Syftet är att undersöka hur professioner och verksamheter inom socialt arbete arbetar med kvinnor utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Metoden är kvalitativa intervjuer med sex professionella inom olika verksamheter. Dessa består av en regionskoordinator, en kriminalinspektör, två socionomer inom olika kommunala verksamheter och två verksamma inom olika frivillighetsorganisationer. Resultaten visar att det är av stor vikt att de professionella har en kunskap och förståelse för kvinnornas livsvillkor. Hjälp- och stödinsatser varierar beroende på kommun och det finns en avsaknad av behandling över hela landet, därför har frivillighetsorganisationer en betydande roll. Hjälp- och stödinsatser måste anpassas och utformas utifrån de omständigheter och erfarenheter kvinnor har från tiden innan och under utsattheten i prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det är avgörande att insatser riktas till männen som upprätthåller detta förtryck genom efterfrågan av sexuella tjänster. Det behövs mer forskning och resurser riktat till prostitution och människohandel för sexuella ändamål då fenomenet är ett stort samhällsproblem. Problematiken sträcker sig utöver vad endast socialt arbete har möjlighet att bidra med och det krävs även en förändring på samhällelig nivå. Endast genom jämställdhet är det möjligt uppnå ett samhälle fritt från prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

The aim of this study was to explore prerequisites for collaboration between Swedish authorities in their work with women exposed to trafficking with sexual purpose. A qualitative research method was used. Three over-phone semi-structured interviews and one face-to-face semi-structured interview were conducted with professionals from the County Administrative Board, the Social Services and the Swedish Migration Agency. The results were analysed thematically through three themes with relating subthemes. The results showed that the professionals perceived collaborative work as important in order to treat each aspect of the diverse issue that is human trafficking, as well as to exchange knowledge and experiences with the involved authorities. Moreover, the professionals described that prerequisites for a functioning collaborative work are; clear assignation of roles, sufficient time and budget, and that each agency is aware of the importance of collaboration. Some difficulties within collaborative work highlighted by the participants were; different opinions and agendas between the agencies and lack of knowledge. Finally, some implications for future research were noticed, for example a lack of research regarding collaborative work between agencies against human trafficking for sexual purposes.

Vi lever i en värld där slaveri har tagit en ny form. Den typen av slaveri vi lär oss om i historieböckerna har avskaffats ändå fortsätter slaveriet idag genom bland annat sexhandel. Denna studie är en kvalitativ informantundersökning som syftar till att ta reda på hur svenska ideella organisationer ger stöd och skydd till kvinnor som har blivit utsatta för människohandel för sexuella ändamål, samt vilka förklaringsmodeller som finns till problemet människohandel för sexuella ändamål bland dessa organisationer. Studien har även undersökt vilka förbättringsområden som kan urskiljas i arbetet för stöd och skydd till offer för människohandel för sexuella ändamål. Studien baseras på semistrukturerade samtalsintervjuer från 4 olika svenska ideella organisationer som på olika sätt är aktiva aktörer i arbetet med människohandel för sexuella ändamål. Resultatet kastar ljus på att det finns en efterfrågan av sexuella tjänster som är en av orsakerna till att industrin av människohandel för sexuella ändamål finns idag. Brottsligheten kan även förklaras som en typ av könsbaserat våld som grundar sig i ett patriarkalt och ojämlikt samhälle. Civilsamhället har en viktigt och avgörande roll för att kunna bekämpa denna typ av brottslighet och inte minst bidra med stöd och skydd till människohandelsoffer. Ett människohandelsoffer har både akuta och långsiktiga behov som behöver mötas. Studien redogör för civilsamhällets stöd och skyddsinsatser som erbjuds till offer för människohandel för sexuella ändamål och vilka förutsättningar som finns i Sverige för att ta del av dem.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur prostitution, sexköpare och sexsäljare, framställs i tryckt media. I detta fall, i åtta nyhetsartiklar från Aftonbladet. Detta för att sedan kunna se hur eller om diskursen förändrats, före och efter #Metoo. Metoden som användes var en kvalitativ, kritisk diskursanalys, med grund i representationsteori och genusvetenskap. Med dessa teorier som utgångspunkt har flera skillnader kunnat visas, medan andra detaljer fortsatte att existera. Resultatet säger att prostituerade kvinnors historier sällan var beskrivna i artiklar innan #Metoo, vilket det i högre utsträckning var efter #Metoo. Sexköparnas historier däremot framkommer ofta innan, och allt mindre efter. Dessa beskrivs även som närhetssökande, ensamma män, medan de efter #Metoo alltmer framställs som förövare och torskar på gruppnivå. Aftonbladets problemformulering tycks också ha ändrats. Slutsatsen var att texterna innan uppropen fokuserade på männen, hur de gått tillväga och varför de köper sex. Efteråt beskrivs ett systematiskt samhällsproblem, som heter människohandel och prostitution. / The purpose of this thesis was to examine how prostitution, sex buyers, and sex sellers are portrayed in print media. In this case, eight news articles from Aftonbladet were analyzed. This was done to see how or if the discourse has changed before and after #Metoo. The method used was a qualitative, critical discourse analysis, based on representation theory and gender studies. With these theories as a foundation, several differences have been identified, while other details continued to persist. The results indicate that the stories of prostituted women were rarely described in articles before #Metoo, but were more frequently covered after #Metoo. Conversely, the stories of sex buyers often appeared before and became less common afterward. Before #Metoo, sex buyers were depicted as men seeking closeness and being lonely, whereas after #Metoo they were increasingly portrayed as perpetrators and johns at a group level. Aftonbladet's problem formulation also seems to have changed. The conclusion was that the texts before the movement focused on the men, how they acted, and why they bought sex. Afterwards, a systematic social problem called human trafficking and prostitution is described.

I Sverige har till dato endast en fällande dom för människohandel för tvångsarbete meddelats, trots att statistik och rapportering i media indikerar att problemet är omfattande. Av media och myndighetsrapporter framgår att de som utsätts för arbetskraftsexploatering ofta är personer som befinner sig i Sverige som asylsökande eller som helt saknar tillstånd att vistas och arbeta i landet. Detta är även en grupp som på grund av deras prekära migrationsstatus, bristande tillgång till myndighetsskydd och begränsade försörjningsmöjligheter identifierats som särskilt utsatt för människohandel. Trots detta har inget åtal för människohandel för tvångsarbete avsett exploatering av papperslösa eller asylsökande, och åtal har heller aldrig väckts för fall där migranten rekryterats i Sverige. I denna uppsats diskuteras och problematiseras den internationella och den svenska definitionen av människohandel ur ett rättighetsperspektiv, med särskild fokus på arbetskraftsexploatering av irreguljära migranter och skyddet för deras rättigheter. Det konstateras att eftersom definitionen av människohandel utformats inom ramen för ett brottsbekämpningsuppdrag har de utsattas rättigheter hamnat i skymundan. Staternas ovilja att garantera de irreguljära migranternas rättigheter har påverkat definitionens utformning och lett till att den exploatering denna grupp utsätts för hamnar utanför dess tillämpningsområde. Vidare visas att svenska domstolars tolkning och tillämpning av straffbestämmelsen har ytterligare begränsat dess tillämplighet i sammanhanget. Mot denna bakgrund anförs att människohandelsbestämmelsen inte på ett tillfredsställande sätt förmår förebygga och bekämpa den typ av människohandel som idag är av störst praktisk betydelse. Straffbestämmelsen misslyckas även med att beskydda de irreguljära migranternas rättigheter, en grupp som är särskilt utsatt för rättighetskränkningar av olika slag men som har en mycket begränsad tillgång till myndigheternas beskydd. Avslutningsvis diskuteras behovet av en mer ändamålsenlig rättstillämpning eller en reviderad straffbestämmelse. Såsom människohandel definierats av internationella organisationer avses den handelsprocess som leder till exploatering, och inte exploateringen i sig. Särskilt de irreguljära migranter som rekryteras i Sverige har sällan utsatts för en sådan handelsprocess. Det anförs därför att det ur ett svenskt perspektiv vore angeläget att istället anta en straffbestämmelse som möjliggör bestraffning av den fortgående exploateringen.

<p>This qualitative study focuses on the investigation of different actor’s ideas concerning gender and womanhood in a post-socialist nation Bosnia and Herzegovina. The aim of this study is to try to provide experiences and attitudes of one not a new, but definitely one constantly changing phenomenon, trafficking in women for sexual exploitation. The qualitative data is mainly collected through nine interviews with people from Bosnian Governments, International organizations and NGOs during my stay in Bosnia and Herzegovina. The causes to trafficking are complex and intertwined but it directly relates to gender discrimination and attitudes on sexual relationships between women and men. The study sheds light on how the global politics and economics development situation and theirs affectsprovide gender segregation through the traditionally structures where men are seen as normative.</p>

This qualitative study focuses on the investigation of different actor’s ideas concerning gender and womanhood in a post-socialist nation Bosnia and Herzegovina. The aim of this study is to try to provide experiences and attitudes of one not a new, but definitely one constantly changing phenomenon, trafficking in women for sexual exploitation. The qualitative data is mainly collected through nine interviews with people from Bosnian Governments, International organizations and NGOs during my stay in Bosnia and Herzegovina. The causes to trafficking are complex and intertwined but it directly relates to gender discrimination and attitudes on sexual relationships between women and men. The study sheds light on how the global politics and economics development situation and theirs affectsprovide gender segregation through the traditionally structures where men are seen as normative.

The aim of this study has been to answer the question of why, and due to which reasons, according to Swedish authorities and non-governmental organisations, sexual trafficking to Sweden is a fairly common occurrence.To answer this question I have used studies and reports from the chosen authorities and organisations which is addressing the issue of human trafficking to Sweden. The method I have chosen to use for the analysis of this material is a qualitative content analysis, and the theoretical framework I have used is an integrated model that is based on demand theory, economic theory, intersectional feminist theory and radical feminist theory.With the help of these theories, I have analysed the results from the content analysis, and connected the relevant theories, to specific categories of reasons for sexual trafficking.The results of this study shows that supply and demand, sexism, legal reasons, economic reasons, and cultural reasons, are amongst the most common ones responsible for sexual trafficking to Sweden.

Människohandel för sexuella ändamål regleras i 4 kap. 1a § BrB och innebär att någon genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att exploatera honom eller henne för sexuella ändamål. I de fall där offret är under 18 år, döms gärningsmannen för människohandel även om denne inte använt sig av något sådant otillbörligt medel. Uppsatsens målsättning är att studera huruvida lagstiftningen rörande människohandel för sexuella ändamål har tillämpats sedan lagen infördes år 2002. Syftet med uppsatsen är således att studera om det förekommer någon förändring i brottsrubricering mellan åklagarens yrkande och domstolens beslut och varför denna eventuella förändring i brottsrubricering sker. Ett annat syfte är att föra en diskussion rörande polisens preventiva arbete gentemot brottet. Uppsatsen bygger på material i form av 41 domstolsavgöranden från Tingsrätt och Hovrätt mellan årtalen 2003 och 2012, där åtalet har gällt människohandel för sexuella ändamål. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kombination av två vetenskapliga metoder, juridisk metod och textanalys, samt en mindre litteratursökning. Sammanfattningsvis har det framkommit att lagstiftningen om människohandel för sexuella ändamål är svår att såväl tolka som att tillämpa. I hälften av åtalen sker en förändring av brottsrubricering och denna förändring är en direkt konsekvens av domstolens svårighet att styrka rekvisitet otillbörligt medel. Vidare behövs mer forskning kring tillämpningsproblematiken rörande lagstiftningen.

Studiens syfte var att undersöka hur livssituationen för brottsoffer utsatta för arbetskraftsexploatering i Sverige beskrivs samt vilket skydd och stöd som erbjuds av samhället. Urvalet har varit målstyrt och består av tre specifika rapporter vilket har granskats genom tematisering och analyserats genom intersektionell teori. Resultatet visar att brottsoffer osynliggörs och på så sätt inte få de stöd och skydd de har rätt till. Det kan förklaras genom brister i kunskap och resurser hos relevanta aktörer, därtill visar analysen att brottsoffers etnicitet, ålder, kön och klass kan vara förklaringar till att de inte får samhällets stöd. / The purpose of this study is to illustrate how protection and support are offered to victims of labor exploitation. In addition, the study aims to explore the causes behind the discrepancy between Sweden’s international obligations, and the support and protection that are offered by society in practice today. The selection of sources has been goal-oriented and comprise three specific reports, which have been reviewed with the help of thematization and analyzed from the perspective of intersectional theory. The study shows that crime victims are rendered invisible and thereby do not receive the support and protection that they are entitled to. The causes behind this are, inter alia, a lack of knowledge and scarcity of resources with relevant actors. Furthermore, the study shows that crime victims’ ethnicity, age, sex, and class can be contributing factors to why they do not receive support from society.