No description available.

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/ öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet. Resultatet visade att kvinnorna upplevde sin livssituation under missbruket som högst problematisk och svår. Där utsattheten genomsyrade fler delar av kvinnornas liv. Materialet som framkommit kopplades till olika teorier inom sociologi; genus, genusordningen, könsroller och avvikande beteende. Genus och avvikande beteende är huvudteorierna.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet. Resultatet visade att kvinnorna upplevde sin livssituation under missbruket som högst problematisk och svår. där utsattheten genomsyrade fler delar av kvinnornas liv. Materialet som framkommit kopplades till olika teorier inom sociologi; genus, genusordningen, könsroller och avvikande beteende. Genus och avvikande beteende är huvudteorierna.</p>

Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/ öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet. Resultatet visade att kvinnorna upplevde sin livssituation under missbruket som högst problematisk och svår. Där utsattheten genomsyrade fler delar av kvinnornas liv. Materialet som framkommit kopplades till olika teorier inom sociologi; genus, genusordningen, könsroller och avvikande beteende. Genus och avvikande beteende är huvudteorierna.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet. Resultatet visade att kvinnorna upplevde sin livssituation under missbruket som högst problematisk och svår. där utsattheten genomsyrade fler delar av kvinnornas liv. Materialet som framkommit kopplades till olika teorier inom sociologi; genus, genusordningen, könsroller och avvikande beteende. Genus och avvikande beteende är huvudteorierna.

<p>Ocker är en företeelse som har funnit i alla tider. Redan i bibeln finns uttryckt att det är något förkastligt som inte bör få finnas. Då definierades ocker som tagande av ränta. Med tiden kom definitionen att ändras till att innebära tagande av oskäligt hög ränta, det vill säga överstigande räntemaximumet på 6 %. En bestämmelse om ett sådant maximum togs in i lagen, där den fanns kvar ända in i den delvis fortfarande gällande lagen från år 1734. Bestämmelsen kom dock senare att tas bort ur lagen, eftersom det ansågs vara ett alltför stort ingrepp i avtalsfriheten att föreskriva hur hög ränta en långivare fick ta. I och med borttagandet av räntemaximumet ur lagen rådde total frihet på området. Detta tillstånd missbrukades, vilket gjorde det nödvändigt att återinföra regler om förbud mot ocker. Den nya definitionen tog sin utgångspunkt i att en part utnyttjar den andre partens trängda läge till att skaffa sig fördelar. Förebilden för denna nya definition var regeln om förbud mot ocker i den tyska civillagen. </p><p>Syftet med detta arbete är att fastställa vad ocker innebär idag. Tillvägagångssättet har varit att först förklara vilka kriterier som utgör ocker. Dessa kriterier har sedan, med hjälp av svensk doktrin och praxis, fyllts med innehåll. För att ytterligare precisera detta innehåll togs även tysk doktrin och praxis till hjälp. I detta sammanhang gjordes även en jämförelse mellan det svenska och det tyska sättet att se på ocker. Syftet med denna var att påvisa för- och nackdelar med det svenska respektive det tyska synsättet. Slutligen företogs, i syfte att påvisa en möjlig användning av ockerparagrafen, en analys av två fall från svenskt näringsliv. </p><p>Ett av de viktigaste resultaten av studien blev att ocker inte längre bara omfattar kreditocker, ofta i form av ockerräntor, vilket många tror. Istället är kärnan i dagens definition av ocker att ett utnyttjande av ena partens svaghet skall ha skett. Vidare måste, för att ocker skall kunna föreligga, ett uppenbart missförhållande mellan de motstående prestationerna föreligga. Dessutom måste det föreligga ett kausalsamband mellan ockrarens otillbörliga förfarande och den tvistiga rättshandlingen. Slutligen måste naturligtvis de specifika ockerkriterierna vara uppfyllda, varvid höga krav ställts upp i praxis.</p>

<p>Föreliggande studie har för avsikt att ta reda på hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gällande sexuellt utnyttjande av barn under femton år. Studien fokuserar på rättsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjälp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet.</p><p>Frågeställningen är: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svårigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrån respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhället?</p><p>En av slutsatserna är att samarbetet mellan instanserna inte är till belåtenhet och att samarbetet påverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmåga. Handlingsförmågan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som också är den som sätter ramarna utifrån de ekonomiska resurserna som finns att tillgå för arbetet.</p>

Ocker är en företeelse som har funnit i alla tider. Redan i bibeln finns uttryckt att det är något förkastligt som inte bör få finnas. Då definierades ocker som tagande av ränta. Med tiden kom definitionen att ändras till att innebära tagande av oskäligt hög ränta, det vill säga överstigande räntemaximumet på 6 %. En bestämmelse om ett sådant maximum togs in i lagen, där den fanns kvar ända in i den delvis fortfarande gällande lagen från år 1734. Bestämmelsen kom dock senare att tas bort ur lagen, eftersom det ansågs vara ett alltför stort ingrepp i avtalsfriheten att föreskriva hur hög ränta en långivare fick ta. I och med borttagandet av räntemaximumet ur lagen rådde total frihet på området. Detta tillstånd missbrukades, vilket gjorde det nödvändigt att återinföra regler om förbud mot ocker. Den nya definitionen tog sin utgångspunkt i att en part utnyttjar den andre partens trängda läge till att skaffa sig fördelar. Förebilden för denna nya definition var regeln om förbud mot ocker i den tyska civillagen. Syftet med detta arbete är att fastställa vad ocker innebär idag. Tillvägagångssättet har varit att först förklara vilka kriterier som utgör ocker. Dessa kriterier har sedan, med hjälp av svensk doktrin och praxis, fyllts med innehåll. För att ytterligare precisera detta innehåll togs även tysk doktrin och praxis till hjälp. I detta sammanhang gjordes även en jämförelse mellan det svenska och det tyska sättet att se på ocker. Syftet med denna var att påvisa för- och nackdelar med det svenska respektive det tyska synsättet. Slutligen företogs, i syfte att påvisa en möjlig användning av ockerparagrafen, en analys av två fall från svenskt näringsliv. Ett av de viktigaste resultaten av studien blev att ocker inte längre bara omfattar kreditocker, ofta i form av ockerräntor, vilket många tror. Istället är kärnan i dagens definition av ocker att ett utnyttjande av ena partens svaghet skall ha skett. Vidare måste, för att ocker skall kunna föreligga, ett uppenbart missförhållande mellan de motstående prestationerna föreligga. Dessutom måste det föreligga ett kausalsamband mellan ockrarens otillbörliga förfarande och den tvistiga rättshandlingen. Slutligen måste naturligtvis de specifika ockerkriterierna vara uppfyllda, varvid höga krav ställts upp i praxis.

Föreliggande studie har för avsikt att ta reda på hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gällande sexuellt utnyttjande av barn under femton år. Studien fokuserar på rättsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjälp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet. Frågeställningen är: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svårigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrån respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhället? En av slutsatserna är att samarbetet mellan instanserna inte är till belåtenhet och att samarbetet påverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmåga. Handlingsförmågan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som också är den som sätter ramarna utifrån de ekonomiska resurserna som finns att tillgå för arbetet.

Syfte – Studiens syfte är att öka förståelsen för hur utforskande och utnyttjande bör hanteras på olika organisatoriska nivåer i byggindustrin. Studien identifierar framgångsfaktorer och förutsättningar i den projektbaserade byggindustrin samt tillhandahåller ett ramverk för hur byggföretag tar första stegen mot organisatorisk ambidextri. Metod – Kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats och deskriptivt syfte. Datainsamlingen har genomförts via semistrukturerade intervjuer och analysen har gjorts utifrån en tematisk analys. Resultat – Från studien har fem teman identifierats; Ledarskap &amp; Kultur, Struktur &amp; Styrning, Människor &amp; Förståelse, Metoder och Samarbete. Samtliga teman har underordnade framgångsfaktorer som explicit redogör för utforskande och utnyttjande aktiviteter som främjar organisatorisk ambidextri i stora byggföretag. Vidare har studien konstaterat att kontextuell ambidextri är central på samtliga organisatoriska nivåer, men behöver kompletteras med strukturell ambidextri på affärsenhetsnivå och en ny typ av sekventiell ambidextri på projektnivå. Resultatet har sedan syntetiserats till en modell som åskådliggör hur stora byggföretag skapar en självförsörjande ambidext organisation. Teoretiska implikationer – Studien bidrar med en empiriskt förankrad modell över hur stora byggföretag skapar en självförsörjande ambidext organisation, samt ett nytt synsätt på sekventiell ambidextri på projektnivå. Praktiska implikationer – Ramverket bidrar praktiskt med en process ledningen kan implementera och sedan chefer och andra berörda kan arbeta efter. Det ger riktlinjer på hur beslut tas och hur man arbetar med utforskande och utnyttjande aktiviteter. / Purpose – The purpose of the study is to increase the understanding of how exploration and exploitation should be managed at different organizational levels in the construction industry. The study identifies success factors and important conditions in the project-based construction industry and provides a framework for how construction companies can take the first steps towards organizational ambidexterity. Method – A qualitative case study with an inductive approach and with a descriptive purpose. The data collection has been carried out through semi-structured interviews and the analysis has been done based on a thematic analysis. Results – Five themes have been identified from the study; Leadership &amp; Culture, Structure &amp; Governance, People &amp; Understanding, Methods and Cooperation. All themes have subordinate success factors that explicitly describe how exploration and exploitation activities promote organizational ambidexterity in large construction companies. Furthermore, the study shows that contextual ambidexterity is central within all organizational levels, but needs to be complemented by structural ambidexterity on business unit level and a new type of sequential ambidexterity at project level. The result has then been synthesized into a model that illustrates how big construction companies create a self-sufficient ambidextrous organization. Theoretical implications – The study contributes with an empirically based model of how big construction companies create a self-sufficient ambidextrous organization, as well as a new approach to sequential ambidexterity at project level. Practical implications – The framework practically contributes with a process that the top management can implement and then managers and others concerned can work for. It provides guidelines on how decisions are made and how to work with exploration and exploitation activities.