Bakgrund: Det finns flera studier som belyser nyttan med att göra ett uppehåll med rökning i samband med en operation. Ett rökuppehåll ger färre komplikationer och ett bättre operationsresultat. Denna studie belyser rökares upplevelser av att tvingas genomföra ett rökuppehåll för att bli opererade.   Syfte: Att beskriva rökares upplevelser av att tvingas göra ett rökuppehåll i samband med operation.   Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta personer som var rökare och hade opererats rekryterades. Urvalet var personer som hade gjort ett rökuppehåll två månader före operation, opererats och fortsatt  med rökuppehållet två månader efter operation. Dessa personer intervjuades utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Intervjuerna analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Resultatet visade att den första reaktionen på beskedet att vara tvungen till att göra ett ett rökuppehåll var ilska och en känsla av att vägra göra rökuppehåll. Att få en korrekt och tydlig information om varför rökuppehåll krävdes samt att erbjudas hjälp och stöd från hälso- och sjukvården visade sig vara viktigt. I efterhand upplevdes kravet på rökuppehåll som mycket bra av deltagarna i studien. Flera beskrev att utan kravet på rökuppehåll i samband med operation hade de aldrig slutat röka. Flera av informanterna var fortsatt rökfria även efter att kravet på rökuppehåll upphört.   Slutsats: Rökuppehåll i samband med operation är en patientsäkerhetsfråga. Ett krav på rökuppehåll i samband med operation bör framföras tydligt med korrekt information om varför det är viktigt med ett rökuppehåll i samband med operation. Det är också viktigt att upplysa om varför ett rökuppehåll är nödvändigt och på vilket sätt det kan påverka operationsresultatet. Tydlighet hos vårdpersonalen när information ska framföras är ett nyckelord. Operationen beskrevs som mycket viktig för deltagarna. Informanterna var beredda till nästan vad som helst för att få operationen utförd.

Sedan cigaretten introducerades under 1800-talet har rökningens vara eller inte vara debatterats ständigt. Riskerna med rökning har lett till att fler och fler åtgärder införts för att försvåra tillgången till tobak, och möjligheterna att röka överallt har kraftigt begränsats. I samarbete med företaget Deversify och deras produkt Smoketrack avser examensarbetet att skapa en digital plattform i syfte med att erbjuda hjälp till ett rökfritt liv.  Arbetet behandlar vilka funktioner en applikation ska innehålla, och processen som ledde fram till det, för att i kombination med produkten Smoketrack uppmuntra till rökavvänjning. Arbetet har utförts genom en designprocess bestående av intervjuer och användartester samt litteraturdata. Resultatet av arbetet gestaltas genom en mobilapplikation med fokus på en community för sina medlemmar.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) orsakas för majoriteten av rökning. Rökavvänjning ses som den mest effektiva behandling av KOL. Att sluta röka är ofta svårt och kräver livsstilsförändringar, vilket förändrar livet för individen. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser relaterade till att sluta röka vid diagnosen KOL.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen. Resultat: Två övergripande teman framkom som svarade till syftet:mental inverkan och omgivningensinverka. Slutsats: Att sluta röka med diagnosen KOL innebär livsstilsförändringar. Upplevelser av skam och skuld var vanliga, där personer skämdes för misslyckade försök att sluta röka. Flera personer hade lyckats sluta röka utan djupare planering av sitt rökstopp. Negativa upplevelser av vården var vanliga, vilket gjorde det svårare för personer att sluta röka. Stödgrupper upplevdes vara till nytta för att sluta röka. Nyckelord: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, omvårdnad, sluta röka, transition, upplevelser.

Bakgrund: COVID-19 är ett respiratoriskt virus som i mars år 2020 förklarades som en pandemi av Världshälsoorganisationen. Pandemin har påverkat levnadsättet för flera personer samt arbetet i vården. Tobaksrökning står för flera miljoner dödsfall årligen och tobaksbrukare kan söka stöd för att sluta bruka tobak hos Sluta-Röka-Linjen. Hur COVID-19 har påverkat brukarmönstret till stödlinjer för tobaksavvänjning är i dagsläget mindre studerat. Syfte: Att undersöka Sluta-Röka-Linjens generella brukarmönster under året 2019 som anses vara ett normalt år för Sluta-Röka-Linjen. Det andra syftet är att undersöka om linjens brukarmönster har förändrats under året 2020 och om det finns en association till COVID-19. Metoder: Studien är en deskriptiv observationsstudie samt i viss mån ett naturligt experiment. Studiepopulationen utgör klienter som har kontaktat Sluta-Röka-Linjen under åren 2019 och 2020. Sluta-Röka-Linjens generella brukarmönster studerades under ett normalår samt i vilken grad detta mönster påverkades av COVID-19 pandemin och eventuella samband utreddes. Resultat: Majoriteten sökande till Sluta-Röka-Linjen året 2019 var svensktalande kvinnor, brukare som tagit kontakt med linjen själva och sökte hjälp för rökavvänjning. Ett signifikant positivt samband observeras mellan förändringen av antalet ärenden under året 2020 jämfört med 2019 och antalet nyinskrivna COVID-19 IVA-patienter. Slutsatser: Brukarmönstret till Sluta-Röka-Linjen år 2019 består till majoriteten av svensktalande kvinnor, brukare som tagit kontakt med linjen själva och söker hjälp för rökavvänjning. COVID-19 pandemin kan ha haft en möjlig påverkan på brukarmönstret till Sluta-Röka-Linjen i den mån att antalet ärenden till linjen ökat. Samband kan med säkerhet inte dras och vidare studier samt undersökningar inom ämnet behöver utföras.

ABSTRACT Introduction: Tobacco use is the largest cause of disease and mortality that is preventable and costs the Swedish society over 31 billion SEK per year. There are various treatment options for smoking cessation such as exercise, medicine and cognitive behavior therapy [CBT]. CBT is used as an aid in smoking cessation to alleviate abstinence, more rarely is the use of motivational interviewing [MI]. Obtaining conversational support and motivation can be important for the smoking cessation process and for symptoms of abstinence. The aim of the study was to determine if motivational interviewing is an effective method for smoking cessation.    Method: A quantitative literature review with a descriptive design. Data was collected via PubMed and 11 studies were included.   Results: MI had an effect on experience of motivation, smoking cessation, reduced number of cigarettes and abstinence. However, the results are scattered and therefore it’s not possible to draw a clear conclusion. There is some support for MI to increase motivation, but there are also studies that don’t ensure any differences. There is weak support for the fact that MI had an effect on reduced number of cigarettes per day. Weak support was seen in MI´s effect on smoking cessation and abstinence.   Conclusion: MI’s have a certain effect on the experience of motivation, smoking cessation, reduced number of cigarettes and abstinence. Furthermore, MIs proved to work effectively as a complement to another smoking cessation method. Finally, the treatment method motivational talks to quit smoking and MI in combination with other treatment methods needs more research to a greater extent in order to be able to implement it clinically. / SAMMANFATTNING Introduktion: Tobaksrökning är den största orsaken till sjukdom och dödlighet som går att förebygga eller förhindra och kostar det svenska samhället drygt 31 miljarder kronor per år. Idag finns det olika behandlingsalternativ för rökavvänjning exempelvis motion, nikotinläkemedel och kognitiv beteende terapi [KBT]. KBT används som ett stöd vid rökavvänjning för att lindra abstinensen, mer sällan används motiverande samtal [MI]. Att erhålla samtalsstöd och ingiva motivation till personer som ska sluta röka kan vara viktigt för rökavvänjnings processen och för abstinensbesvären.   Syftet var att studera om motiverande samtal är en effektiv metod för att hjälpa personer att sluta röka.   Metod: En kvantitativ studie av deskriptiv design med litteraturöversikt som metod. Datainsamlingen genomfördes via databasen PubMed med 11 inkluderade studier.   Resultat: MI hade en viss effekt på upplevelsen av motivation, rökuppehåll, minskat antal cigaretter och abstinens. Dock är resultatet spritt och det är därför inte möjligt att dra en tydlig slutsats. Ett visst stöd finns för att MI ökar motivationen med det finns även studier som inte säkerställer några skillnader. Ett svagt stöd finns för att MI hade effekt på ett minskat antal cigaretter per dag. Ett svagt stöd kan ses på MI:s effekt på rökuppehåll och upplevelsen av abstinens.   Slutsats: MI hade en viss effekt på upplevelsen av motivation, rökuppehåll, minskat antal cigaretter och abstinens. Vidare kan MI fungera effektivt som ett komplement till andra rökavvänjningsmetoder. Slutligen behöver behandlingsmetoden motiverande samtal för att sluta röka och MI i kombination med andra behandlingsmetoder mer forskning i större utsträckning för att kunna implementeras kliniskt.