kunskap för vissa studenter, utan förhindrar den stundtals helt. Studien gör inte anspråk på generalisering, men dess resultat tillsammans med tidigare forskning tyder på att det finns ett behov av att närmare granska universitetsutbildningens tillgänglighet.

Böckerna om ABC-klubben används frekvent av elever i de lägre skolåren i den svenska skolan. Studien ämnar att utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka frekvensen av representation hos kategorierna genus, etnicitet och funktionsvariation i läseböcker för lågstadiet, samt undersöka på vilka sätt dessa kategorier framställs genom karaktärernas representation i text och bild. Studiens frågeställningar är: Vilka kategorier, som framställs genom karaktärernas representation, är mest frekvent förekommande och får mest utrymme i böckerna om ABC-klubben? Hur framställs kategorierna genus, etnicitet och funktionsvariation genom karaktärernas representation i böckerna om ABC-klubben? Utifrån studiens syfte och frågeställningar diskuteras på vilka sätt innehållet i böckerna erbjuder identifikation och meningsskapande för elever i de lägre åldrarna. I föreliggande studie tillämpas en kvantitativ och kvalitativ multimodal innehållsanalys av böckerna Den magiska kulan (Wänblad, 2011a), Diamantjakten (Wänblad, 2011b) och Nyckeln till skatten (Wänblad, 2012). De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studiens analys och resultat är Critical literacy som används som en övergripande teori, intersektionalitet som används i förståelsen för hur de olika kategorierna genus, etnicitet och funktionsvariation aktualiseras och samspelar, samt multimodalitet som innefattar analys av text och bild. Studiens resultat påvisar att kategorin kvinnligt genus och kategorin vit etnicitet, som framställs genom karaktärernas representation, är överrepresenterade i de tre böckerna om ABC-klubben. Dessutom visar resultatet att kategorin funktionsvariation, som framställs genom karaktärernas representation, är näst intill obefintlig. De karaktärer som tillhör kategorierna etnicitet icke-vit, manligt genus och funktionsvariation får mindre utrymme. Stereotypiserade och nyanserade framställningar av kategorierna genus, etnicitet och funktionsvariation påvisas genom karaktärernas representation. I diskussion kring studiens resultat har begrepp som representation, makt, hierarki, stereotyp, meningspotential, vi och de andra samt norm och normavvikande varit betydelsefulla.

Vi lever i ett samhälle där det råder en patriarkal struktur som bland annat innefattar hårt inpräntade normer. Även om vi har tagit oss framåt bland annat när det kommer om frågan till jämställdhet, har vi fortfarande en bit var på vägen. Det finns forskning som har visat att det i reklam sällan förekommer personer som går utanför den västerländska sociokulturella normen - och att mångfald är något som är knappt förekommande i reklambranschen. Men i och med att vi lever i ett samhälle som är under ständig utveckling, går det att se att det finns en rörelse som kräver förändring och har börjat ifrågasätta dessa normer. Denna studie har undersökt hur reklamkampanjer av svenska företag ser ut när det kommer till representation av mångfald och normbrytande attribut - samt huruvida det går att se någon form av utveckling och förändring över tid.

Diskussionen om tillgänglighetsanpassningar i samhället har under senare decennier fått en allt större plats i den allmänna debatten (Utrikesdepartementet, 2008). Neuropsykiatriska funktionsvariation (NPF) och autism­spektrum­­­­tillstånd (AST) är heterogena tillstånd där en människas inneboende egenskaper och förmågor varierar från individ till individ. Således påverkar de varierande symtomen hur personer med NPF tar in och uppfattar omvärlden (Autism- och Aspergerförbundet, 2021). I den här uppsatsen undersöks hur personer med NPF resonerar kring hur och om vardagen påverkas av deras NPF. Vardagslivet är anknutet till fysiska platser och används därmed som utgångspunkt i undersökningen. Därpå undersöks det hur personer med NPF upplever och agerar i olika rumsliga kontexter, närmare bestämt i formella (allmänna och kommersiella platser) och informella (hemmet) rum. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där det empiriska materialet består av semi­strukturerade intervjuer av sex informanter med olika typer av neuropsykiatriska funktionsvariation. Resultatet visar i vilken utsträckning NPF påverkar vardagen och vilka likheter och skillnader det finns i rumsupplevelser och agerande i de formella och informella rummen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om tidigare utbildning och erfarenheter påverkar förmågan att inkludera elever med funktionsvariation, vad som krävs för att lyckas inkludera elever med funktionsvariation och vad elever med funktionsvariation önskar från sin lärare och omgivning för att kunna känna sig inkluderade. För att undersöka detta har vi utfört semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och tre elever som sedan har transkriberats i en resultat- och analysdel. Resultatet har visat att eleverna med funktionsvariation vill delta på idrottslektionerna för att känna sig inkluderade och delaktiga, dock är fallet inte alltid så och bollsport är något ses som jobbigt och exkluderande. Lärarna är positiva till inkludering men önskar mer kompetens inom ämnet. I diskussionsdelen har vi jämfört studien i sig och i relation till tidigare forskning som visar att lärarna är i behov av vidareutbildning och extra stöd. Det visar även på att eleverna vill vara med så mycket som möjligt och gärna ihop med sina kompisar, men då krävs extra anpassningar och förändringar i hur en idrottslektion ser ut.

Denna studie syftar till att undersöka lärares uppfattningar om ämnet biologi i grundsärskolans verksamhet med inriktning träningsområde. Sex lärare som är yrkesverksamma i grundsärskolan med inriktning träningsskola, intervjuades från sex olika grundsärskolor, för att få en inblick i vad de ansåg om biologi i verksamheten och dess funktion. Lärarna beskrev hur de valde aktiviteter till undervisningen, hur en lektion utomhus och inomhus ser ut, hur de upplevde att eleverna tog till sig lektionsinnehållet, hur de individanpassar undervisningen för elever med funktionsvariation samt på vilket sätt de stöttar eleverna att nå kunskapskraven i ämnet. I resultatdelen visas att lärarna anser att biologi är en viktig del i verksamheten för elevernas verklighetsuppfattning. Alla sex lärare tryckte på att det är högst individuellt i grundsärskolans verksamhet kring hur eleverna är mottaglig för aktiviteter och undervisningsinnehåll och att en stor utmaning är att kunna individanpassa.

Denna studie undersöker användningen av begreppet funktionsvariation i svensk press och webbpublikationer mellan år 2016–2019. Studien undersöker vilka olika betydelser ordet funktionsvariation ges i svenska medier. I vilka nyhetssammanhang som begreppet förekommer, vilka som kommer till tals i artiklarna och om nyheterna är i en positiv, negativ eller neutral kontext. Det undersöks även hur personer med en funktionsvariation gestaltas i artiklar när begreppet förekommer. För att analysera vilka nyhetssammanhang som framträder används dagordningsteorin och teorier om nyhetsvärdering. Gestaltningsteori används i analysen för att framhäva hur personer med en funktionsvariation gestaltas. Metoden som används är en kvantitativ innehållsanalys och materialet är 400 slumpmässigt utvalda artiklar från samtliga textbaserade publikationer i svenska medier mellan åren 2016–2019. Även den begreppshistoriska metoden diakron textanalys tillämpas för att undersöka om begreppets betydelse har förändrats. Resultatet visar att det vanligaste sammanhanget som begreppet funktionsvariation används i är i kulturnyheter. Personer med en funktionsvariation gestaltas i majoriteten av artiklarna som stereotypen offer, att de är diskriminerade och att det är synd om dem. Begreppet funktionsvariation figurerar mestadels i negativa sammanhang och i endast 83 av 400 artiklar får personer med en funktionsvariation själva uttala sig. Resultatet visar att i de flesta fall används begreppet funktionsvariation i en allmän betydelse där innebörden är oklar och ordet syftar mestadels till gruppen individer med funktionsnedsättningar. Slutsatserna blir att begreppet funktionsvariation inte har använts i den neutrala benämning som var tänkt ifrån början som skulle innefatta alla individer oavsett unika variationer.