Syfte – Studiens syfte är att öka förståelsen för hur utforskande och utnyttjande bör hanteras på olika organisatoriska nivåer i byggindustrin. Studien identifierar framgångsfaktorer och förutsättningar i den projektbaserade byggindustrin samt tillhandahåller ett ramverk för hur byggföretag tar första stegen mot organisatorisk ambidextri. Metod – Kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats och deskriptivt syfte. Datainsamlingen har genomförts via semistrukturerade intervjuer och analysen har gjorts utifrån en tematisk analys. Resultat – Från studien har fem teman identifierats; Ledarskap & Kultur, Struktur & Styrning, Människor & Förståelse, Metoder och Samarbete. Samtliga teman har underordnade framgångsfaktorer som explicit redogör för utforskande och utnyttjande aktiviteter som främjar organisatorisk ambidextri i stora byggföretag. Vidare har studien konstaterat att kontextuell ambidextri är central på samtliga organisatoriska nivåer, men behöver kompletteras med strukturell ambidextri på affärsenhetsnivå och en ny typ av sekventiell ambidextri på projektnivå. Resultatet har sedan syntetiserats till en modell som åskådliggör hur stora byggföretag skapar en självförsörjande ambidext organisation. Teoretiska implikationer – Studien bidrar med en empiriskt förankrad modell över hur stora byggföretag skapar en självförsörjande ambidext organisation, samt ett nytt synsätt på sekventiell ambidextri på projektnivå. Praktiska implikationer – Ramverket bidrar praktiskt med en process ledningen kan implementera och sedan chefer och andra berörda kan arbeta efter. Det ger riktlinjer på hur beslut tas och hur man arbetar med utforskande och utnyttjande aktiviteter. / Purpose – The purpose of the study is to increase the understanding of how exploration and exploitation should be managed at different organizational levels in the construction industry. The study identifies success factors and important conditions in the project-based construction industry and provides a framework for how construction companies can take the first steps towards organizational ambidexterity. Method – A qualitative case study with an inductive approach and with a descriptive purpose. The data collection has been carried out through semi-structured interviews and the analysis has been done based on a thematic analysis. Results – Five themes have been identified from the study; Leadership & Culture, Structure & Governance, People & Understanding, Methods and Cooperation. All themes have subordinate success factors that explicitly describe how exploration and exploitation activities promote organizational ambidexterity in large construction companies. Furthermore, the study shows that contextual ambidexterity is central within all organizational levels, but needs to be complemented by structural ambidexterity on business unit level and a new type of sequential ambidexterity at project level. The result has then been synthesized into a model that illustrates how big construction companies create a self-sufficient ambidextrous organization. Theoretical implications – The study contributes with an empirically based model of how big construction companies create a self-sufficient ambidextrous organization, as well as a new approach to sequential ambidexterity at project level. Practical implications – The framework practically contributes with a process that the top management can implement and then managers and others concerned can work for. It provides guidelines on how decisions are made and how to work with exploration and exploitation activities.

Vissa militära organisationer utvecklas i fred på ett sätt som gör att de har ett övertag vid krigsutbrott och lyckas anpassa sig till det oväntade på slagfältet medan andra misslyckas. De organisationer som lyckas beskrivs som innovativa. I fredstid sker innovation i Försvarsmakten uppifrån och ner i organisationen men under insats och i krig föreskrivs en modell där innovation skapas på låg nivå.  Syftet med den här studien är att skapa förståelse för hur samverkan kan bidra till innovation på låg nivå och därigenom skapa ett arbetssätt som bidrar till innovation i Försvarsmakten. Den här kvalitativa, tolkande intervjustudien undersöker en samverkan som genomförts på låg organisatorisk nivå sedan 1980-talet. Studien använder semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri som sedan analyseras med reflexiv tematisk analys.  Resultatet visar att innovation kan skapas på låg nivå inom samverkan då idéer sprids inom samverkan och därmed skapar kreativitet som omsätts till innovation genom att aktörerna kompromissar. Innovation kan även skapas som ett resultat avsamverkan genom att kreativitet följer med tillbaka från samverkan till aktörernas ordinarie organisation där den omsätts till innovation om ett tillåtande klimat skapar mandat för detta. Studiens viktigaste bidrag är att skapa förståelse för hur samverkan kan bidra till innovation i en militär organisation och att beskriva ett arbetssätt som gör att Försvarsmakten kan utveckla sin innovativa förmåga i fredstid.

Till följd av globaliseringen som pressar företag till anpassning och förändring har riskhantering fått en betydande strategisk roll. Inom försörjningskedjor har ett tidigare fokus på effektivitet utmanats av den senaste tidens händelser som pandemi, komponentbrist samt krig som kräver flexibilitet. Företag måste därmed göra en avvägning mellan att vara flexibla i syfte att skapa motståndskraft, mot att vara effektiva för stunden. Syftet med studien är att undersöka hur ett logistikföretag arbetar med att skapa motståndskraft genom reaktiva och proaktiva åtgärder, och hur avvägningen mellan effektivitet och flexibilitet påverkar företagets strategi. Genom en kvalitativ datainsamling har en fokusgrupp intervjuats bestående av det undersökta företagets ledningsgrupp. Resultatet visar att företaget upplever ett stort fokus på flexibilitet och därmed en kompromiss av effektivitet. Genom analysmodellen finner studien att företaget har en god balans mellan reaktiva och proaktiva åtgärder, och att fokuset på flexibilitet har lett till att företaget skapat sig en konkurrensfördel.

This master thesis aims to enhance the understanding of innovation processes at the early stages of development and grant praxeological perspective on exploratory projects. Firstly, it provides a bibliographic overview of the previously conducted research within the Innovation Studies field. It discusses innovation systems, institutions and networks, examines the linkage between innovation and knowledge and defines the specificities of the Natural Resource-Based Industries, which constitutes the context of the present study. Then, an analysis on the most popular, within academia and industry, innovation tracking methodologies, their strengths and weaknesses is carried out. The output seeks to contribute with knowledge and assess the available systems. The thesis is anchored in an embedded case study at an Original Equipment Manufacturer (OEM) of heavy machinery for NRBIs and aims to identify the company’s challenges and activities in relation to innovation, as well as possible correlation between them. For this purpose, the research bridges theoretical models on exploratory projects, ambidexterity, Design Thinking (DT) and conceptualization of entrepreneurial management. Findings show that (i) Stevenson’s model of conceptualization of Entrepreneurial Management can be adapted and applied effectively to Innovation Management, (ii) the relationship between exploratory and New Product Development (NPD) projects is more of a parallel, interdependent and overlapping nature rather than linear and sequential and (iii) there is a linkage between the identified challenges and activities. The latter shall (a) serve as a starting point for scholars to carry out further research in the field of Innovation Studies and (b) navigate practitioners through tracking and accelerating innovation at the early stages of development. / Denna masteruppsats syftar till att förbättra för innovationsprocesser i de tidiga utvecklingsstadierna och ge en praxeologisk synvinkel på utforskande projekt. Först ges en bibliografisk översikt över tidigare forskning inom innovationsstudier. Den diskuterar innovationsystem, institutioner och nätverk, undersöker kopplingen mellan innovation och kunskap och definierar särdragen för naturresursbaserade industrier, vilket utgör kontexten för den aktuella studien. Därefter genomförs en analys av de mest populära innovationsuppföljningsmetoderna inom både akademi och industri, deras styrkor och svagheter. Resultatet syftar till att bidra med kunskap och utvärdera tillgängliga system. Uppsatsen är förankrad i en ingående fallstudie hos en originalutrustningstillverkare (OEM) av tunga maskiner för naturresursbaserade industrier och syftar till att identifiera företagets utmaningar och aktiviteter i relation till innovation, samt eventuella samband mellan dem. För detta ändamål kopplar forskningen samman teoretiska modeller om utforskande projekt, ambidextri, Design Thinking (DT) och konceptualisering av entreprenöriellt ledarskap. Resultaten visar att (i) Stevensons modell för konceptualisering av entreprenöriellt ledarskap kan anpassas och tillämpas effektivt på innovationsledning, (ii) relationen mellan utforskande projekt och utveckling av nya produkter (NPD) är mer av en parallell, ömsesidigt beroende och överlappande karaktär snarare än linjär och sekventiell, och (iii) det finns ett samband mellan de identifierade utmaningarna och aktiviteterna. Det senare ska (a) utgöra en utgångspunkt för forskare att genomföra ytterligare forskning inom innovationsstudier och (b) hjälpa praktiker att följa och påskynda innovation i de tidiga utvecklingsstadierna.

Many organizations from and outside of the IT industry are trying to implement Agile in their ways of working via large scale transformations. The organizations feels the need to become Agile in order to increase their client satisfaction, deliver their product faster, and compete in the rapidly changing market. This Master's thesis was conducted at one of the largest energy utilities in the north of Europe, Company C, in order to analyze their R\&D organization after implementing their large scale Agile transformation. The thesis main research question focused on studying how did the large scale Agile transformation effect the organization ambidexterity, knowledge transfer capabilities, and ability to innovate. The question was analyzed qualitatively via an ethnographic design and a set of semi-structured interviews. The results have shown various challenges within the organization that were introduced after the large scale Agile transformation, such as focusing only on customer satisfaction as a measure of success, and the reduction of knowledge transfer capabilities with the department. The analysisand discussions evaluated the connection between those challenges and the large scale Agile transformation. The main takeaways from the Thesis suggested that the Agile transformation provided the necessary tool for the organization to become more exploitative, however, there was no clear connection between the transformation and the diminishing exploratory practices. Moreover, the large scale Agile transformation supported incremental innovations, but did not negatively impact other types of innovation. Finally, the knowledge transfer capabilities were reduced due to the minimal documentation approach that the organization has implemented. / Många organisationer från och utanför IT-branschen försöker implementera Agile i sina arbetssätt genom storskaliga transformationer. Organisationerna känner behov av att bli Agila för att öka sin kundnöjdhet, leverera sina produkter snabbare och konkurrera på den snabbt föränderliga marknaden. Detta masterarbete genomfördes på ett av de största energiföretagen i norra Europa, Company C, för att analysera deras FoU-organisation efter att ha implementerat sin storskaliga agila-transformation. Arbetets huvudsakliga forskningsfråga fokuserade på att studera hur den storskaliga agila-transformationen påverkade organisationens förmåga till ambidextri, kunskapsöverföring och innovationsförmåga. Frågan analyserades kvalitativt genom en etnografisk design och en uppsättning semistrukturerade intervjuer. Resultaten har visat olika utmaningar inom organisationen som introducerades efter den storskaliga Agile-transformationen, såsom att fokusera endast på kundnöjdhet som en måttstock för framgång och minskningen av kunskapsöverföringsförmågan inom avdelningen. Analysen och diskussionerna utvärderade sambandet mellan dessa utmaningar och den storskaliga Agile-transformationen. Huvudpunkterna från arbetet föreslog att Agile-transformationen gav organisationen de nödvändiga verktygen för att bli mer exploaterande, men det fanns ingen tydlig koppling mellan transformationen och minskningen av utforskande praktiker. Dessutom stödde den storskaliga Agile-transformationen inkrementella innovationer men påverkade inte negativt andra typer av innovation. Slutligen minskade kunskapsöverföringsförmågan på grund av den minimala dokumentationsansatsen som organisationen genomfört.