Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskan upplever införandet av valfrihets­system i primärvården. Vidare var syftet att beskriva varför distriktssköterskan stannar kvar inom den landstingsdrivna primärvården då nya privata aktörer finns tillgängliga. Studien hade en beskrivande design där tio distriktssköterskor från en stad i Mellansverige blev inter­vjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet strukturerades i två innehållsområden. Det första innehållsområdet upplevelse av införandet, redovisades i temat Patienten har fått makt genom att kunna välja, kategorier samt subka­tegorier. I kategorin ekonomiskt tänkande har blivit viktigt be­skrev distriktssköterskorna att det nu blivit viktigt att lista patienter samt att nya administra­tiva rutiner införts. Patienten har blivit kund vilket lett till att distriktssköterskan fått ett nytt förhållningssätt till patienten och blivit mer serviceinriktad. Valfrihet kräver information, patienten behöver information för att vara insatt i reglerna kring valfrihetssystemet då det kan ge konsekvenser för patienter med särskilda behov. Det andra innehållsområdet skäl att stanna, redovisades i kategorier samt subkategorier. Distriktssköterskan beskrev att hon valde att stanna kvar inom den landstings­drivna primärvården då ar­betsplatsen i sig var avgörande genom trivsel och kollegor samt att det inte varit till­räckligt lockande att byta arbetsplats då en anställning i landstinget uppfatta­des som en trygg­het. / The aim of the study was to describe how district nurses experienced the introduction of the system of patient choice in primary care. The aim was also to describe why the district nurse in the public primary care decides to stay when new private actors are available. The study had a descriptive design where ten district nurses from different health centers from a town in Middlesweden were interviewed. The collected material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The result was structured in two content areas. The first content area experience of the introduction, was presented in the theme Patient had power by beeing able to choose, cat­egories and subcategories. In the category Economic thinking has be­come important the dis­trict nurse described that it is now important to register the patient at the health center and that they now have new administrative procedures in place. The patient has become customer and this leads the district nurse to approach the patient in a new way and become more service-oriented. Choice requires information and the patient needs infor­mation to be familiar with the rules on patient choice system then it can have consequences for patients with special needs. The se­cond content area, reasons to stay, was presented in categories and subcategories. The district nurse decides to remains in the public primary care when the workplace itself is crucial in comfort and colleagues and that it has not been attractive enough to change job when em­ployment in the County Council was perceived as a security.

I dagens samhälle ökar internetanvändningen ständigt och likaså gör näthatet. De som kränker andra personer över nätet anonymt kallas för troll och oftast får det ingen konsekvens. Polisen kan inget göra då det inte finns någon tydlig lagstiftning kring näthat och de som faller offer för näthatet får ta hand om det själva. Syftet med studien är således är att undersöka vad individer som upplevt sig blivit utsatta för någon typ av kränkning på nätet har tagit för lärdom från händelsen samt att undersöka om kränkningar på nätet har påverkat individens välmående. Undersökningen genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide på sju informanter. Vi valde en semistrukturerad intervjuguide eftersom vi valde att utgå från den hermeneutiska metodansatsen som bygger på att få en förståelse för en upplevelse. Vi utgick från ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med andra teorier som community of practice samt erfarenhetsbaserat lärande som fokuserar på hur en individ lär sig i olika kontexter. Då vi även ville se hur individens välmående påverkades valde vi även att utgå från begreppet KASAM och empowerment. I vårt resultat var de teman vi kunde se i samtliga transkriberingar och de vi tyckte var mest återkommande: Upplevelsen, strategier, och makt. Samtliga informanter upplevde sin situation som jobbig men många kände sig även stärkta av den och de använde sig av olika strategier för att hantera näthatet och lärde sig på så vis att hantera den. Våra informanter kände sig ofta maktlösa då varken polisen eller internetsidan kunde hjälpa dem, de fick då försöka ta tillbaka makten över situationen och blev således stärkta av den. Vår slutsats är att näthat är lika verklig och jobbig som den mobbning som sker i verkligenheten och det behövs en ordentlig lagstiftning kring vad som är tillåtet att säga på nätet. Samtidigt behöver interntsidor ta ansvar och arbeta på sina säkerhetsinställningar och skapa en trygghet åt användaren. / In today's community the ever-increasing use of the internet also causes cyber bullying, those who violate other people over the net anonymously is called trolls. The police can´t do anything when there´s no law around this type of cyber bullying and those who fall victim have to take care of the situation themselves. The purpose of this study is to examine individuals descibed experience about beeing victims of some type of abuse on the net and what they learned from the incident and to examine how violations of the web has affected the individual's well-being. The survey was conducted using a semi-structured interview guide in seven participants, we chose a semi-structured interview guide because we proceeded from the hermeneutic method approach based on gaining an understanding of an experience. We started from a sociocultural perspective with other theories like community of practice and experience-based learning that focuses on how an individual learns in different contexts. We also wanted to see how the individual's well-being was affected so we used the concept of SOC and empowerment. Our results were three themes we could see in all the transcripts: Experience, strategies, and power. All participants perceived their situation as difficult, but many also felt empowered by it, and they used various strategies to deal with the violations and they learned in such way to handle it. Our participants often felt powerless when neither the police or the internet page could help them, they had to try to take control over the situation and was because of that, strengthened by it. Our conclusion is that violations on the net is as real as bullying in real life. The need for a proper legislation about what´s allowed to say online is necessary and internet need to take responsibility and work on their security settings and create a sense of security for the user.

Bakgrund: Depression är en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna i Sverige. Egentlig depression delas in i tre nivåer vilket är lindrig, medelsvår och svår egentlig depression. Generellt lider individen av nedstämdhet och minskat emotionellt engagemang. Behandlingsmetod i form av fysisk aktivitet har visat sig ha ett potentiellt samband med psykisk hälsa. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden vid egentlig depression är huvudsakligen att stödja individen till att göra förändringar som bidrar till hälsa. Syfte: Syftet var att undersöka hur individer med mild till måttlig depression upplever fysisk aktivitet som behandling. Metod: En litteraturgenomgång som har följt stegen som är beskriven i SBU:s handbok. Tio artiklar syntetiserades i en metasyntes som inspirerades av Timulak (2009). Resultat: I resultatet presenterades ett övergripande tredje nivåns tema som var Egenvård.  Temat löper som en röd tråd i de inkluderande artiklarna. Fyra andra nivåns teman framtogs med rubrikerna: Utförande av fysisk aktivitet inger en ökad känsla av nöjdhet, Fysisk aktivitet som behandling kan leda till en känsla av autonomi och kan upplevas som ett realistiskt alternativ till konventionell behandling, Upplevelsen av fysisk aktivitet som behandling är beroende av individens motivation och Fysisk aktivitet som behandling fungerar som distraktion från negativa tankar. Slutsats: Varje individ var unik liksom deras upplevelse av att leva med depression. Därför är det viktig att hälso- och sjukvården erbjuder behandlingsalternativ, kunskap och involvera individen i sin behandling. Sjuksköterskan har därför en viktig roll för att motivera individen till att göra en beteendeförändring.

Bakgrund Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ökar globalt. Hanteringen av diabetes typ 2 innebär ett stort ansvar för individen för att inte utveckla allvarliga komplikationer. Sjuksköterskan har ett ansvar att utbilda och motivera individer med diabetes typ 2 för att förenkla utförandet av olika livsstilsförändringar. Syfte Syftet var att belysa erfarenheter av motivation till genomförandet av livsstilsförändringar hos vuxna individer med diabetes typ 2. Metod Studien utfördes utifrån en icke-systematisk design och för att kunna besvara syftet sammanställdes 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av relevanta sökord. Artiklarna kvalitetsgranskades sedan utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag, vidare utfördes en integrerad dataanalys för att identifiera olika kategorier. Resultatartiklarna indelades i två huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Resultat De två huvudkategorierna som identifierades var inre motivation och yttre motivation. Sammanfattningsvis avhandlar den inre motivationen bland annat om hur känslor kring att leva med diabetes typ 2 och hur rädslan för komplikationer bidrog till att individer gjorde livsstilsförändringar. Den yttre motivationen handlar om stödet omgivningen bidrog med samt hur den kulturella och socioekonomiska faktorn hade en betydande roll för hur individer kunde hantera diabetes typ 2. Individerna ansåg att kost och fysisk aktivitet utgjorde hinder för att genomföra livsstilsförändringar, till exempel att kroppsliga besvär var ett hinder till att utöva fysisk aktivitet. Slutsats De motiverande faktorerna skilde sig åt mellan individerna. Av sjuksköterskan krävs ett personcentrerat förhållningssätt som utgår från patientens nuvarande livssituation för att på bästa sätt ge anpassad information och råd som betraktas vara rimliga i förhållande till individens förutsättningar. / Background Diabetes mellitus type 2 is a public health disease that is increasing globally. The management of diabetes mellitus type 2 requires a great responsibility for the individual, in order to not develop serious complications. The nurse has a responsibility to educate and motivate individuals with diabetes mellitus type 2 to simplify the implementation of different lifestyle changes. Aim The study aimed to explore experiences of motivation for the implementation of lifestyle changes in adults with diabetes mellitus type 2. Method The design of the study was a non-systematic review where 15 scientific articles were used to answer the aim. The articles were gathered using relevant keywords in the databases PubMed and CINAHL. The articles were quality reviewed by using Sophiahemmet University´s assessment form. An integrated analysis was used to identify categories. The result articles were divided into two main categories with associated subcategories. Results Two main categories were identified in the result, those were internal motivation and external motivation. In summary, the internal motivation refers to the feelings of living with diabetes mellitus type 2. Further, it includes how the fear of complications contributed to making certain lifestyle changes to avoid complications. Support from the surroundings is important to manage diabetes mellitus type 2, which can be referred to external motivation. Cultural and socioeconomic factors were also important in how individuals manage their diabetes mellitus type 2. Individuals considered that diet and physical activity were barriers and therefore had difficulties implementing changes. For example, that physical problems were a barrier to practice physical activity. Conclusions There were differences in which factors that were considered motivating for the individuals. The nurse requires to have a person-centered approach based on the patient´s current life situation, to provide adjusted information and advice that is considered reasonable in relation to the individual’s capability.

ABSTRACT Introduction: Tobacco use is the largest cause of disease and mortality that is preventable and costs the Swedish society over 31 billion SEK per year. There are various treatment options for smoking cessation such as exercise, medicine and cognitive behavior therapy [CBT]. CBT is used as an aid in smoking cessation to alleviate abstinence, more rarely is the use of motivational interviewing [MI]. Obtaining conversational support and motivation can be important for the smoking cessation process and for symptoms of abstinence. The aim of the study was to determine if motivational interviewing is an effective method for smoking cessation.    Method: A quantitative literature review with a descriptive design. Data was collected via PubMed and 11 studies were included.   Results: MI had an effect on experience of motivation, smoking cessation, reduced number of cigarettes and abstinence. However, the results are scattered and therefore it’s not possible to draw a clear conclusion. There is some support for MI to increase motivation, but there are also studies that don’t ensure any differences. There is weak support for the fact that MI had an effect on reduced number of cigarettes per day. Weak support was seen in MI´s effect on smoking cessation and abstinence.   Conclusion: MI’s have a certain effect on the experience of motivation, smoking cessation, reduced number of cigarettes and abstinence. Furthermore, MIs proved to work effectively as a complement to another smoking cessation method. Finally, the treatment method motivational talks to quit smoking and MI in combination with other treatment methods needs more research to a greater extent in order to be able to implement it clinically. / SAMMANFATTNING Introduktion: Tobaksrökning är den största orsaken till sjukdom och dödlighet som går att förebygga eller förhindra och kostar det svenska samhället drygt 31 miljarder kronor per år. Idag finns det olika behandlingsalternativ för rökavvänjning exempelvis motion, nikotinläkemedel och kognitiv beteende terapi [KBT]. KBT används som ett stöd vid rökavvänjning för att lindra abstinensen, mer sällan används motiverande samtal [MI]. Att erhålla samtalsstöd och ingiva motivation till personer som ska sluta röka kan vara viktigt för rökavvänjnings processen och för abstinensbesvären.   Syftet var att studera om motiverande samtal är en effektiv metod för att hjälpa personer att sluta röka.   Metod: En kvantitativ studie av deskriptiv design med litteraturöversikt som metod. Datainsamlingen genomfördes via databasen PubMed med 11 inkluderade studier.   Resultat: MI hade en viss effekt på upplevelsen av motivation, rökuppehåll, minskat antal cigaretter och abstinens. Dock är resultatet spritt och det är därför inte möjligt att dra en tydlig slutsats. Ett visst stöd finns för att MI ökar motivationen med det finns även studier som inte säkerställer några skillnader. Ett svagt stöd finns för att MI hade effekt på ett minskat antal cigaretter per dag. Ett svagt stöd kan ses på MI:s effekt på rökuppehåll och upplevelsen av abstinens.   Slutsats: MI hade en viss effekt på upplevelsen av motivation, rökuppehåll, minskat antal cigaretter och abstinens. Vidare kan MI fungera effektivt som ett komplement till andra rökavvänjningsmetoder. Slutligen behöver behandlingsmetoden motiverande samtal för att sluta röka och MI i kombination med andra behandlingsmetoder mer forskning i större utsträckning för att kunna implementeras kliniskt.

Studien tar sin utgångspunkt i den breda frågan om normativa ställningstaganden i staters utrikespolitik. Studiens syfte är att skapa en förståelse för vikten av att studera normer i kopplat till utrikespolitik, i studier som ämnar öka förståelsen för på vilket sätt normer påverkar staters utrikespolitisk. Feministisk IR och Naila Kabeers teori om stärkt egenmakt ligger till grund för teoridelen och belyser vikten av begreppen moral, genus, makt och egenmakt kopplat till utrikespolitik. Studiens resultat har påvisat att det finns ett behov av att studera normer kopplat till staters utrikespolitiska handlingsplan för att skapa en djupare förståelse för staters utrikespolitik. Genom att studera egenmakt i relation till Sveriges feministiska utrikespolitik synliggörs ett behov av att studera normativa ställningstaganden kopplat till utrikespolitiken. Detta eftersom att Sveriges utrikespolitiska handlingsplan bygger på analys och lösningar utifrån feministisk teori. Studiens påvisar ett behov av vidare studier av normers påverkan på staters utrikespolitik för att få mer kunskap om på vilket sätt normativa ställningstaganden påverkar staters utrikespolitiska analys, beteenden och beslut. / The study is based on the broad issue of normative positions in state foreign policy. The purpose of the study is to create an understanding of the importance of studying norms related to foreign policy, in studies aim at increasing an understanding of how norms affect the state's foreign policy. Feminist IR and Naila Kabeer's theory of strengthened empowerment forms the basis of the theory aspect, and highlights the importance of the concepts of morality, gender, power and empowerment linked to foreign policy. The study's findings have shown that there is a need to study norms linked to state's foreign policy action plan to create a deeper understanding of state's foreign policy. By studying empowerment in relation to Sweden's feminist foreign policy, there is a need to study normative positions related to foreign policy. This is because Sweden's foreign policy action plan is based on analysis and solutions based on feminist theory. The study demonstrates the need for further studies of the impact of norms on the state's foreign policy to gain more knowledge of how normative positions affect the state's foreign policy analysis, behavior and decision making.

FGM is practiced in around 30 countries, mainly in Africa, The Middle East, and Asia. An estimated 200 million girls and women have been cut anywhere between infancy and 15 years old. This practice is usually linked to traditions, cultures, and sometimes religion, although this seems to be more of a question of how religion is interpreted. There are 4 recognized types of FGM including various ways of cutting and removing parts of or all of the intimate sexual exterior organs of the female, and sometimes also sewing together the remaining parts. The purpose of this study was to describe non-governmental organizations preventive work against FGM in Kenya. The study has a qualitative design. All data, including interviews, was collected between January 26th and March 5th, 2023, by accompanying several NGOs in different parts of the country visiting different communities and carrying out individual semi-structured interviews with 6 different Kenyan NGOs that fight FGM locally. From these six interviews, three main categories and seven subcategories were identified. The main categories were Education, with subcategories Finishing School and Training Local Role Models in the communities, Local Activists, with subcategories Local solution and change from within and finally Empowerment with subcategories Equality and Equity, Women’s, Girls’ and Children’s Rights as well as tackling the difficulty with medicalization. The results show the necessity of training local role models to be able to stop FGM because change should come from within. Girls also need to finish school to learn about human, women’s, and children's rights and how to protect yourself against pregnancy. The preventive work also includes focusing on the medicalization of FGM. Today, FGM is performed in healthcare facilities by healthcare workers. The prevention work involves educating communities about the health risks of FGM, regardless of where it is performed. / Kvinnlig könsstympning utövas i 30 länder, främst i Afrika, mellanöstern och Asien. Uppskattningsvis har 200 miljoner kvinnor och flickor blivit stympade innan de fyllt 15 år. Utövandet av kvinnlig könsstympning är ofta förknippat med traditioner, kulturer och ibland även utövandet av olika religioner. Det finns fyra typer av kvinnlig könsstympning som inbegriper olika tillvägagångssätt för att avlägsna de yttre könsorganen, och ibland även sy ihop vävnaderna. Syftet med studien var att beskriva icke statliga organisationers förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning i Kenya. Studien är av kvalitativ design. Datainsamling gjordes mellan 26 januari 2023 till 5 Mars 2023 genom individuella, semi-strukturerade intervjuer med sex olika organisationer. Av dessa sex intervjuer identifierades tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var utbildning med underkategorier gå klart skolan och utbildning av inflytelserika personer i samhället, Lokala Aktivister med underkategorier Lokala Lösningar och Förändring inifrån samt Egenmakt med underkategorier Jämställdhet och Jämlikhet, Kvinnors, Flickors och Barns rättigheter och hantera svårigheter av medikalisering. Resultatet visar på nödvändigheten av utbildning av lokala förebilder att för att kunna stoppa kvinnlig könsstympning eftersom förändring bör komma inifrån. Flickor behöver också få gå färdigt skolan för att lära sig bland annat om mänskliga, kvinnliga och barns rättigheter och hur man skyddar sig mot graviditet. I det förebyggande arbetet ingår också fokusering på medikalisering av kvinnlig könsstympning. Idag utförs kvinnlig könsstympning på sjukvårdsinrättningar av bland annat sjukvårdspersonal. Det förebyggande arbetet går ut på att utbilda samhällen om hälsoriskerna av kvinnlig könsstympning, oavsett var det utförs.

Norlin, Staffansdotter, M. (2023). Midwifes lived experience of supporting the woman’s autonomy during labour. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Public Health and Sport Science. University of Gävle, Sweden. Syftet var att undersöka barnmorskans upplevelse av att stödja den födande kvinnans autonomi under förlossningen. En kvalitativ metod användes var elva yrkesverksamma barnmorskor vid två förlossningsavdelningar i Mellansverige deltog i studien genom att svara på öppna frågor i ett webbaserat frågeformulär. Datan analyserades sedan med en tematisk analys. Två teman identifierades i resultatet. Tema ett - Tillgångar till att stödja kvinnan i hennes autonomi och tema två - Hinder för att stödja kvinnan i hennes autonomi. Under varje tema noterades kategorier som svarade på vilka tillgångar och hinder barnmorskan upplevde för att upprätthålla kvinnans autonomi. Kategorierna handlade om kommunikation, arbetsplatsen och kollegor samt kvinnans förkunskaper och önskningar. Slutsatsen av studien var att barnmorskorna behöver mer tid för att kunna genomföra mer holistiskt och personcentrerad vård under förlossningen. För att förstå kvinnans kontext behöver banmorskorna förutsättningar till att skapa en relation till kvinnan och på så vis ge henne förutsättningar till att stå upp i sin autonomi. / Norlin, Staffansdotter, M. (2023). Midwifes lived experience of supporting the woman’s autonomy during labour. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Public Health and Sport Science. University of Gävle, Sweden.  The purpose of this study was to investigate midwifes lived experience of supporting the woman’s autonomy during labour. A qualitative method was used, where eleven practicing midwifes from two different maternity wards in middle Sweden answered open questions in a web-based questionnaire. The data was then analysed with a thematic analyse. Two different themes were identified in the results. Theme one – Resources for supporting the woman’s autonomy, and theme two – obstacles for supporting the woman´s autonomy. Under each subject categories were identified which answered what resources and obstacles midwifes experienced for supporting the woman´s autonomy. The categories included communication, the workplace and colleagues as well as the woman´s prior knowledge and wishes. The conclusion of the study was that the midwifes need more time to be able to perform a more holistic and person-centred care during labour. To be able to understand the woman´s context the midwife needs conditions for creating a relation to the woman and through that give her the conditions for standing up in her autonomy.

Världen har en åldrande befolkning vilket innebär att kroniskt sjuka patienter i framtiden kommer attöka. Detta ställer krav på sjukvården att snabba på utvecklingsarbetet med digitala tjänster för att kunnastötta patienternas känsla av egenmakt, att de har kontroll och makt i sin vårdprocess. I detta arbete varsyftet att undersöka vilka strategier från IKT4PEM kan stötta egenskaper för egenmakt hos kronisktsjuka patienter. I denna studie har metoden som används varit fallstudie och genom intervjuer med fempatienter har empiri samlats in. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teori och ramverketinformations- och kommunikationsteknologi för egenmakt hos patienter (IKT4PEM) som används närdet ska designas digitala tjänster för att stötta egenmakt hos patienter. Från IKT4PEM var egenskaperoch strategier det centrala som analysen genomfördes utifrån. Det identifierades att alla egenskaper frånIKT4PEM var något patienterna i dagsläget kände på olika nivåer och hade olika behov av. Dessaegenskaper var kontroll, psykologisk hantering, självförmåga, förståelse, legitimitet och stöd. Genomanalysen identifierades det att patienterna idag inte kände sig delaktiga i sin vårdprocess och att de villedelta i designprocessen. Idag finns det några få tjänster främst för kommunikation mellan sjukvårdenoch patienter men det är något som behöver förbättras. Studien visade ett behov hos patienter avdigitala tjänster för att stötta deras känsla av egenmakt. Via digitala tjänster kan de få information ochstöttning att själva hantera sin sjukdom.

Syftet med föreliggande uppsats är att bidra med kunskap om hur rektorer ser på ett hållbart lärararbete. I fokus står rektorernas uppfattning om vad som är betydelsefullt för att förskollärarnas arbete ska bli hållbart samt förståelse kring vems ansvar förskollärarens arbetsmiljö är. De tre frågeställningarna som besvaras i studien är: Vad beskriver rektorer att det finns för hälsofrämjande faktorer inom förskolläraryrket? Vilket ansvar anser rektorer att de själva har för arbetsmiljön på förskolan? och vad beskriver rektorer att det finns för orsaker till förskollärares bristande hälsa inom förskolläraryrket? Dessa frågor är betydelsefulla för att kunna undersöka vad som behöver göras för att upprätthålla ett hållbart lärararbete samt vad rektorerna redan gör för förskollärarnas arbetsmiljö. För att undersöka rektorers perspektiv utgår studien från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och en fenomenologisk inspirerad metod. För att fördjupa förståelsen för rektorers uppfattningar om vad hälsa och ohälsa innebär samt vad rektorerna har för ansvar för förskollärarnas arbetsmiljö, används teorier om hälsa och ansvar. Studiens empiriska material består av intervjuer med sex verksamma rektorer. I resultatet betonas att fenomenet hållbart lärararbete handlar om kollegialt samspel, förskollärarnas inställning till sin arbetssituation och möjligheten till autonomi. Rektorerna beskriver förskolläraryrket som ett bristyrke då det uppfattas ha låg status och är i behov av att bli mer attraktivt. Däribland föreslås att ökad lön, arbetsförmåner och nedkortad utbildning är gynnsamt för öka attraktiviteten. En nedkortad utbildning som anpassas skulle innebära att barnskötare blev klara med sin utbildning fortare och det i sig skulle kunna innebära att fler barnskötare väljer att vidareutbilda sig. Rektorerna anser sig ha ansvar för förskollärarnas arbetsmiljö men resultatet visar att de saknar ekonomiska och beslutsfattande befogenheter. Det gör det svårt för rektorerna att påverka förskollärarnas arbetsmiljö. Resultatet visar på engagerade rektorer som vill förbättra arbetsmiljön men deras handlingsförmåga påverkar hur de väljer att förändra den inre organisationen. Slutsatsen är att förskollärarnas arbetsmiljö har stora brister och är i behov av förändringar från högre instanser inom politiken.