Sveriges feministiska utrikespolitik förde vid sin lansering 2014 med sig höga förväntningar, och för svenskt utvecklingssamarbete avser den att höja ambitionerna för jämställdhetsarbetet. Generella problem med implementeringen har dock identifierats i en studie två år efter lanseringen. Denna uppsats syftar till att analysera den feministiska utrikespolitikens styrning och implementering inom biståndsmyndigheten Sidas operativa verksamhet. Sida har en lång tradition av jämställdhetsarbete och antas därför ha goda förutsättningar för implementeringen. Den feministiska utrikespolitikens implementering är ett aktuellt och omdebatterat ämne inom biståndskretsar, men forskningsfältet är inte omfattande. Det analytiska ramverket för studien utgår från ett top-down perspektiv och inkluderar ett antal faktorer som kan påverka implementeringen. Ramverket har fungerat som ett verktyg för att analysera uppsatsens empiriska material. Slutsatserna för studien är dels att utformningen av den feministiska utrikespolitikens styrning riktad mot Sidas verksamhet påverkar implementeringen. Främst är det otydligheten i formuleringar och status för dokumenten men även styrningskedjans längd. Studien har vidare kommit fram till att inställningen hos de implementerande aktörerna är en faktor som inte tros ha försvårat implementeringen. Däremot kan en brist på resurser och tid samt en varierande förståelse bland anställda på Sida försvåra tillämpningen av den feministiska utrikespolitikens mål och metoder.

<p>Abstract</p><p>The aim of this study is to investigate the implementation process and the implementation steering of the social development aspects, gender equality and integration, in the program for regional development of the region Kronoberg in the period of 2004-2007.</p><p>The study asks three questions: 1) How have the social development aspects, gender equality and integration, been implemented in the program for regional development of the region Kronoberg? 2) What has facilitated or hindered the implementation of the two social development aspects? 3) What possibilities to steer the implementation process of the two social development aspects exist at the governmental and at the regional level?</p><p>In order to answer these questions a qualitative method has been used. To be able to analyse the empirical material, which consists of documents and interviews, the theoretical framework comprehends the policy process and implementation steering. The conclusion is that the incorporation of the social development aspects in the regional development program does not fully correspond with the central intentions, and that is due to circumstances at the regional level.</p>

Abstract The aim of this study is to investigate the implementation process and the implementation steering of the social development aspects, gender equality and integration, in the program for regional development of the region Kronoberg in the period of 2004-2007. The study asks three questions: 1) How have the social development aspects, gender equality and integration, been implemented in the program for regional development of the region Kronoberg? 2) What has facilitated or hindered the implementation of the two social development aspects? 3) What possibilities to steer the implementation process of the two social development aspects exist at the governmental and at the regional level? In order to answer these questions a qualitative method has been used. To be able to analyse the empirical material, which consists of documents and interviews, the theoretical framework comprehends the policy process and implementation steering. The conclusion is that the incorporation of the social development aspects in the regional development program does not fully correspond with the central intentions, and that is due to circumstances at the regional level.

Arbetsförmedlingen genomgår en omfattande digitalisering och är mitt i ett stort förändringsarbete, kallat förnyelseresan, där syftet är att modernisera myndigheten. Tidigare forskning visar att olika faktorer påverkar en implementeringsprocess och belyser också hur den politiskt styrda offentliga förvaltningens tjänstemän har en speciell roll.  Studiens huvudteori är baserad på implementeringsstyrning utifrån Lennart Lundquists styrningsmodell och tre egenskaper hos anställda, förstår, vill och kan, som påverkar om implementeringen får önskat utfall. Syftet med studien är att nå en förståelse för hur arbetsförmedlare upplever implementeringsprocessen kring förändringsarbetet och digitaliseringen som pågår vid myndigheten, och hur förändringarna hanteras.  För att få en förståelse för deras upplevelser används en kvalitativ metod i form av intervjuer.  Resultatet visar att arbetsförmedlarna upplever omfattande problem med tekniken och många upplever även en stor personal- och tidsbrist. Arbetsförmedlarna visar sig dock ändå vara motiverade och ha en i grunden positiv inställning till förändringar. Chefer och ledning upplevs ha varit tydliga i hur de har informerat om förändringarna men förtroendet för dem, och förståelsen från dem, varierar stort. Resultaten visar tydligt att arbetsförmedlare främst har kundens bästa i fokus. Studiens slutsats är att arbetsförmedlarna förstår och vill implementera förändringarna men inte riktigt kan, till följd av teknikproblem och resursbrist. / The Swedish public employment service is under an extensive process of digitalization as well as a big organizational change called ”förnyelseresan”, which purpose is to modernize the authority. Previous research has found different factors affecting the implementation process and also illustrates the special features of public administration employees.  The main theory of this study is based upon implementation steering and three employee characteristics, which a Swedish professor of political science, Lennart Lundquist, highlights: understand, will and can. They are said to determine whether or not the implementation will lead to desired outcome. The purpose of this study is to reach an understanding of how the employees at the Swedish public employment service experience the implementation process regarding the ongoing organizational change, and how these changes are handled, with a main focus on digitalization. Qualitative interviews with the employees have been constructed in order to reach an understanding of their experiences. The study shows extensive problems with technology and many of the employees also experience a great lack of resources, such as time and staff. But still their motivation seems to be high and they seem to have a positive attitude regarding changes in general. The received information from management has been clear and sufficient but the confidence towards management, and perceived understanding from them, varies greatly. The study also shows that the employees seem to have their clients best interests in mind.  The conclusion is that the employees understand and are willing to implement the changes but that they not quite can, due to technical problems and lack of resources.