Elever med fysiska funktionsvariationer har begränsning i sin motorik och kontroll vilket i ämnet idrott och hälsa kan påverka deltagandet i undervisningen. Det krävs av lärare att arbeta med anpassningar för att öka elevers deltagande. Studien syftar att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med att inkludera elever med fysiska funktionsvariationer i friluftslivsundervisningen. Studien grundar sig i tre frågeställningar: ”Hur beskriver lärare i ämnet idrott och hälsa att de anpassar undervisningen så den inkluderar elever med fysiska funktionsvariationer vid friluftslivsaktiviteter i skolan? Vilka förutsättningar krävs för att lärare i ämnet idrott och hälsa ska kunna utföra en inkluderande friluftlivsundervisning? Arbetar lärare i ämnet idrott och hälsa med att utveckla undervisningen för elever med fysiska funktionsvariationer?” Tre lärare i ämnet idrott och hälsa på tre skolor intervjuades. Resultatet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys och visar att lärare fokuserar på individuell anpassning för att inkludera elever med fysisk funktionsvariation (Bryman, 2018). Studien visar också att lärarna lägger stor vikt vid relationsbyggande med eleverna för att skapa planeringar som är inkluderande. Det visar att samtal mellan lärare och elev är viktiga för utvärdering och reflektion av undervisningen. Lärare skapar sig genom samtal en bredare syn över elevens behov i undervisningen.

Syftet med denna studie är att studera svensklärares tankar kring att tillämpa undantagsbestämmelsen. Frågeställningarna berör svårigheter med att tolka och tillämpa undantagsbestämmelsen kopplat till elever med diagnosen ADHD, samt vad konsekvenserna kan innebära för eleven vid felaktigt användande av undantagsbestämmelsen. För att ta reda på detta genomfördes sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med svensklärare som alla har erfarenhet av att “sätta” betyg i ämnet.   Det empiriska materialet har sedan kategoriserats och analyserats utifrån Nilholms tre specialpedagogiska perspektiv; det kritiska perspektivet, det kompensatoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet.   Resultatet påvisar upplevda kunskapsluckor om undantagsbestämmelsen som bland annat beskrivs som diffus och svårtolkad. Tillämpningen visade sig vara bristfällig och emellanåt direkt felaktig. Däremot var det tydligt, hos samtliga respondenter, att de hade elevens bästa som målsättning.

Idag finns det över en miljard människor som har någon form för funktionsvariation som påverkar deras vardagsliv. Ungefär hälften av dessa har en fysisk funktionsvariation, vilket komplicerar en persons rörlighet och självomsorg. Oftast är personer med en fysisk funktionsvariation beroende av ett hjälpmedel så som rullstol för att uppnå rörlighet. Antalet personer som har en fysisk funktionsvariation är ökande i takt med populationsväxten och åldrande befolkning. Resor och turism har idag blivit en stor del av en persons vardagsliv, då vi människor reser oftare och längre än någonsin tidigare. Vid längre resor och internationell turism används ofta flygtransport, vilket har blivit ett effektivt och ekonomiskt transportmedel. På så vis har flygtransporten utvecklats till att bli ett vanligt transportmedel som anses att förutse alla i samhället med tillgänglighet att flyga. Denna studie undersöker relation till den ökande populationen med fysisk funktionsvariation och deras förutsättningar för tillgängligheten att resa med flyg. Ämnet studeras genom forskningsfrågor som berör flygerfarenheten hos personer med fysisk funktionsvariation, deras utmaningar och svårigheter, rättigheter och möjligheter samt deras förslag på förbättringar inom flygtransport. Det empiriska materialet utgår från kvalitativa intervjuer med 16 informanter från hela landet. Studiens vetenskapliga ansats utgår från socialkonstruktivismen som har lagt grunden för det kvalitativa metodvalet. Socialkonstruktivismen har även gett stöd för att nå kunskap och förståelse inom studiens forskningsämne. Det teoretiska ramverket belyser fysisk funktionsvariation, jämlikhet, tillgänglighet och flygtransport. Resultatet framförs därefter i en tematisk analys där kopplingar som har identifierats är i tematiska teman. Utifrån studiens resultat går det att dra diskussioner om viktiga aspekter som kan belysas inom förutsättningar för passagerare med fysisk funktionsvariation inom flygtransport. Samtidigt presenteras ny kunskap som har framkommit i relation till studien. Avslutningsvis dras slutsatser där studiens avslutas med förslag på tidigare forskning inom tillgänglighet för personer med fysisk funktionsvariation inom turism och flygtransport. / Today, there are over one billion people who have some kind of functional variation that affects their everyday life. About half of these have a physical function variation, which complicates a person's mobility and self-care. Most often, people with a physical function variation are dependent on an assistive device such as a wheelchair to achieve mobility. The number of people who have a physical function variation is increasing in pace with population growth and aging population. Travel and tourism have today become a big part of a person's everyday life, as we people travel more often and longer than ever before. For long journeys and international tourism, air transport is often used, which has become an efficient and economical means of transport. In this way, air transport has evolved into a common means of transport which is considered to anticipate everyone in society with accessibility to fly. This study examines the relationship with the increasing population with physical function variation and their conditions for accessibility to travel by air. The topic is studied through research questions that affect the flying experience of people with physical functional variation, their challenges and difficulties, rights and opportunities, and their suggestions for improvements in air transport. The empirical material is based on qualitative interviews with 16 informants from all over the country. The study's scientific approach is based on social constructivism, which has laid the foundation for the qualitative choice of method. Social constructivism has also provided support for achieving knowledge and understanding within the study's research topic. The theoretical framework illustrates physical function variation, equality, accessibility and air transport. The result is then presented in a thematic analysis where links that have been identified are in thematic themes. Based on the results of the study, discussions can be drawn on important aspects that can be illuminated within the conditions for passengers with physical functional variation in air transport. At the same time, new knowledge is presented that has emerged in relation to the study. In conclusion, conclusions are drawn where the study concludes with proposals for previous research on accessibility for persons with physical functional variation in tourism and air transport.

No description available.

The purpose of this paper has been to highlight how discourses on disability are portrayed in two different applications for additional funding for students with special educational needs (SEN) of hearing impairment, and two regarding neuropsychiatry. The paper studies a total of 328 applications for additional funding and chosen four of these for a further in depth analysis. The aim of the paper has been to highlight and pinpoint how the four different applications, describes different discourses and perspectives on disability from a perspective of ableism and audism. This ergo in turn creates different fields of transferred discourses from each individual application. The paper has also analyzed what discourses results in granted additional funding from the two municipalities. The paper has used an applied method of Sara Ahmed’s perspective on discourse analysis (2012) and Sara Ahmed’s Queer phenomenology (2006) as a theoretical framework. The purpose of this has been to distinguish use of governmentality and documentality, in order to highlight discourses on ableism and audism. The conclusions drawn from this paper are that the categorical perspective dominates applications regarding neuropsychiatry while the compensatory perspective dominates applications regarding hearing impairment. This in turn points to that the Swedish state should take control of assessing applications for SEN needs from the municipalities. This would possibly lead to increased equivalence and allocation of resources regarding decisions on additional funding for SEN needs. The results show that ableism, audism, governmentality and documentality are predominant discourses in the written applications for additional funding, which works to construct and whole fully connect the SEN need to being the identity of the student.

Studiens syfte är att belysa hur en surfplatta kan stödja och främja barn med funktionsvariationen autism i sin kommunikativa förmåga och i sitt sociala samspel. Studiens tidigare forskning går igenom kommunikation och surfplattan som stödresurs för barn med autism, denna forskning pekar på att barnen kan få stöd av en surfplatta men att forskningen är bristfällig. Det är en kvalitativ textanalys där empirin bestått utav vetenskapliga artiklar. Resultatet av denna studie visade att surfplattan är en bra kommunikations stödresurs som har många positiva egenskaper, däribland att den är lätt att individanpassa, lätt att ta med och socialt accepterad. Vidare visade även studien att det sociala samspelet är något som är nödvändigt för att kommunikationen ska utvecklas hos barn med funktionsvariationen autism och att därför surfplattan stödjer både kommunikation och socialt samspel, samtidigt.

Studiens syfte är att undersöka hur karaktärer med funktionsvariation gestaltas i några barnböcker. Detta genomfördes genom att välja och analysera sex olika barnböcker i vilka huvudkaraktären har en funktionsvariation. Resultatet visade att barnlitteraturen framställde funktionsvariationen på ett realistiskt sätt genom att karaktärens starka och svaga sidor lyftes fram. De flesta böcker tar upp funktionsvariationens nackdelar för att i slutet på romanen gå över till dess fördelar. Slutligen framkom det i den komparativa analysen, där litteraturens likheter och skillnader jämfördes, att barnböckerna i varierande grad behandlade olika teman såsom diskriminering, identitetssökande, utanförskap, annorlunda beteende och behov av stöd.

I vår studie har vi studerat handledarnas bedömningspraktik under perioder av Arbetsplatsförlagt lärande (APL) för elever på gymnasiesärskolans nationella program. Vi har tagit inspiration från fenomenografisk metodansats och har använt sociokulturell och konstruktivistisk teori som teoretisk utgångspunkt. Vi har intresserat oss för hur handledarna upplever sitt uppdrag och vilka anpassningar de gör för att kunna bedöma den här elevgruppen.  För att få information har vi gjort åtta intervjuer med handledare, på olika typer av arbetsplatser, som har erfarenhet av att handleda elever med intellektuella funktionsvariationer. För att få tillgång till handledarnas upplevelser har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att handledarna utgick från elevernas intressen när de planerade för de uppgifter eleverna skulle göra under sin APL-period, utan att för den skull, ge dem andra uppdrag än det som ingick i arbetet på respektive arbetsplats. Handledarna gjorde olika anpassningar för att göra det möjligt att genomföra moment som eleverna upplevde som svåra. Anpassningarna togs bort när handledarna bedömde att de inte längre behövdes. Handledarna upplevde att de ställde lägre krav på elever med intellektuella funktionsvariationer och fokuserade på att stärka elevernas självförtroende då man menade att det var grunden för att de skulle kunna utveckla sin fulla potential. Slutligen uttryckte handledarna en oro över att de hade för lite kunskap om vad elevernas intellektuella funktionsvariation innebar och önskade ett närmare samarbete med skolorna. Vi ser att det finns ett behov av att skapa en plattform där skolor och företagen kan samarbeta så att företagen vågar ta emot elever med intellektuella funktionsvariationer som APL-elever och få det stöd som de saknar i dagsläget.

“Inclusion of students with functional variation in the leisure home - about the social benefits of inclusion" is a scientific essay on inclusion in the leisure home with a focus on the positive aspects but also a reflection on the more critical voices. The thesis is based on a story which is a compilation of different parts of my professional practice that spans several years. The different parts of the story deal with different situations that were experienced during leisure time and the main characters are Veronica and Benjamin, two students with Downs Syndrome who have been included in the various leisure home departments in different ways. The method chosen is essay writing, where on the one hand I can elucidate and scientifically substantiate what I see as positive aspects of inclusion and on the other critically test my attitude. With the help of relevant literature, I can turn and reverse my dilemma to get different perspectives. My questions are based on the factors that are important for successful integration as well as the gain in including students with functional variations. In my scientific reflection, I have chosen to start by illustrating the concepts of inclusion, integration, normality and deviation, this so that you as a reader will gain an understanding of the rest of the text. Then I continue to highlight the dilemma and problems of inclusion, and I also look at what tools I think are relevant to success in inclusion.

Syftet med arbetet var att undersöka hur det i kursen Svenska 1 på gymnasiet går att arbeta med två skönlitterära verk, Hannahs hemlighet och Undret, för att skapa medvetenhet om diskriminering utifrån temat funktionsvariation. Studien ämnar ge förslag till hur det går att arbeta med frågor kring funktionalitet i svenskundervisningen samt till att styrka användningen av skönlitteratur vid arbete med värdegrundsfrågor. De frågor undersökningen förankras i är följande: På vilket sätt skildras funktionsvariation kopplat till diskriminering i den valda litteraturen? På vilket sätt kan de litterära verken erbjuda identifikationsmöjligheter för unga läsare med funktionsvariation? Hur kan de skildringar som återfinns i verken vara relevant för dagens gymnasieelever och samtidigt bidra till skolans värdegrundsarbete? De teorier som valdes för arbetet är crip theory och den transaktionella teorin. Hermeneutik och narrativanalys valdes som metoder för att analysera materialet. Resultatet visade att funktionsvariation skildras genom betoning och kritik av normer i samhället.