Att skapa inkluderande webbupplevelser innebär att användare, oavsett förutsättningar, ska kunna uppfatta, förstå sig på, interagera med och kunna bidra till tjänster på webben. För att arbeta med webbtillgänglighet finns uppsatta standarder för att upptäcka och minimera begränsningar. Trots uppsatta standarder tillhandahåller flertalet myndigheter otillgängliga tjänster, vilket sägs bero på inkompetens och resursbrist. Studiens mål är därmed att bidra med kunskap om automatiserade tillgänglighetstestverktygs effektivitet. Verktygen är implementerade inom och för mjukvaruprocesser och har integrerats med ett End-To-End-testverktyg. Studiens mål uppnås med hjälp av en kvantitativ datainsamling inspirerad av Brajniks definition av effektivitet som mäter verktygens exekveringstid, fullständighet, specificitet och korrekthet. Utifrån mätningar på 4 av World Wide Web Consortiums demonstrationswebbsidor baserat på WCAG 2.1 enligt DIGGs tillsynsmanual visar studien att tillgänglighetstestverktygen Pa11y, QualWeb, IBM Equal Access och Google Lighthouse presterar bättre och sämre inom olika områden. Studien uppmärksammar att QualWeb i genomsnitt har kortast exekveringstid med ca 3933 millisekunder. QualWeb har även högst andel genomsnittlig fullständighet (80,94 %) och specificitet (58,26 %). Det verktyg med högst andel korrekthet är Google Lighthouse (99,02 %). Inget av verktygen anses perfekt eftersom samtliga verktyg gör felbedömningar. Studiens slutsats menar därmed att QualWeb är ett effektivare tillgänglighetstestverktyg som kräver komplettering av ytterligare testningsmetoder såsom manuella och användarcentrala tester. / Creating inclusive web experiences means that users, regardless of their circumstances, should be able to perceive, understand, interact with, and contribute to services on the web. To ensure web accessibility, there are established standards to detect and minimize limitations. However, despite these standards, most authorities provide inaccessible services, due to incompetence and resource constraints. The goal of the study is thus to contribute knowledge about automated accessibility testing tools effectiveness. These tools are implemented within and for software processes and are integrated with an End-To-End testing tool. The study achieves its goals through quantitative data collection inspired by Brajnik’s definition of efficiency, measuring the tools’ execution time, completeness, specificity, and correctness. Based on measurements taken from four of the World Wide Web Consortium’s demonstration websites, following WCAG 2.1 according to DIGG’s supervision manual, the study shows that the accessibility testing tools Pa11y, QualWeb, IBM Equal Access, and Google Lighthouse perform better and worse in different areas. The study highlights that QualWeb has the shortest average execution time at approximately 3933 milliseconds. QualWeb also has the highest average completeness (80.94%) and specificity (58.26%). The tool with the highest correctness rate is Google Lighthouse (99.02%). None of the tools are considered perfect, as all of them make mistakes. The study’s conclusion suggests that QualWeb is a more effective accessibility testing tool that requires additional testing methods such as manual, and user testing.

Large-scale socially-generated metadata is one of the key features driving the growth and success of the emerging Social Web. Recently there have been many research efforts to study the quality of this metadata - like user-contributed tags, comments, and ratings - and its potential impact on new opportunities for intelligent information access. However, much existing research relies on quality assessments made by human experts external to a Social Web community. In the present study, we are interested in understanding how an online community itself perceives the relative quality of its own user-contributed content, which has important implications for the successful selfregulation and growth of the Social Web in the presence of increasing spam and a flood of Social Web metadata. We propose and evaluate a machine learning-based approach for ranking comments on the Social Web based on the community's expressed preferences, which can be used to promote high-quality comments and filter out low-quality comments. We study several factors impacting community preference, including the contributor's reputation and community activity level, as well as the complexity and richness of the comment. Through experiments, we find that the proposed approach results in significant improvement in ranking quality versus alternative approaches.

Google用16.5億美金併購Youtube、新聞集團（News Corp）以5.8億美金買下MySpace、Facebook估計市值達150億美金。Web2.0一詞，代表著只要超低成本加上一點點運氣，就可獲得超高報酬，因此引爆了一陣不亞於2001年網路泡沫化的Web2.0創業熱潮。 然而當所有創業家都希望引發「網路效應」（Network），讓使用者「一傳十、十傳百」地拉朋友加入的時候，事實卻證明大多數網站甚至連第一批使用者都得不到就已經被市場淘汰。而曾經獲得第一批使用者並且引起熱潮的網站，也有可能遭遇到更嚴重的「跨越鴻溝」問題。對於一個有獲利壓力的網站來說，若無法成功跨越鴻溝，吸引到更大量的使用者，將難以達成最終的獲利目標。 除此之外，由於進入障礙低，模仿速度快，競爭者爭相模仿市場上取得初步成功的先進者，導致一點一滴地瓜分掉原本的使用者。因此在Web2.0產業中的競爭優勢應該不單純地來自於功能上的創新或是智慧財產權的保護，而必須從其他方面來取得競爭優勢，進而獲利。 因此本研究的研究問題有四： 一、缺乏人力與資金等資源的Web2.0網站，如何吸引到第一批使用者來上傳內容？ 二、Web2.0網站在競爭對手能夠快速複製的環境之下，如何創造模仿者學不走的競爭優勢？ 三、群眾外包的Web2.0網站，從早期使用者邁向主流大眾時，會否遭遇到創新擴散理論中「跨越鴻溝」的問題？又該如何跨越？ 四、Web2.0網站的獲利策略為何？ 在比較成功跨越鴻溝Digg與Threadless，以及落入鴻溝的HEMiDEMi之後，本研究發現：（一）在創業初期，創業家需成為社群中的一份子，甚至身為社群 中創造者或連結者的角色。才能夠設計出適當的語言與情境，並發揮號召力吸引整個社群的加入。並且聽取第一批使用者的意見，共同演化出各種新功能與規則。（二）應該訂定明確的規則，以維持社群內的秩序；並且提供各種增進效率、維持產出品質的工具，讓使用者更有效率地進行傳播與創作。（三）Web2.0網站在提高忠誠的階段，可以透過增加獨特的新功能，以及與使用者進行對話，將使用者留在自己的平台上，以擺脫競爭者的模仿。（四）Web2.0的鴻溝成因與Moore所提出的鴻溝並不相同。而希望跨越鴻溝，則必須保有核心使用者的變遷權力，透過誘因與規則的調整，在不知不覺之間吸引較接近大眾口味的創造者與群眾，而讓原本非主流的使用者們漸漸退出。（五）獲利策略在於將生產過程轉變成消費過程（降低成本）、提高消費者的愉悅或是節省時間（提高價值）、並善用消費者累積的消費經驗及人力資本，以持續提升消費者的體驗（提高忠誠度）。

Webben har stor betydelse för vårt samhälle, och det är därför viktigt att den är tillgänglig för alla. Personer med någon form av funktionsvariation är en grupp som tidigare inte inkluderats i utformningen och utvecklingen av webben, men det finns idag en lagstiftning om digital tillgänglighet. I den här studien har lagstiftningen inspirerat till idén om att alla studerande ska ha samma utbildningsmöjligheter. Studien syftar till att skapa en tillgängligare webb för studerande, genom att undersöka två aspekter av tillgänglighet på webben. LenaSys, Högskolan i Skövdes lärplattform, har använts föratt undersöka vilken påverkan tillgänglighetsanpassad kod kommer att ha på den ursprungliga programkoden, och vilken påverkan tillgänglighetsanpassningen kommer ha på webbsidans svarstid. Resultatet indikerade att tillämpning av tillgänglighetsanpassad programkod ökade mängden data på sidan och gav en längre svarstid. Samtidigt innebär implementering av tillgänglighetsanpassad kod små förändringar för en utvecklare men stora förbättringar för en person med en funktionsvariation.

Tillgänglighet är ett aktuellt och viktigt område vilket anses som ett inkluderingsverktyg i samhället. Människor måste kunna åtnjuta sina rättigheter genom att kunna komma åt information och tjänster på nätet. Det finns numera lagkrav att offentliga webbplatser och e- tjänster ska vara tillgängliggjorda för alla användare. Dock finns det fortfarande webbplatser som inte har uppfyllt de kraven. Detta påverkar inkluderingen och deltagandet av personer med funktionsnedsättningar i informationen som erbjuds på webbplatserna. Uppsatsen fokuserar på att undersöka de tillgänglighetsproblem som finns på de kommunala webbplatserna. Det har visat sig att bara vissa krav följs av de flesta kommuner. Uppsatsen undersöker prioriteringsprocessen för WCAG 2.1-kraven som ej uppfylls till en viss del av webbplatserna. Detta studeras genom att analysera de tillgänglighetsredogörelser som offentliga webbplatser är skyldiga att redovisa på sina webbplatser enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (SFS 2018:1937, 13§). Undersökningsfrågorna som har besvarats är: Vilka tillgänglighetskrav har kommunerna inte uppfyllt? Vilka är orsakerna till eftersläpningen? Vilka faktorer avgör vilken tillgänglighetsfunktionalitet som ska åtgärdas först? Kommunerna anger att brister i kunskap och resurser påverkar i hög grad prioriteringen av kraven. ”Oskäligt betungande” är en frekvent återkommande förklaring i kommunernas tillgänglighetsrapporter.