<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/ öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet. Resultatet visade att kvinnorna upplevde sin livssituation under missbruket som högst problematisk och svår. Där utsattheten genomsyrade fler delar av kvinnornas liv. Materialet som framkommit kopplades till olika teorier inom sociologi; genus, genusordningen, könsroller och avvikande beteende. Genus och avvikande beteende är huvudteorierna.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet. Resultatet visade att kvinnorna upplevde sin livssituation under missbruket som högst problematisk och svår. där utsattheten genomsyrade fler delar av kvinnornas liv. Materialet som framkommit kopplades till olika teorier inom sociologi; genus, genusordningen, könsroller och avvikande beteende. Genus och avvikande beteende är huvudteorierna.</p>

Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/ öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet. Resultatet visade att kvinnorna upplevde sin livssituation under missbruket som högst problematisk och svår. Där utsattheten genomsyrade fler delar av kvinnornas liv. Materialet som framkommit kopplades till olika teorier inom sociologi; genus, genusordningen, könsroller och avvikande beteende. Genus och avvikande beteende är huvudteorierna.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet. Resultatet visade att kvinnorna upplevde sin livssituation under missbruket som högst problematisk och svår. där utsattheten genomsyrade fler delar av kvinnornas liv. Materialet som framkommit kopplades till olika teorier inom sociologi; genus, genusordningen, könsroller och avvikande beteende. Genus och avvikande beteende är huvudteorierna.

<p>Föreliggande studie har för avsikt att ta reda på hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gällande sexuellt utnyttjande av barn under femton år. Studien fokuserar på rättsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjälp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet.</p><p>Frågeställningen är: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svårigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrån respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhället?</p><p>En av slutsatserna är att samarbetet mellan instanserna inte är till belåtenhet och att samarbetet påverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmåga. Handlingsförmågan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som också är den som sätter ramarna utifrån de ekonomiska resurserna som finns att tillgå för arbetet.</p>

Föreliggande studie har för avsikt att ta reda på hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gällande sexuellt utnyttjande av barn under femton år. Studien fokuserar på rättsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjälp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet. Frågeställningen är: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svårigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrån respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhället? En av slutsatserna är att samarbetet mellan instanserna inte är till belåtenhet och att samarbetet påverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmåga. Handlingsförmågan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som också är den som sätter ramarna utifrån de ekonomiska resurserna som finns att tillgå för arbetet.

Vuxna förövare använder sig av internet för att manipulera, denensibilera och sexuellt utnyttja barn. Syftet med föreliggande studie är att få en samlad bild kring begreppet grooming samt skapa en forskningsöverblick över företeelser som barn utsätts för på internet av vuxna förövare. Studien är en litteraturöversikt. Med utgångspunkt i begreppet grooming genomfördes sökningar utifrån sökord grooming och sexuella övergrepp. Valda forskningsartiklar analyserades sedan utifrån socialkonstruktivistisk perspektiv. Forskningen visade tre huvudsakliga förklaringsmodeller till hur grooming sker: Theory of luring communications, Model of cybersexploatation samt European online grooming project. Vid groomingprocesser väljer förövare ut potentiella offer genom att skaffa sig information om barnet. Det kan ske genom att förövaren scannar av sociala medier för att inhämta information alternativt planterar ett virus i en elektronisk apparat för att på så sätt få kontakt med barnet. När kontakt har etablerats inleds förbindelsen med barnet via privata chattar. På denna kontaktyta introduceras sedan sex, antingen med pornografiskt material, sexuella lekar och fantasier. Det kan även ske genom att förövaren återkommande samtalar om sex för att systematiskt förflytta sitt offers gränser med målet att fysiskt träffa och sexuellt utnyttja barnet. / <p>2018-08-28</p>

Grooming som fenomen innebär att förövaren förbereder och manipulerar för att sexuellt utnyttja ett barn. Barnets nätverk, trygghet och sociala skydd minskar gradvis. I takt med internets utveckling har grooming ökat markant både som brott och fenomen. Den forskning som finns gällande grooming fokuserar främst på förövarens beteende och groomingprocessen som helhet, det finns bristande forskning som fokuserar på offer. sammanställa och undersöka olika former av riskbeteenden, egenskaper och förhållanden som höjer risken för unga att utsättas för grooming på internet utifrån ålder, individuella förhållanden, familjeförhållanden och internetanvändning. Studien är en litteraturbaserad studie med utgångspunkt i begreppet grooming. Forskningsartiklarna valdes ut och analyserades utifrån socialkonstruktivismen, socialisationsprocessen samt rutinaktivitetsteorin (RAT). I vår studie har vi kommit fram till att det kan finnas egenskaper och riskbeteenden som gör att vissa barn och unga löper större risk att utsättas för nätgrooming än andra. Det kan även finnas skyddsbeteenden hos barnets personlighet eller egenskaper, samt familjesituation och relationer inom familjen. Ungdomar i tonåren löper större risk för att utsättas för nätgrooming, en orsak till detta kan vara att äldre barn oftare använder internet, intresserar sig för sexuellt beteende på internet utifrån social inlärning, och detta kan leda till att vissa unga pratar om sex med främlingar via internet. En annan risk kan vara individuella förhållanden såsom psykisk ohälsa eller problem på olika livsområden. Ytterligare påverkan i förhållande gällande riskbeteenden eller skydd är föräldrars delaktighet och övervakning av barns internetanvändning.

Syftet med studien är att synliggöra professionellas beskrivningar av betydelsefulla aspekter i mötet och arbetet med sexuellt utnyttjade barn. Studiens teoretiska ansats är relationellt och punktuellt perspektiv eftersom perspektiven kan synliggöra professionellas förhållningssätt i arbetet med barn. Studien har en kvalitativ ansats och en hermeneutisk vetenskapstradition. Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Resultatet tyder på att de mest betydelsefulla aspekterna i mötet med ett sexuellt utnyttjat barn är skapa relation mellan den professionella och barnet, skydd samt att använda ett barnanpassat bemötande. Det är även framträdande att öppna frågor, följdfrågor samt hur frågorna ställs är en viktig del i förhållningssättet. Studien belyser vikten av att använda sig av ett relationsskapande förhållningssätt och en tydlig hållning gentemot barnet för att skapa trygghet. En annan slutsats synliggör vikten av att myndigheter behöver samverka, samt vikten av en utbildad personal.

Through an internship at a nonprofit organization called ATSUB[1], specialized at giving support to non-offending parents to sexually abused children, one of the authors to this study found that there was a lack of care for the parents by governmental operations. While studying the previous research we found a great deficiency when it came to non-offending parents and far most about non-offending fathers. We found studies proving that the child’s non-offending parents are the best support for the child during their healing process. Research also shows that parents must be able to get good support and treatment during their crisis for the parents to be able to support the child, since they’re also in great despair over their child being sexually abused. We decided to do qualitative interviews with professionals who care for the non-offending parents within the county of Kalmar in Sweden. We found through the informants affidavit, studying the previous research and applying theoretical approaches that the support is good but misdirected. The results have shown that there are some miscommunications between government operations and specialized knowledge in treating parents and their situation doesn’t exist or its deficit. The professionals knew what kind of needs the non-offending parents have and they knew how important the parent is for the child’s wellbeing. The professionals also believed that it was important to give individual care to the parents, but there’s where the problem lies, they have such a great focus on the child’s treatment that the care for the parents who are supposed to be the most valuable support for the child, falls aside. [1] Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn (Parents To Sexually Abused Children)