Syftet med denna uppsats har varit att förstå hur Sveriges feministiska utrikespolitik är tänkt att förändra rådande maktförhållanden. Framförallt hur arbetet med de tre förhållningssätten resurser, rättigheter och representation ska bidra till kvinnors stärkta egenmakt. Studien är en policyanalys av den feministiska utrikespolitiken och det analytiska ramverket är baserat på feministisk institutionalism. Undersökningen utgick från en modifierad version av Naila Kabeers modell av processen för stärkt egenmakt. Där förstås stärkt egenmakt som en förändringsprocess som inträffar samtidigt på individuell, institutionell och strukturell nivå, samt inom dimensionerna resurser, aktörskap och åstadkommanden. Undersökningen visade att den feministiska utrikespolitiken förstår stärkt egenmakt som en självförstärkande process som inträffar inom flera nivåer och dimensioner. De föreslagna åtgärderna berör samtliga nivåer men är koncentrerade till förändringar på institutionell nivå och syftar framförallt till att minska spelutrymmet för informella institutioner. Det är dock inte alltid klart hur detta konkret ska ske. Även om åtgärderna berör samtliga av analysmodellens dimensioner, så förblir det oklart hur den feministiska utrikespolitiken ser på kopplingarna mellan dimensionerna. Eventuellt skulle det kunna innebära att åtgärderna ökar kvinnors tillgång till, och möjlighet att utnyttja, enskilda dimensioner utan att deras egenmakt nödvändigtvis stärks.

Sveriges feministiska utrikespolitik förde vid sin lansering 2014 med sig höga förväntningar, och för svenskt utvecklingssamarbete avser den att höja ambitionerna för jämställdhetsarbetet. Generella problem med implementeringen har dock identifierats i en studie två år efter lanseringen. Denna uppsats syftar till att analysera den feministiska utrikespolitikens styrning och implementering inom biståndsmyndigheten Sidas operativa verksamhet. Sida har en lång tradition av jämställdhetsarbete och antas därför ha goda förutsättningar för implementeringen. Den feministiska utrikespolitikens implementering är ett aktuellt och omdebatterat ämne inom biståndskretsar, men forskningsfältet är inte omfattande. Det analytiska ramverket för studien utgår från ett top-down perspektiv och inkluderar ett antal faktorer som kan påverka implementeringen. Ramverket har fungerat som ett verktyg för att analysera uppsatsens empiriska material. Slutsatserna för studien är dels att utformningen av den feministiska utrikespolitikens styrning riktad mot Sidas verksamhet påverkar implementeringen. Främst är det otydligheten i formuleringar och status för dokumenten men även styrningskedjans längd. Studien har vidare kommit fram till att inställningen hos de implementerande aktörerna är en faktor som inte tros ha försvårat implementeringen. Däremot kan en brist på resurser och tid samt en varierande förståelse bland anställda på Sida försvåra tillämpningen av den feministiska utrikespolitikens mål och metoder.

This bachelor thesis takes off in Sweden's declared feminist foreign policy and how these ideas are found in relation to nuclear weapons. Traditional security policy today is characterized by a realistic perspective where states' power and security are placed at the top of the agenda. In contrast, the research field Feminist Security Studies often criticizes this view of security by pointing out that it is national security that is being discussed, not human security. The aim of the study is to discern what kind of security policy is portrayed in the inquiry and intends to answer the question,how is the inquiry presented in relation to feminist and traditional security policy? By using idea analysis as method and ideal types as a tool of analysis, the aim is to be able to understand what ideas regarding security that can be distinguished in the material, which is Utredning av konsekvenserna av ett Svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen (Inquiry of the consequences of a Swedish entry into the Convention on the Prohibition of Nuclear Weapons). The data is collected through qualitative and quantitative content analysis and is presented in tables and charts. The study shows that Sweden has a realistic view of the international system in which the state is portrayed as the central actor which should be protected from possible threats. The threats that are portrayed in the inquiry are mainly those that threaten to harm the state's sovereignty. Despite Sweden's pronounced feminist foreign policy, nor women or the people of the state are hardly mentioned. However, we can discern feminist ideas when it comes to what measures to take to maintain security, where cooperation and disarmament are highlighted as two central parts. The study contributes to increased insight into Sweden's view of security and the declared feminist foreign policy and how it works in practice. The result of the study shows the importance of trying to integrate the feminist foreign policy in more parts of the Foreign Ministry's work.

Studien tar sin utgångspunkt i den breda frågan om normativa ställningstaganden i staters utrikespolitik. Studiens syfte är att skapa en förståelse för vikten av att studera normer i kopplat till utrikespolitik, i studier som ämnar öka förståelsen för på vilket sätt normer påverkar staters utrikespolitisk. Feministisk IR och Naila Kabeers teori om stärkt egenmakt ligger till grund för teoridelen och belyser vikten av begreppen moral, genus, makt och egenmakt kopplat till utrikespolitik. Studiens resultat har påvisat att det finns ett behov av att studera normer kopplat till staters utrikespolitiska handlingsplan för att skapa en djupare förståelse för staters utrikespolitik. Genom att studera egenmakt i relation till Sveriges feministiska utrikespolitik synliggörs ett behov av att studera normativa ställningstaganden kopplat till utrikespolitiken. Detta eftersom att Sveriges utrikespolitiska handlingsplan bygger på analys och lösningar utifrån feministisk teori. Studiens påvisar ett behov av vidare studier av normers påverkan på staters utrikespolitik för att få mer kunskap om på vilket sätt normativa ställningstaganden påverkar staters utrikespolitiska analys, beteenden och beslut. / The study is based on the broad issue of normative positions in state foreign policy. The purpose of the study is to create an understanding of the importance of studying norms related to foreign policy, in studies aim at increasing an understanding of how norms affect the state's foreign policy. Feminist IR and Naila Kabeer's theory of strengthened empowerment forms the basis of the theory aspect, and highlights the importance of the concepts of morality, gender, power and empowerment linked to foreign policy. The study's findings have shown that there is a need to study norms linked to state's foreign policy action plan to create a deeper understanding of state's foreign policy. By studying empowerment in relation to Sweden's feminist foreign policy, there is a need to study normative positions related to foreign policy. This is because Sweden's foreign policy action plan is based on analysis and solutions based on feminist theory. The study demonstrates the need for further studies of the impact of norms on the state's foreign policy to gain more knowledge of how normative positions affect the state's foreign policy analysis, behavior and decision making.

Studiens syfte är undersöka om det finns tendenser till dissonans mellan den svenska feministiska utrikespolitiken och handelspolitiken. Detta genom att analysera hur problem framställs i Regeringens skrivelse om feministisk utrikespolitik samt Sveriges export- och investeringsstrategi med hjälp av Carol Bacchis diskursanalytiska ”What’s the problem represented to be”-metod. Resultatet visar att det finns tecken på dissonans. Den feministiska utrikespolitiken har ett brett perspektiv på feminism med fokus på rättigheter, representation, säkerhet, normer och strukturer samt kvinnors tillgång till och deltagande på arbetsmarknaden. Detta perspektiv ska genomsyra all utrikespolitik. Export- och investeringsstrategins dominerande fokus är svensk tillväxt. Strategin berör också hållbar utveckling och jämställdhet, men då i första hand som ett medel för tillväxt. Jämställdhet i exportstrategin innebär främst att kvinnor deltar på arbetsmarknaden.

Sverige rankas ofta som ett av världens mest jämställda länder och år 2015 uttalade den socialdemokratiska regeringen, med Margot Wallström i spetsen, sina utrikespolitiska ambitioner med avsikt att föra den feministiska kampen framåt. Regeringen menade nämligen att den svenska jämställdhetsmodellen, med dess verktyg för jämställdhetsintegrering, borde vara tongivande också på den internationella arenan. Studien har därmed ämnat att undersöka det feministiska utrikespolitiska fältet, där syftet varit att studera hur utrikesförvaltningen och regeringskansliet positionerar Sverige i en internationell kontext. Hur beskrivs svensk jämställdhetspolitik och vad innebär den feministiska utrikespolitiken i praktiken? Genom ett diskursanalytiskt angreppssätt i kombination med intersektionella- och postkloniala teoretiska ramverk, har materialet brutits ned och kritiskt granskats, för att framhäva vilka sanningsregimer och attityder som ligger latent inskrivna i regeringens språkbruk. Detta för att få förståelse för vilka motsättningar och målkonflikter som påverkar implementeringen av de 'universella jämställdhet' som proklameras. Vilka individer avser regeringen hjälpa?

This thesis addresses the socio-cultural configurations in Liberia in relation to climate resilient development and feminist foreign policy carried out by the Embassy of Sweden in Monrovia. It builds on the intention to explore potential points of integration between the feminist foreign policy with the construction of climate adaptation capacity. Research on climate adaptation actions demonstrates the need to engage more deeply with vulnerability contexts and embed the implementation process in local practice, value and experience. This study explores Liberian society as a case study to examine how feminist foreign policy and climate resilient development can be incorporated fit to the socio-cultural configurations. Methodologically, the study adopts an ethnographic framework. It draws on Butler’s performative notion of gender (1990, 1999, 2007) and ecological masculinities developed by Hultman and Pulé (2021) along with theories of environmental femininity by Bob Pease (2019). Empirically, the study is based on fieldwork in the form of participant observation, ethnographic interviews and document analysis.The results suggest that socio-cultural configurations are permeated by a patriarchal structure with traditional beliefs that householding tasks are linked to female obligations, leading to a disparity in responsibilities and accessibility to cultural activities. Stereotypical notions of masculinity are based on heteronormative assumptions that men should demonstrate dominance, self-reliance, and restrain emotions. The empirical work signifies that Liberian norms of masculinity lead to a reluctance to cooperativeness, block societal development and lead to unnecessary individual suffering. The culture is concluded to be centered around men, while women take a larger workload in key societal activities. Citizens experience that the state doesn't recognize them as equal participants, therefore forfeiting the opportunity to foster vital social capital that could enhance both state legitimacy and the effectiveness of public service delivery. The results illustrate the importance of considering citizens of marginalized areas as stakeholders in decision-making to enable engagement in development processes. Citizens from marginalized areas have their own underlying logic and views of the world. The thesis concludes that the socio-cultural configurations not just produce possible integration between climate resilient development and feminist foreign policy, but even forces the two to be pursued as interdependent processes. Advancing climate resilient development and feminist foreign policy in an integrated manner is thought to increase each other’s effectiveness and achieving them is possible when interdependence is leveraged. This thesis argues that the inauguration of female leadership and changing the perception of what masculinity stands for are the most distinctive points of integration in Liberian socio-cultural configurations. The thesis concludes seven possible procedures for the Embassy of Sweden in Monrovia to achieve climate resilient development aligned with the existing feminist objectives: 1. Include landownership in female empowerment strategies. 2. Transform masculinity normsthrough consultation-groups. 3. Focus on family configurations. 4. Work with religious leaders. 5.Embed policies in informal networks. 6. Encourage female-centered cultural activities and 7. Benefiton the knowledge of grassroots organizations to adopt an ethnographic approach. / Det här examensarbetet behandlar sociokulturella konfigurationer i Liberia och undersöker hur de kan relateras till klimatresilient utveckling och den feministiska utrikespolitik som bedrivs av Sveriges ambassad i Monrovia. Arbetet utforskar potentiella integrationsmöjligheter mellan feministiska utrikespolitik och lokal anpassning till klimatförändringar. Tidigare forskning om klimatanpassningsåtgärder visar behovet av att engagera sig i utsatta områden och förankra implementeringsprocessen i lokala erfarenheter, värderingar och beteendemönster. Med det i åtanke intenderar studien att undersöka det liberianska samhället som en fallstudie för attanalysera hur feministisk utrikespolitik och klimatresilient utveckling kan integreras med sociokulturella konfigurationer. Metodologiskt antar studien ett etnografiskt förhållningssätt där det empiriska arbetet består av fältarbete i form av deltagande observation, etnografiska intervjuer och dokumentanalys. Det teoretiska ramverket på Butlers performativa föreställning om kön (1990,1999, 2007), ekologiska maskuliniteter formulerade av Hultman och Pulé (2021) och teorier om miljöfeminism av Bob Pease (2019).Resultaten illustrerar att de sociokulturella konfigurationerna genomsyras av en patriarkal struktur som innefattar traditionella ideér om att hushållssysslor är kopplat till kvinnligt åliggande, vilket i förlängningen leder till skillnader i ansvarstagande för samhälleliga aktiviteter. Stereotypa föreställningar om maskulinitet bygger på heteronormativa antaganden om att män bör visa dominans, självtillit och emotionell tillbakadragenhet. Det empiriska arbetet påvisar att liberianska maskulinitetsnormer leder till en motvilja mot samarbete, blockerar samhällsutveckling och bidrar till onödigt lidande både för män och kvinnor. Kulturen anses vara centrerad kring män, medan kvinnor tar en större arbetsbörda i flertalet viktiga samhällsfunktioner. Resultaten visar också att medborgare upplever att staten inte ser dem som likvärdiga deltagare i samhällsprocesser. Därmed försummas en möjlighet att skapa socialt kapital som kan främja statens legitimitet och effektivitet i offentliga tjänster. Resultaten antyder att medborgare från marginaliserade områden har en egen bakomliggande logik och syn på världen. Dessa medborgare bör betraktas som viktiga intressenter i beslutsfattande för att möjliggöra engagemang i utvecklingsprocesser. Arbetet drar slutsatsen att de sociokulturella konfigurationerna inte bara producerar en möjlighet för integrering mellan klimatresilient utveckling och feministisk utrikespolitik, utan även tvingar de att implementeras som två ömsesidigt beroende processer. Att främja klimatresilient utveckling och feministisk utrikespolitik på ett integrerat sätt anses öka varandras effektivitet och att uppnå dem är möjligt först när beroendet utnyttjas. Arbetet framhåller att en ökning av kvinnliga ledare och att förändra bilden av vad maskulinitet innebär är distinkta möjligheter för att integrera klimatresilientutveckling och feministisk utrikespolitik i de liberianska sociokulturella konfigurationer. Arbetetringar in sju möjliga riktlinjer för Sveriges ambassad i Monrovia för att uppnå klimatresilientutveckling med befintliga feministiska mål:1. Inkludera markägande i strategier för jämställdhet. 2. Ändra maskulinitetsnormer genom konsultationsgrupper. 3. Fokusera på familjekonfigurationer. 4. Arbeta med religiösa ledare. 5.Förankra policies i informella nätverk. 6. Främja kvinnocentrerad kulturverksamhet och 7. Antag ett etnografiskt förhållningssätt i samråd med gräsrotsorganisationer.